FoU-avdraget slopar timkravet och expertskatten blir mer generös från 2027

Rättelse (2026-10-13): Vi skrev att Lagrådet granskar förslaget. Lagrådet hade redan den 17 juni, före publiceringen, lämnat förslagen utan erinran. Vi skrev också att Skatteverket ska kunna begära ett yttrande från en annan myndighet. Enligt förslaget ska Skatteverket begära ett sådant yttrande när det behövs för att bedöma om ett arbete är forskning eller utveckling. Slutligen beskrev vi kombinationen av halvtids- och timkravet som svår att tillämpa och skrev att dokumentationen blir enklare när timkravet försvinner. Det regeringen pekar ut som svårtillämpat är reglerna om FoU-avdrag i stort, framför allt definitionerna. Timkravet har enligt lagrådsremissen egen betydelse bara för den som arbetar mindre än ungefär en femtedel av heltid.

Uppdatering (2026-10-13): Någon proposition har ännu inte lämnats. Enligt lagrådsremissen beror det på valutgången, det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet om förslagen kommer med i budgetpropositionen för 2027, som under valåret ska lämnas till riksdagen senast den 12 november. Taket i FoU-avdraget föreslås också ändras: i en lagrådsremiss den 27 augusti vill regeringen att taket från 2027 följer inkomstbasbeloppet, med högst 36 inkomstbasbelopp per kalendermånad i stället för 3 miljoner kronor. Lagrådet lämnade det förslaget utan erinran den 10 september.

Kravet på att en anställd ska ha arbetat minst 15 timmar i månaden med forskning eller utveckling för att arbetsgivaren ska få forskningsavdrag föreslås försvinna. Det framgår av en lagrådsremiss som regeringen lämnade den 11 juni, där reglerna för FoU-avdraget görs enklare och definitionerna av forskning och utveckling vidgas.

I dag krävs att den anställda arbetar med FoU på minst halva arbetstiden och minst 15 timmar under kalendermånaden. Timkravet har enligt regeringen egen betydelse bara för den som arbetar mindre än ungefär en femtedel av heltid, medan reglerna om FoU-avdrag i stort, framför allt definitionerna, har visat sig svåra att tillämpa för både företag och Skatteverket. Enligt förslaget försvinner timkravet, men kravet på minst 50 procent FoU-arbete kvarstår. Själva avdraget ligger kvar som i dag: 20 procent av ersättningen (avgiftsunderlaget) till den som forskar eller utvecklar, vilket sänker arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften, med ett tak på 3 miljoner kronor per koncern och kalendermånad. Enligt förslaget ska Skatteverket också begära ett yttrande från en annan myndighet när det behövs för att bedöma om ett arbete räknas som forskning eller utveckling, så att komplicerade ärenden blir tillräckligt utredda.

Samtidigt föreslås expertskatten bli mer generös. Den skattefria andelen av lönen höjs från 25 till 30 procent, och kravet på att det ska vara svårt att rekrytera motsvarande kompetens i Sverige tas bort. Expertskattelättnad ska också kunna ges till svenska medborgare, inte bara utländsk personal, vistelsekravet innan arbetet i Sverige inleds förlängs från fem till sju kalenderår, och kravet på avsikt att vistas högst sju år tas bort. Den sjuåriga tillämpningsperioden ska dessutom kunna räknas månadsvis och delas upp på flera vistelseperioder i Sverige.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran den 17 juni, och nästa steg är en proposition till riksdagen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. För aktiebolag som anställer utvecklare och forskare, eller som rekryterar utländsk spetskompetens, är det värt att börja bevaka processen redan nu: de vidgade definitionerna ska göra det möjligt för fler företag att använda forskningsavdraget, som redovisas i ruta 470 och 475 i arbetsgivardeklarationen.