Likviditetsbudget

En likviditetsbudget är en prognos över företagets in- och utbetalningar period för period, oftast månadsvis, som visar om kassan räcker för att betala det som förfaller. Till skillnad från resultatbudgeten räknar den med faktiska betalningar inklusive moms och tar med poster som aldrig syns i resultatet, som investeringar, amorteringar, momsinbetalningar och eget uttag. Ett lönsamt företag kan ändå hamna i likviditetsbrist om pengarna kommer in senare än de går ut. Den här guiden hör hemma i vår kompletta guide om bokslut och årsredovisning och går igenom vad en likviditetsbudget är, hur den skiljer sig från en resultatbudget, hur du bygger den steg för steg och ett räkneexempel där kassan tillfälligt går back. För likviditetsmåtten i bokslutet, se nyckeltal.

Vad är en likviditetsbudget?

En likviditetsbudget är en plan över de pengar som väntas komma in och gå ut ur företaget under en kommande period, normalt en månad i taget. Den visar hur mycket likvida medel som finns i kassan vid periodens början, hur mycket som betalas in respektive ut, och vad som blir kvar vid periodens slut. Verksamt.se beskriver det enkelt: likviditetsbudgeten visar om dina pengar kommer att räcka för att täcka månadens utgifter.

Grundlogiken är en rullande modell:

Ingående likviditet
  + summa inbetalningar
  − summa utbetalningar
  = utgående likviditet

Den utgående likviditeten för en månad blir den ingående likviditeten för nästa. Så fortplantar sig kassan månad för månad genom hela budgetåret, och en svacka i en enskild månad får direkt effekt på alla kommande månaders startläge.

Poängen är att fånga timing. Resultatet kan se bra ut på papperet samtidigt som kontot är tomt en viss vecka, för att en stor kundfaktura ännu inte är betald eller för att momsen och arbetsgivaravgifterna ska betalas in samma månad. Likviditetsbudgeten gör den krocken synlig i förväg, så att du hinner agera: tidigarelägga en fakturering, förhandla en betalningsplan eller ordna en checkkredit innan du står med ryggen mot väggen.

Likviditetsbudget vs resultatbudget

Det här är den viktigaste skillnaden att förstå, och den som ställer till mest problem för nya företagare. En resultatbudget prognosticerar om verksamheten går med vinst eller förlust över en period, oftast ett år. Den är periodiserad och redovisas exklusive moms, precis som resultaträkningen. En likviditetsbudget prognosticerar om pengarna räcker, betalning för betalning, inklusive moms.

Tre konkreta skillnader:

• Moms. Resultatbudgeten är exklusive moms. Likviditetsbudgeten räknar inklusive moms, eftersom det är de faktiska beloppen som rör kontot. Momsen du tar in på kundfakturor ligger i kassan tills den ska betalas till Skatteverket, och den inbetalningen är en utgift i likviditetsbudgeten men aldrig en kostnad i resultatet.
• Periodisering. Resultatbudgeten bokför en intäkt när den tjänas in och en kostnad när den förbrukas, oavsett när pengarna rör sig. Likviditetsbudgeten bryr sig bara om när betalningen faktiskt sker.
• Poster som inte syns i resultatet. Investeringar, amorteringar, momsinbetalningar, F-skatt och eget uttag eller utdelning påverkar kassan men inte resultatet. En investering kostnadsförs via avskrivningar över flera år i resultatet, men hela betalningen lämnar kassan på en gång. Avskrivningar, omvänt, sänker resultatet men rör inte kassan alls.

