Bokföra koncernbidrag

Ett koncernbidrag dras av hos givaren på 8830 Lämnade koncernbidrag och tas upp hos mottagaren på 8820 Mottagna koncernbidrag. Avdraget kräver att alla förutsättningar i 35 kap. inkomstskattelagen är uppfyllda och att värdet faktiskt förs över senast den dag givaren ska lämna inkomstdeklaration (35 kap. 1 §).

Bidraget är alltså ingen vanlig kostnad eller intäkt. Det är en bokslutsdisposition i kontogrupp 88 som flyttar obeskattat resultat mellan bolag i samma koncern. Givaren får avdrag, mottagaren beskattas.

Alla villkor, utan genvägar

Villkoren står i 35 kap. 2 och 3 §§. För det normala fallet, bidrag mellan ett moderföretag och ett helägt dotterföretag åt endera hållet, gäller samtliga punkter nedan.

1. Mer än 90 procents ägande, och rätt bolagsform i båda ändar. Moderföretaget ska äga mer än 90 procent av andelarna (inte rösterna) i dotterföretaget. Moderföretaget ska vara ett svenskt företag av angivet slag: aktiebolag, ekonomisk förening, sparbank, ömsesidigt försäkringsföretag eller en skattskyldig stiftelse eller ideell förening. Och dotterföretaget ska vara ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening (35 kap. 2 §). Den andra halvan glöms ofta bort.
2. Helägt under hela året. Dotterföretaget ska ha varit helägt under givarens och mottagarens hela beskattningsår, eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag (35 kap. 3 § punkt 3). Vid ett externt förvärv mitt under året faller avdraget. Undantaget är omstruktureringar inom koncernen: ett företag som blir helägt dotterföretag till ett nytt moderföretag och fortsätter vara det till utgången av båda bolagens beskattningsår anses ha varit helägt hela året, om förhållandena dessförinnan var sådana att bolagen hade haft rätt till koncernbidrag (35 kap. 7 §).
3. Inget privatbostadsföretag eller investmentföretag. Varken givaren eller mottagaren får vara ett sådant företag (35 kap. 3 § punkt 1).
4. Öppen redovisning med samma deklarationstidpunkt. Båda bolagen ska redovisa bidraget öppet i inkomstdeklarationen för ett beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt (35 kap. 3 § punkt 2). Har bolagen olika räkenskapsår som ger olika deklarationstidpunkter går det inte.
5. Mottagaren ska inte ha utländsk hemvist via skatteavtal. Undantaget är EES-fall där mottagaren ändå är skattskyldig i Sverige för verksamheten (35 kap. 3 § punkt 4 och 2 a §).
6. Verksamheten ska inte vara skatteavtalsundantagen. Den näringsverksamhet som bidraget hänför sig till får inte vara undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal (35 kap. 3 § punkt 5).
7. Dotter till moder kräver utdelningsdisciplin. Lämnas bidraget från dotterföretaget till moderföretaget får utdelning under beskattningsåret från dotterföretaget inte tas upp hos moderföretaget (35 kap. 3 § punkt 6). Skattepliktig utdelning och koncernbidrag samma år går inte ihop åt det hållet.
8. Verklig värdeöverföring senast deklarationsdagen. Värden motsvarande bidraget ska föras över från givaren till mottagaren senast den dag givaren ska lämna inkomstdeklaration (35 kap. 1 §). Lagen kräver en överföring av värden, inte en kontant betalning. Skatteverket och praxis är tydliga med att det räcker att bidraget bokförs som en skuld hos givaren och en fordran hos mottagaren (RÅ 1998 ref. 6). Det som brister är när värdet inte är verkligt, till exempel när givaren efterskänker en fordran som saknar reellt värde.
9. Ingen förtäckt ersättning. Med koncernbidrag avses inte en ersättning som är en utgift för givaren för att förvärva eller bibehålla inkomster (35 kap. 1 § andra stycket). Betalning för utförda tjänster mellan bolagen är inte koncernbidrag.

