Nettoomsättning: definitionen och gränsvärdena den styrdefinitionen och gränsvärdena den styr

Nettoomsättning är ett av de få begreppen i svensk redovisning som har en exakt legaldefinition, och det är värt att kunna den ordagrant. Posten avgör nämligen inte bara hur stor toppraden i resultaträkningen ser ut. Den styr också om bolaget räknas som ett större företag med de utökade krav det innebär, och den är ett av tre värden som avgör om ett privat aktiebolag får välja bort revisorn. Den här guiden går igenom definitionen, vad som ska dras av, var posten hör hemma och vilka gränsvärden som hänger på den.

Definitionen i lagen

Årsredovisningslagen 1 kap. 3 § första stycket 3 definierar nettoomsättning som:

intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i företagets normala verksamhet med avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen

Tre led i den meningen gör hela jobbet, och det är där de flesta felen uppstår.

"Sålda varor och utförda tjänster." Det är försäljning som avses, inte alla intäkter. En försäkringsersättning eller ett erhållet bidrag är en intäkt, men den kommer varken från en såld vara eller en utförd tjänst.

"Som ingår i företagets normala verksamhet." Intäkten ska höra till den verksamhet bolaget faktiskt bedriver. När en konsultbyrå säljer sin gamla firmabil eller en maskin är det förvisso en såld vara, men bilhandel ingår inte i byråns normala verksamhet, och försäljningen hör därför inte till nettoomsättningen. Bokföringsnämnden formulerar det som ett villkor: en fastighetsförsäljning ska inte ingå i nettoomsättningen om företagets normala verksamhet inte är fastighetsförsäljningar.

"Med avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen." Det är avdragen som gör omsättningen till nettoomsättning.

Två saker som ofta blandas ihop

Poster hamnar utanför nettoomsättningen på två helt olika sätt, och skillnaden är värd att hålla isär.

Avdrag som görs inne i posten. De här minskar nettoomsättningen och redovisas inte någon annanstans i resultaträkningen:

Post	Var den hanteras
Utgående moms	Ingen intäkt alls, utan en skuld i balansräkningen
Lämnade rabatter	Intäktskorrigering, BAS kontogrupp 37
Punktskatt som är direkt knuten till omsättningen	Intäktskorrigering, BAS kontogrupp 37

Intäkter som redovisas på en annan rad. De här finns kvar i resultaträkningen, men under en annan post, oftast övriga rörelseintäkter eller bland de finansiella posterna:

Post	Var den redovisas
Vinst vid försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar	Övriga rörelseintäkter
Vinst vid försäljning av finansiella anläggningstillgångar	Finansiella poster
Försäkringsersättningar och skadestånd	Övriga rörelseintäkter
Offentliga bidrag och stöd, till exempel lönebidrag	Övriga rörelseintäkter
Ränteintäkter och andra finansiella intäkter	Finansiella poster

Skillnaden spelar roll just därför att gränsvärdena nedan mäts mot nettoomsättningen och inte mot summan av alla intäkter.

Var posten hamnar

Nettoomsättningen är den första raden i resultaträkningen, både i den kostnadsslagsindelade och i den funktionsindelade uppställningsformen. Därifrån räknas det nedåt: rörelsens kostnader dras av, sedan de finansiella posterna, sedan bokslutsdispositionerna och till sist skatten. Hur delsummorna byggs upp går vi igenom i guiden om resultaträkning.

Ett undantag är vanligt i mindre bolag. Mindre företag får slå samman posterna 1 till 6 i den kostnadsslagsindelade formen, respektive posterna 1 till 3 och 6 i den funktionsindelade, till en enda post benämnd bruttovinst eller bruttoförlust. Då är det den posten som står först. Nettoomsättningen försvinner inte för det: uppgiften ska lämnas i resultaträkningen i anslutning till bruttovinsten, alltså inte i noterna. Bolagsverket kan i ett enskilt fall medge att uppgiften utelämnas om det är motiverat av konkurrensskäl.

I BAS-kontoplanen ligger huvudintäkterna i kontogrupp 30 till 34. Intäktskorrigeringarna, alltså rabatterna och punktskatterna, ligger i kontogrupp 37, och övriga rörelseintäkter i kontogrupp 39. Däremellan finns två grupper som är lätta att glömma: kontogrupp 35 för fakturerade kostnader, som fakturerad frakt, emballage och faktureringsavgifter, och kontogrupp 36 för rörelsens sidointäkter. Fakturerad frakt och faktureringsavgift är ersättning för det du säljer i den normala verksamheten och hör därför till nettoomsättningen. Att bara summera 30 till 34 och betrakta allt annat som "övrigt" ger alltså fel i två riktningar: avdragen i grupp 37 saknas, och intäkter i grupp 35 räknas inte med. Kontoplanens logik går vi igenom i guiden om BAS-kontoplanen.

Gränsvärdena som hänger på nettoomsättningen

Här blir posten praktisk. Flera skyldigheter mäts mot nettoomsättningen, och de mäts på samma sätt: fler än ett av villkoren ska vara uppfyllt, under vart och ett av de två räkenskapsår som närmast föregår det år bedömningen avser.