Aspekt	Resultatbudget	Likviditetsbudget
Visar	Vinst eller förlust	Om pengarna räcker
Moms	Exklusive moms	Inklusive moms
Periodisering	Periodiserad (intjänat/förbrukat)	Faktiska betalningar
Avskrivningar	Med (kostnad)	Utan (ingen betalning)
Investering	Som avskrivning över tid	Hela beloppet när det betalas
Amortering	Syns inte	Med (utbetalning)

Slutsatsen: ett lönsamt företag kan ändå få likviditetsbrist. Snabb tillväxt är det klassiska exemplet. Du säljer mer, men måste betala löner, lager och leverantörer innan kunderna hunnit betala dig, och då kan kassan torka ut mitt i en vinstgivande expansion. Hur stark betalningsförmågan är på bokslutsdagen mäter du i efterhand med likviditetsmåtten kassalikviditet och balanslikviditet, som vi går igenom i guiden om nyckeltal.

Så bygger du likviditetsbudgeten steg för steg

Lägg upp budgeten med månaderna som kolumner och posterna som rader. Börja med ingående likviditet, addera alla inbetalningar, dra av alla utbetalningar och låt utgående saldo flyttas vidare till nästa månads ingående.

Inbetalningar (pengar in):

• Kundinbetalningar inklusive moms
• Eventuella lån, ägartillskott eller bidrag som betalas ut till kontot
• Ränteintäkter och övriga inflöden

Utbetalningar (pengar ut):

• Leverantörsbetalningar inklusive moms
• Löner samt arbetsgivaravgifter och avdragen skatt
• Moms till Skatteverket (skillnaden mellan utgående och ingående moms)
• F-skatt eller preliminärskatt
• Investeringar i utrustning och inventarier
• Amortering och ränta på lån
• Eget uttag eller utdelning till ägarna

Det viktigaste tipset: utgå från betalningsvillkor och faktiskt betalningsbeteende, inte fakturadatum. En kundfaktura med 30 dagars villkor som skickas i mars ger inbetalning först i april, och om kunden brukar betala några dagar sent lägger du inbetalningen ännu senare. Samma sak åt andra hållet med dina egna leverantörsskulder. Det är skillnaden mellan när något bokförs och när pengarna rör sig som likviditetsbudgeten ska fånga.

Två vanor gör budgeten användbar i praktiken:

• Håll en buffert. Sikta på en utgående likviditet som tål en sen kundbetalning eller en oväntad utgift, inte en som precis går jämnt upp. En kassa som planeras till noll är i praktiken redan i underläge.
• Uppdatera rullande. En likviditetsbudget är färskvara. Stäm av utfallet mot prognosen varje månad och rulla fram en ny månad i slutet, så att du alltid har tolv månader framåt. Stora avvikelser mellan budget och utfall är i sig en tidig varningssignal.

Obs: Moms, F-skatt och arbetsgivaravgifter är de poster nya företagare oftast glömmer i likviditetsbudgeten, just för att de inte är kostnader i resultatet. Det är samtidigt de utbetalningar som med jämna mellanrum slår hål i kassan. Lägg in dem från början.

Räkneexempel: tre månader där kassan går back

Exempel AB är ett påhittat tjänsteföretag med runda siffror. Bolaget startar januari med 80 000 kr i kassan. I februari görs en investering på 150 000 kr i ny utrustning samtidigt som en stor kundinbetalning dröjer, och då går kassan tillfälligt back. Beloppen är inklusive moms där moms förekommer.

─────────────────────────────────────────────────────
                            Januari   Februari    Mars
─────────────────────────────────────────────────────
Ingående likviditet         80 000     95 000   −70 000

INBETALNINGAR
  Kundinbetalningar        250 000    180 000    340 000
  ───────────────────────────────────────────────────
  Summa in                 250 000    180 000    340 000

UTBETALNINGAR
  Leverantörer             −60 000    −55 000    −70 000
  Löner + avgifter        −120 000   −120 000   −120 000
  Moms till Skatteverket   −35 000          0    −38 000
  Investering                    0   −150 000          0
  Amortering + ränta       −20 000    −20 000    −20 000
  ───────────────────────────────────────────────────
  Summa ut               −235 000   −345 000   −248 000

UTGÅENDE LIKVIDITET         95 000    −70 000     22 000
─────────────────────────────────────────────────────

Räkningen per månad:

• Januari: 80 000 + 250 000 − 235 000 = 95 000 kr.
• Februari: 95 000 + 180 000 − 345 000 = −70 000 kr. Investeringen på 150 000 kr plus en svagare kundmånad gör att kassan går back, trots att verksamheten i sig är lönsam.
• Mars: −70 000 + 340 000 − 248 000 = 22 000 kr. Kassan återhämtar sig när den uppskjutna kundinbetalningen kommer in.

