Aktieägartillskott

Ett aktieägartillskott innebär att en ägare (eller någon annan) skjuter till kapital till bolaget utan att få nya aktier i utbyte. Pengarna stärker bolagets ekonomi och ökar dess fria egna kapital, men aktiekapitalet och ägarandelarna lämnas oförändrade. Tillskottet är därför något annat än både en nyemission (där nya aktier ges ut) och ett lån (som blir en skuld). Den vanligaste anledningen att lämna ett tillskott är att återställa ett eget kapital som krympt av förluster, ofta för att slippa upprätta en kontrollbalansräkning eller undvika likvidation. Den här guiden går igenom skillnaden mellan villkorat och ovillkorat tillskott, hur du bokför det på rätt konto, hur det påverkar din skatt och hur det syns i bolagets balansräkning. Tillskottet hör hemma i bokslutsarbetet, se vår kompletta guide om bokslut och årsredovisning.

Vad är ett aktieägartillskott?

Ett aktieägartillskott är ett sätt att tillföra kapital till ett aktiebolag som har för lite eget kapital, utan att gå vägen via en nyemission. Den som lämnar tillskottet, oftast en ägare, betalar in pengar (eller i vissa fall för över andra tillgångar) till bolaget. I gengäld får hen inga nya aktier och ingen formellt registrerad fordran. Tillskottet bokförs direkt mot bolagets fria egna kapital och förbättrar därmed soliditeten och kreditvärdigheten.

Det är viktigt att skilja på de tre vanligaste sätten att tillföra kapital till ett AB:

• Aktieägartillskott: ökar fritt eget kapital. Inga nya aktier ges ut. Aktiekapitalet är oförändrat.
• Nyemission: bolaget ger ut nya aktier mot betalning. Aktiekapitalet ökar och ägarbilden kan förändras.
• Lån: ägaren lånar ut pengar till bolaget. Det blir en skuld i balansräkningen, inte eget kapital, och påverkar varken soliditeten på samma sätt eller det egna kapitalet vid kapitalbrist.

Eftersom ett tillskott ökar det egna kapitalet, inte skulderna, är det ett effektivt verktyg när bolaget behöver stärka sin ställning på papperet, till exempel när ackumulerade förluster har börjat äta upp aktiekapitalet. Tillskott delas in i två former, villkorat och ovillkorat, och valet mellan dem styr både den civilrättsliga återbetalningen och den skattemässiga behandlingen.

Ovillkorat aktieägartillskott

Ett ovillkorat aktieägartillskott lämnas utan något krav på återbetalning. Pengarna tillförs bolaget permanent: givaren avstår från att kräva tillbaka dem. Det är den enklaste formen och den som ger renast effekt på det egna kapitalet, eftersom bolaget inte bär med sig någon förväntan om att betala tillbaka.

Skattemässigt är ett ovillkorat tillskott inte bortkastat för givaren. Enligt Skatteverket räknas ett ovillkorat aktieägartillskott som en tillkommande anskaffningsutgift för aktierna. Det innebär att tillskottet ökar ägarens omkostnadsbelopp på aktierna, alltså det belopp du får räkna av när du längre fram säljer aktierna eller beräknar kapitalvinst. För en delägare i ett fåmansföretag påverkar det också underlaget i 3:12-reglerna. Tillskottet kommer alltså tillbaka indirekt, genom ett lägre skattepliktigt resultat vid en framtida försäljning, inte genom en återbetalning från bolaget.

Obs: Att tillskottet höjer omkostnadsbeloppet gäller när tillskottet lämnats för att varaktigt tillföra bolaget kapital. Har det lämnats av ett annat skäl kan behandlingen bli en annan. Kontrollera din situation mot Skatteverkets vägledning.

Ett ovillkorat tillskott passar när ägaren vill stärka bolaget en gång för alla och inte räknar med att få pengarna tillbaka från bolaget, utan nöjer sig med den skattemässiga effekten på aktiernas omkostnadsbelopp.

Villkorat aktieägartillskott

Ett villkorat aktieägartillskott lämnas med villkoret att det ska betalas tillbaka när bolaget har ekonomi för det. Civilrättsligt är det ändå eget kapital, inte en skuld, men givaren har ett anspråk på framtida återbetalning. En central detalj är att villkoret om återbetalning inte får riktas mot bolaget. Riktas kravet mot bolaget självt blir tillskottet i stället en skuld, och då stärker det inte det egna kapitalet. Villkoret riktas i stället mot de övriga aktieägarna, som åtar sig att rösta för en återbetalning på bolagsstämman när förutsättningarna finns.