Därutöver finns tre utvidgningar. Bidrag mellan två helägda dotterföretag till samma moderföretag kräver dessutom att utdelningsförhållandena stämmer: antingen är moderföretaget ett investmentföretag, eller så ska utdelning från det givande bolaget inte tas upp hos modern, eller så ska utdelning från det mottagande bolaget tas upp hos modern (35 kap. 4 §). Bidrag från ett moderföretag till ett annat svenskt aktiebolag än ett helägt dotterföretag kräver att ägarförhållandena varit sådana att mottagaren genom fusioner mellan moderföretag och dotterbolag hade kunnat gå upp i moderföretaget (35 kap. 5 §). Ett direkt bidrag får också dras av om givaren hade kunnat lämna bidrag med avdrag till ett annat företag och bidraget därifrån hade kunnat vidarebefordras till mottagaren, led för led, med avdragsrätt i varje förmedlande led (35 kap. 6 §). Det är alltså en hypotetisk kedja som gör det direkta bidraget avdragsgillt, inte en regel om att varje verkligt led får avdrag. Regeringen kan i särskilda fall medge avdrag även när förutsättningarna brister, om bidraget lämnas mellan svenska företag i intressegemenskap för en samhällsekonomiskt viktig verksamhet och redovisas öppet (35 kap. 8 §).

Kontering hos båda bolagen

Dotterföretaget D ger 300 000 kronor till moderföretaget M. Hos givaren D debiteras bokslutsdispositionen och krediteras en skuld till koncernföretag.

Konto	Benämning	Debet	Kredit
8830	Lämnade koncernbidrag	300 000 kr
2860	Kortfristiga skulder till koncernföretag		300 000 kr

Hos mottagaren M debiteras en fordran på koncernföretag och krediteras den mottagna dispositionen.

Konto	Benämning	Debet	Kredit
1660	Kortfristiga fordringar hos koncernföretag	300 000 kr
8820	Mottagna koncernbidrag		300 000 kr

Givare och mottagare i en tabell

Sida	Resultatkonto	Motkonto	Skatt
Givaren D	8830 Lämnade koncernbidrag, debet	2860 Kortfristiga skulder till koncernföretag, kredit	Avdrag, sänker resultatet
Mottagaren M	8820 Mottagna koncernbidrag, kredit	1660 Kortfristiga fordringar hos koncernföretag, debet	Tas upp, höjer resultatet

Till skillnad från periodiseringsfond och överavskrivningar bygger koncernbidrag inte upp någon obeskattad reserv i balansräkningen. Det är en överföring mellan två bolag, inte en avsättning inom ett bolag.

K2 eller K3 spelar roll för konteringen

Konteringen ovan följer K2, där koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition. K2 lägger också till en tidsregel: ett lämnat koncernbidrag ska redovisas som kostnad samma räkenskapsår som mottagaren redovisar det som intäkt.

Tillämpar du K3 finns ett alternativ. Huvudregeln är densamma, bokslutsdisposition, men ett koncernbidrag som ett moderföretag lämnar till ett dotterföretag får i stället redovisas som en ökning av andelens redovisade värde, alltså mot 1310 i stället för över resultaträkningen. Avdragsrätten påverkas inte av valet. Skattemässigt är bidraget avdragsgillt oavsett hur det redovisas.

Vanliga misstag

1. Att ge bidrag vid 91 procent ägt i elva månader. Ägandet ska vara mer än 90 procent under hela beskattningsåret. Vid ett externt förvärv mitt under året finns inget avdrag det året, men kontrollera undantaget för nytt moderföretag i 35 kap. 7 §.
2. Att glömma dotterföretagets bolagsform. Dotterföretaget måste vara ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening.
3. Att missa kravet på samma deklarationstidpunkt. Båda bolagen ska redovisa öppet för år med samma deklarationstidpunkt. Olika brutna räkenskapsår kan spräcka det villkoret.
4. Att tro att bidraget måste betalas kontant. En skuld hos givaren och en fordran hos mottagaren är en godtagbar värdeöverföring. Det som inte duger är ett värde som inte är verkligt.
5. Att kombinera bidrag från dotter med skattepliktig utdelning samma år. Lämnar dotterföretaget bidrag till moderföretaget får utdelning från dotterföretaget inte tas upp hos modern det året.
6. Att bokföra bidraget som utdelning eller aktieägartillskott. Utdelning går över eget kapital och tillskott stärker kapitalet permanent. Koncernbidrag hör till kontogrupp 88 och kräver villkoren i 35 kap.
7. Att kalla en tjänsteersättning för koncernbidrag. Betalning för utförda tjänster mellan bolagen är en avdragsgill verksamhetskostnad på vanliga konton, inte koncernbidrag, och prövas aldrig mot 35 kap.

När koncernbidrag väl är bokfört uppstår frågan hur koncernen som helhet ska redovisas. Det går vi igenom i guiden om koncernredovisning.