Det negativa saldot i februari är hela poängen. I en resultatbudget hade investeringen bara synts som en liten avskrivning utspridd över flera år, och februari hade sett opåverkad ut. Likviditetsbudgeten visar i förväg att bolaget behöver en buffert eller en checkkredit på minst 70 000 kr för att klara februari, helst med marginal. Med den vetskapen i november eller december kan företagaren ordna krediten i lugn och ro i stället för att upptäcka problemet när kontot redan är tomt.

Vanliga misstag i likviditetsplaneringen

1. Räkna exklusive moms. Likviditetsbudgeten ska vara inklusive moms på de poster där moms förekommer, annars stämmer den inte med vad som faktiskt rör kontot. Den ingående momsen på dina inköp och den utgående på din försäljning ligger i kassan tills momsbetalningen sker.
2. Glömma momsinbetalningen, F-skatten och arbetsgivaravgifterna. De är inte kostnader i resultatet och faller därför lätt bort, men de är reella utbetalningar som regelbundet belastar kassan.
3. Använda fakturadatum i stället för betaldatum. Lägg in- och utbetalningar i den månad pengarna faktiskt väntas röra sig, baserat på betalningsvillkor och hur kunderna brukar betala, inte när fakturan skapas.
4. Strunta i investeringar och amorteringar. En investering lämnar kassan på en gång även om den kostnadsförs över flera år. Amortering minskar en skuld och syns aldrig i resultatet, men är en lika verklig utbetalning som vilken räkning som helst.
5. Planera kassan till noll. Utan buffert blir varje sen kundbetalning en akut situation. Bygg in marginal och uppdatera budgeten rullande månad för månad.

FAQ

Vad är skillnaden mellan likviditetsbudget och resultatbudget? Resultatbudgeten visar om verksamheten går med vinst eller förlust över en period och är periodiserad och exklusive moms. Likviditetsbudgeten visar om pengarna räcker, betalning för betalning, inklusive moms, och tar med poster som investeringar, amorteringar, momsinbetalningar och eget uttag som inte syns i resultatet. Ett lönsamt företag kan ändå få likviditetsbrist.

Hur ofta ska likviditetsbudgeten göras? Normalt månadsvis, eftersom kassan kan variera kraftigt inom ett år beroende på när stora betalningar infaller. Stäm av utfallet mot prognosen varje månad och rulla fram en ny månad löpande, så att du alltid har ungefär tolv månader framåt.

Ska man räkna med eller utan moms i en likviditetsbudget? Med moms. Eftersom budgeten ska spegla de faktiska beloppen som rör kontot tar du upp kundinbetalningar och leverantörsbetalningar inklusive moms. Vissa poster, som löner, amorteringar, räntor och skatter, har ingen moms och tas upp med sitt fulla belopp.

Varför kan ett lönsamt företag få likviditetsbrist? För att vinst och kassa inte är samma sak. Pengar kan komma in senare än de går ut, kapital kan bindas i lager och obetalda kundfakturor, och betalningar som investeringar, amorteringar och momsinbetalningar belastar kassan utan att vara kostnader i resultatet. Snabb tillväxt förstärker effekten.

Var hittar jag en gratis mall för likviditetsbudget? Verksamt.se har ett kostnadsfritt budgetverktyg där du fyller i in- och utbetalningar månad för månad och får fram både en likviditets- och en resultatbudget. Många banker och bokföringsprogram erbjuder liknande mallar.