Återbetalningen får ske först när tre saker är uppfyllda:

1. Bolaget har tillräckligt med fritt eget kapital enligt en fastställd balansräkning.
2. En bolagsstämma har fattat beslut om återbetalning.
3. Återbetalningen ryms inom försiktighetsreglerna för värdeöverföringar.

En bärande princip är att ett villkorat tillskott betalas tillbaka före vanlig utdelning till aktieägarna. Civilrättsligt hanteras återbetalningen som en vinstutdelning och kräver utdelningsbara medel, men den som gjort tillskottet går före övriga ägare i kön till bolagets fria kapital.

Skattemässigt skiljer sig återbetalningen från en utdelning. Enligt Skatteverket behandlas en återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott i regel som en återbetalning, inte som utdelning, och utlöser normalt ingen beskattning för den som tagit emot beloppet, oavsett om mottagaren är den som lämnade tillskottet eller någon som tagit över rätten till återbetalning. Reglerna är dock nyanserade, bland annat vid omvandling av ett villkorat tillskott till ett ovillkorat och vid överlåtelse av återbetalningsrätten, så stäm av din situation mot Skatteverket innan du drar slutsatser om skatten. Till skillnad från ett ovillkorat tillskott ökar ett villkorat tillskott normalt inte givarens omkostnadsbelopp på aktierna, eftersom det är tänkt att betalas tillbaka.

Ett villkorat tillskott betalas tillbaka före vanlig utdelning, men först när fritt eget kapital räcker.

Så bokför du ett aktieägartillskott

Bokföringen är enkel och densamma för både villkorade och ovillkorade tillskott. Tillskottet bokförs normalt på BAS-kontot 2093 Erhållna aktieägartillskott, som tillhör det fria egna kapitalet. När pengarna kommer in på bolagets konto debiterar du banken och krediterar 2093:

Debet  1930 Bank                          100 000 kr
Kredit 2093 Erhållna aktieägartillskott   100 000 kr

Ett aktieägartillskott är inte en skattepliktig intäkt för bolaget. Det bokförs direkt mot eget kapital i balansräkningen och passerar aldrig resultaträkningen, så det påverkar varken bolagets resultat eller dess inkomstskatt. Det syns alltså inte som en intäkt, bara som en ökning av det fria egna kapitalet.

I samband med nästa bokslut, eller in på det nya räkenskapsåret, är det vanligt att tillskottet förs om från konto 2093 till 2091 Balanserad vinst eller förlust, så att det smälter in i det balanserade kapitalet. Det är också möjligt att låta beloppet ligga kvar på 2093. Hur du presenterar det egna kapitalet hänger ihop med övriga poster i bokslutet, läs mer om hur fria och bundna reserver flyttas i guiden om bokslutsdispositioner.

För ett villkorat tillskott räcker det inte med själva bokföringen. Eftersom återbetalningsanspråket bygger på en överenskommelse med de övriga aktieägarna bör villkoret dokumenteras med ett skriftligt avtal eller villkor. Där framgår att tillskottet är villkorat, att återbetalning ska ske ur framtida fritt eget kapital efter beslut på bolagsstämma och före vanlig utdelning. Utan ett tydligt skriftligt villkor är det svårt att i efterhand visa att tillskottet var villkorat, och då riskerar det att behandlas som ovillkorat.

Räkneexempel: tillskott som räddar förbrukat aktiekapital

Anta att Bygg & Co AB har ett registrerat aktiekapital på 25 000 kr, lägsta tillåtna nivå för ett privat aktiebolag. Den kritiska gränsen, halva aktiekapitalet, är alltså 12 500 kr. Efter ett par förlustår ser det egna kapitalet ut så här (siffrorna är påhittade och bara till för att illustrera):

Eget kapital före tillskott:
  Aktiekapital                                25 000 kr
  Balanserat resultat                        −18 000 kr
  Årets resultat                              −9 000 kr
  ─────────────────────────────────────────
  Summa eget kapital                          −2 000 kr

Det egna kapitalet är negativt, alltså är hela aktiekapitalet förbrukat. Bolaget ligger långt under gränsen på 12 500 kr, och styrelsen har skäl att anta kritisk kapitalbrist. Då inträder skyldigheten att genast upprätta en kontrollbalansräkning enligt aktiebolagslagen 25 kap.

