HFD stoppar upplägg för att flytta vinstmedel till eget holdingbolag

Rättelse (2026-08-28): I den ursprungliga versionen stod att det skiljaktiga justitierådet ville pröva upplägget mot skatteflyktslagen. Det är fel: justitierådet ansåg att förhandsbeskedet borde ha ändrats och att någon utdelningsbeskattning inte skulle ske alls. Att i andra hand tillämpa skatteflyktslagen var Skatteverkets ståndpunkt. Vi skrev också att det alternativa förfarandet inte underkänts av domstolen, vilket var missvisande: domen omfattar bara det första alternativet, och det andra prövades aldrig.

Högsta förvaltningsdomstolen satte den 25 augusti stopp för ett upplägg som används för att flytta vinstmedel ur ett fåmansbolag till delägarens eget holdingbolag utan utdelningsbeskattning. Domen fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked såvitt avser det första av två prövade alternativ, och slår fast att tre steg som var för sig är skattefria, sedda tillsammans, ändå utlöser skatt.

Bakgrunden är vardag i många ägarledda bolag. Ett rörelsedrivande aktiebolag hade samlat på sig en vinst som inte rymdes inom delägarnas gränsbelopp för den lägre skattesatsen på 20 procent enligt 3:12-reglerna. Delägaren ville i stället föra över sin andel av vinsten till ett eget holdingbolag och testade upplägget genom att ansöka om förhandsbesked.

Metoden gick i tre led. Först skulle delägaren sälja en del av sina aktier i rörelsebolaget till holdingbolaget till underpris. Därefter skulle rörelsebolaget lösa in just de aktierna till fullt marknadsvärde. Till sist skulle bolagsstämman återställa aktiekapitalet genom en fondemission, utan att ägarandelarna ändrades. Sedda var för sig medför inget av stegen några beskattningskonsekvenser för delägaren.

Domstolen konstaterar att beskattning ska utgå från rättshandlingarnas verkliga innebörd, inte deras beteckning, och att flera transaktioner kan bedömas tillsammans, särskilt när de är beroende av varandra och har ett tidsmässigt samband. När allt var genomfört stod ägandet i rörelsebolaget oförändrat, medan pengar hade flyttats mellan bolagen, något domstolen jämställer med utdelning hos delägaren. Ett justitieråd var skiljaktig och ansåg att förhandsbeskedet borde ha ändrats, eftersom det enligt hens mening saknades stöd för att frångå civilrättsligt giltiga rättshandlingar. Frågan om skatteflyktslagen förföll i och med svaret på fråga 1.

Skatterättsnämnden godkände samtidigt ett alternativt förfarande, där vinstmedlen i stället förs över via ett nybildat dotterbolag som sedan delar ut kapitalet och likvideras, en väg som nämnden godkände och som inte var föremål för domstolens prövning. Nämnden noterade samtidigt att slutresultatet blir detsamma som i det underkända alternativet, vilket gör skillnaden mellan dem smalare än den ser ut. Frågan är aktuell för delägare som nu räknar om sina gränsbelopp inför 2027.