Soliditet: vad det är och hur du räknar ut den

Soliditet är ett nyckeltal som visar hur stor del av företagets tillgångar som är finansierade med eget kapital i stället för med skulder. Ju högre soliditet, desto bättre tål företaget förluster och tuffare tider. Soliditeten räknas fram ur balansräkningen och är ett av de nyckeltal som en bank kan titta på när du söker lån. Den här guiden går igenom formeln, hur du hanterar obeskattade reserver i justerat eget kapital, vad som räknas som en bra nivå och varför nyckeltalet är så viktigt. Soliditeten hör hemma i bokslutet, se vår kompletta guide om bokslut och årsredovisning, och bygger direkt på siffrorna i balansräkningen.

Vad är soliditet?

Soliditet beskriver förhållandet mellan eget kapital och totalt kapital, alltså hur stor andel av företagets tillgångar som du och dina ägare själva har finansierat. Resten är finansierat med skulder, till exempel banklån och leverantörsskulder.

Tänk på soliditeten som företagets stötdämpare. Eget kapital är den buffert som tar smällen när det går dåligt: förlusterna äter först av det egna kapitalet. Om företaget kan betala sina skulder i tid är däremot en fråga om likviditet, och ett företag kan bli insolvent även med eget kapital kvar. Ett företag med hög soliditet står stadigt på egna ben, medan ett med låg soliditet är mer beroende av lån och därmed känsligare för räntehöjningar och resultattapp.

Soliditet är ett mått på långsiktig, finansiell styrka. Det säger däremot inget om den kortsiktiga betalningsförmågan, alltså om du kan betala räkningarna nästa månad. Det måttet kallas likviditet och räknas på ett annat sätt.

Formeln för soliditet

Soliditeten räknas ut så här:

Soliditet (%) = justerat eget kapital / totala tillgångar × 100

"Totala tillgångar" är samma sak som balansomslutningen, alltså summan av hela tillgångssidan i balansräkningen. I vissa sammanhang kallas det "totalt kapital", men det är samma belopp.

Statistiska centralbyrån (SCB) definierar soliditet just som justerat eget kapital i procent av balansomslutningen, så formeln är väletablerad. Det enda som kräver lite eftertanke är vad "justerat eget kapital" betyder, och det reder vi ut i nästa avsnitt.

Justerat eget kapital och obeskattade reserver

Varför "justerat" eget kapital och inte bara eget kapital? Svaret är obeskattade reserver. Poster som periodiseringsfonder och överavskrivningar är vinst som ännu inte beskattats. En del av dem kommer att betalas i skatt längre fram, så de är inte helt och hållet ditt eget kapital: de innehåller en dold, eller latent, skatteskuld.

Därför räknar du bara in den del av de obeskattade reserverna som blir kvar efter skatt:

Justerat eget kapital = eget kapital + obeskattade reserver × (1 − bolagsskatten)

Bolagsskatten är 20,6 procent 2026. Eftersom 1 − 0,206 = 0,794 räknar du alltså in 79,4 procent av de obeskattade reserverna som eget kapital, medan resterande 20,6 procent betraktas som en uppskjuten skatteskuld. Hur periodiseringsfonder fungerar går vi igenom i guiden om periodiseringsfond.

Har företaget inga obeskattade reserver blir justerat eget kapital helt enkelt lika med eget kapital, och då räknar du soliditeten direkt på eget kapital genom totala tillgångar.

Räkneexempel: så räknar du ut soliditeten

Anta att ditt aktiebolag har följande poster i bokslutet:

Eget kapital:                               100 000 kr
Obeskattade reserver (periodiseringsfond):   10 000 kr
Totala tillgångar (balansomslutning):       250 000 kr

Steg 1, justerat eget kapital:

100 000 + 10 000 × (1 − 0,206)
= 100 000 + 10 000 × 0,794
= 100 000 + 7 940
= 107 940 kr

Steg 2, soliditet:

107 940 / 250 000 = 0,4318 → 43 %

Soliditeten är alltså cirka 43 procent. Om det är högt eller lågt beror på vilken bransch du jämför med, som nästa avsnitt visar.

Vad är en bra soliditet?

Det ärliga svaret är att det beror på. Ingen myndighet har satt en officiell gräns för vad som är bra eller dålig soliditet, och de tumregler som förekommer har ingen gemensam källa. Siffran måste läsas mot branschen: kapitalintensiva verksamheter som fastighetsbolag arbetar med stora lån och har därför lägre soliditet, helt naturligt, medan tjänste- och konsultbolag som binder lite kapital ligger betydligt högre. I SCB:s branschnyckeltal ligger medianen för fastighetsbolag långt under den för konsultbolag. Ett soliditetstal säger alltså mest när du jämför det med liknande företag, eller med ditt eget bolag över tid.

Tips: SCB publicerar nyckeltal per bransch med median och kvartiler. Ett värde över den övre kvartilen i din bransch är en styrka, ett värde under den undre en svaghet. Använd det som måttstock i stället för en allmän tumregel.

Använd alltså branschens siffror som riktlinje, inte som en absolut sanning. En låg soliditet är inte automatiskt dålig, och en hög inte automatiskt bra: ett nystartat eller snabbväxande bolag kan ha låg soliditet av fullt naturliga skäl.

Varför banker och kreditgivare tittar på soliditeten

Soliditeten är ett av de nyckeltal en bank eller kreditgivare kan titta på när du söker lån eller kredit. Logiken är enkel: ett företag med hög soliditet har en rejäl buffert av eget kapital att möta förluster med, och bedöms därför som mindre riskfyllt. Det kan i sin tur ge bättre lånevillkor, lägre ränta eller större lånelöfte.

Ett företag med låg soliditet är mer sårbart. Går resultatet ner eller räntan upp finns mindre marginal innan det egna kapitalet är förbrukat. För banken betyder det högre risk, och för dig kan det bli dyrare eller svårare att låna.

Soliditeten är också ett tal att följa över tid i ditt eget bolag. Stiger den år för år bygger du finansiell styrka, ofta genom att låta vinster stanna i bolaget i stället för att delas ut. Hur eget kapital, skulder och årets resultat hänger ihop ser du i balansräkningen, och hur vinsten skapas i resultaträkningen.

FAQ