För att undvika den processen lämnar ägaren ett ovillkorat aktieägartillskott på 40 000 kr. Det bokförs mot konto 2093 och ökar det fria egna kapitalet:

Eget kapital efter tillskott:
  Summa eget kapital före tillskott           −2 000 kr
  + ovillkorat aktieägartillskott             40 000 kr
  ─────────────────────────────────────────
  Summa eget kapital                          38 000 kr

Efter tillskottet är det egna kapitalet 38 000 kr, vilket är mer än hela aktiekapitalet på 25 000 kr och därmed långt över den kritiska gränsen på 12 500 kr. Kapitalbristen är åtgärdad och någon kontrollbalansräkning behöver inte upprättas. Samtidigt har ägaren ökat sitt omkostnadsbelopp på aktierna med 40 000 kr, ett belopp som får räknas av vid en framtida försäljning. Tillskottet kostade alltså inget i bolagsskatt: det är ingen skattepliktig intäkt, och bolagsskatten på 20,6 procent berörs inte alls.

Vanliga misstag att undvika

1. Förväxla tillskott med lån. Ett lån från ägaren är en skuld och stärker inte det egna kapitalet. Vill du åtgärda kapitalbrist måste det vara ett tillskott, inte ett lån, annars förbättras inte ställningen vid en kontrollbalansräkning.
2. Rikta villkoret mot bolaget. Ett villkorat tillskott vars återbetalningskrav riktas mot bolaget självt blir en skuld och inte eget kapital. Villkoret ska riktas mot de övriga aktieägarna.
3. Glömma det skriftliga villkoret. Utan ett skriftligt avtal är det svårt att visa att tillskottet var villkorat. Då riskerar det att behandlas som ovillkorat, och rätten till återbetalning kan gå förlorad.
4. Bokföra tillskottet som intäkt. Ett aktieägartillskott går aldrig via resultaträkningen. Bokförs det som en intäkt blir både resultatet och skatten fel.
5. Tro att ovillkorat tillskott betalas tillbaka. Ett ovillkorat tillskott kan inte krävas tillbaka från bolaget. Effekten kommer i stället via det höjda omkostnadsbeloppet vid en framtida försäljning.

FAQ

Vad är skillnaden mellan villkorat och ovillkorat aktieägartillskott? Ett ovillkorat tillskott lämnas utan krav på återbetalning och ökar givarens omkostnadsbelopp på aktierna. Ett villkorat tillskott lämnas med villkor om återbetalning ur framtida fritt eget kapital, efter beslut på bolagsstämma och före vanlig utdelning. Båda bokförs som fritt eget kapital, men bara det villkorade ger en rätt till återbetalning.

På vilket konto bokförs ett aktieägartillskott? Normalt på BAS-kontot 2093 Erhållna aktieägartillskott, som tillhör det fria egna kapitalet. Du debiterar 1930 Bank och krediterar 2093. Senare förs beloppet ofta om till 2091 Balanserad vinst eller förlust. Konteringen är densamma för villkorade och ovillkorade tillskott.

Är ett aktieägartillskott skattepliktigt för bolaget? Nej. Ett aktieägartillskott är inte en skattepliktig intäkt för bolaget. Det bokförs direkt mot eget kapital och passerar aldrig resultaträkningen, så det påverkar varken bolagets resultat eller inkomstskatt.

Beskattas återbetalningen av ett villkorat tillskott som utdelning? Civilrättsligt hanteras återbetalningen som en vinstutdelning, men skattemässigt behandlas den i regel som en återbetalning och utlöser normalt ingen beskattning för mottagaren. Reglerna är nyanserade, särskilt vid omvandling eller överlåtelse av återbetalningsrätten, så stäm av din situation mot Skatteverket.

Kan ett aktieägartillskott rädda ett förbrukat aktiekapital? Ja. Ett tillskott ökar det fria egna kapitalet och kan återställa ett eget kapital som sjunkit under halva aktiekapitalet. Räcker tillskottet för att lyfta det egna kapitalet över den kritiska gränsen slipper styrelsen upprätta en kontrollbalansräkning och bolaget undgår risken för tvångslikvidation.

Behöver ett villkorat aktieägartillskott dokumenteras skriftligt? Ja. Eftersom återbetalningsrätten bygger på en överenskommelse med övriga aktieägare bör villkoret dokumenteras i ett skriftligt avtal. Där framgår att tillskottet är villkorat och ska betalas tillbaka ur framtida fritt eget kapital efter stämmobeslut och före vanlig utdelning. Utan skriftligt villkor riskerar tillskottet att räknas som ovillkorat.