Gräns	Villkor (fler än ett, båda föregående åren)	Följd
Revisorn kan inte väljas bort	Fler än 3 anställda i medeltal, balansomslutning över 1,5 mkr, nettoomsättning över 3 mkr	Undantaget i bolagsordningen får inte tillämpas
Större företag	Fler än 50 anställda i medeltal, balansomslutning över 40 mkr, nettoomsättning över 80 mkr	Bland annat krav på kassaflödesanalys
Större koncern	Samma tre villkor räknat på koncernen	Koncernredovisning krävs

Revisorn är huvudregeln, inte undantaget

Det här är lätt att få om bakfoten. Aktiebolagslagen utgår från att ett aktiebolag ska ha minst en revisor. Ett privat aktiebolag får välja bort revisorn, men bara genom att skriva in det i bolagsordningen, och den möjligheten faller bort om bolaget passerar gränsvärdena ovan.

Två följder av det: ett litet bolag vars bolagsordning är tyst i frågan måste ha revisor, oavsett hur låg omsättningen är. Och har ett privat aktiebolag en revisor registrerad i aktiebolagsregistret vid räkenskapsårets utgång ska bolaget alltid ha en revisor som lämnar en revisionsberättelse för det året. Vad revisionsplikten innebär i praktiken tar vi i guiden om revisionsplikt.

Detaljer som avgör utfallet

• Åren som räknas är de två föregående, inte det år som bedöms. Ett nystartat företag är därför alltid mindre sina två första år.
• Det slår åt båda hållen. Ett företag som var större år 1 och år 2 räknas som större även år 3, även om det då ligger under gränserna.
• Fler än ett villkor räcker, alla tre behövs inte. Ett bolag med 60 anställda och 50 miljoner i balansomslutning är ett större företag även om nettoomsättningen bara är 12 miljoner. Ett enda uppfyllt villkor räcker däremot inte.
• Brutet eller förlängt räkenskapsår ska räknas om. Omfattar räkenskapsåret annan tid än tolv månader justeras nettoomsättningen innan den jämförs. Vid ett räkenskapsår på 18 månader jämförs 12/18 av omsättningen med gränsvärdet, så gränsen 80 miljoner passeras först över 120 miljoner. Vid exakt 120 blir det justerade beloppet precis 80, och villkoret kräver mer än 80. Det här träffar många nystartade bolag med förlängt första räkenskapsår.
• Storleken är inte alltid det som avgör. Ett företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, eller på en motsvarande marknad utanför EES, är alltid ett större företag oavsett omsättning. För koncerner finns två liknande genvägar: noterade värdepapper någonstans i koncernen, eller ett dotterföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag eller försäkringsföretag, gör koncernen större utan att storleksvillkoren prövas.

För koncerner finns dessutom en förenkling, men bara vid bedömningen av om koncernen är större enligt årsredovisningslagen. Huvudregeln är att interna mellanhavanden ska elimineras innan gränsvärdena räknas, och den som hellre slipper elimineringen får i stället använda de högre värdena 48 miljoner kronor i balansomslutning och 96 miljoner kronor i nettoomsättning. Någon motsvarande genväg finns inte vid koncernbedömningen av revisorsfrågan, där eliminering är obligatorisk.

Vanliga fel

• Momsen får följa med. Den vanligaste blundern, och den gör omsättningen 25 procent för stor i det typiska fallet. Nettoomsättning är alltid exklusive moms.
• Övriga rörelseintäkter räknas in. Bidrag, försäkringsersättningar och vinst vid avyttring av inventarier hör inte hit, även om de ökar resultatet.
• Rabatter bokförs som en kostnad. Lämnade rabatter ska minska nettoomsättningen, inte ligga bland kostnaderna.
• Bara det senaste året kollas mot gränsvärdet. Villkoren gäller de två föregående räkenskapsåren, båda två.
• Begreppen blandas ihop. Omsättning, försäljning och rörelseintäkter används löst i vardagligt tal, men i årsredovisningen är nettoomsättning ett bestämt belopp med en bestämd definition.

Vanliga frågor

Är nettoomsättning samma sak som omsättning? I dagligt tal ofta, i årsredovisningen nej. Nettoomsättning är den lagdefinierade posten: försäljning i den normala verksamheten, efter avdrag för rabatter, moms och omsättningsknuten skatt.

Ingår moms i nettoomsättningen? Nej. Mervärdesskatt är uttryckligen undantagen i definitionen, och utgående moms är dessutom en skuld och inte en intäkt.

Räknas bidrag och stöd in? Inte för aktiebolag. Ett bidrag är inte en intäkt från en såld vara eller en utförd tjänst, och redovisas normalt som övrig rörelseintäkt. För vissa andra bokföringsskyldiga, bland dem ideella föreningar, registrerade trossamfund, samfällighets-, viltvårds- och fiskevårdsområdesföreningar samt stiftelser, gäller det omvända vid gränsvärdesbedömningen: bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter ska då läggas till nettoomsättningen.

Vad händer om vi säljer en maskin med vinst? Vinsten är en intäkt men inte nettoomsättning, förutsatt att försäljning av anläggningstillgångar inte ingår i företagets normala verksamhet. Den redovisas som övrig rörelseintäkt, och det är nettovinsten och inte försäljningspriset som redovisas.

Vilket år räknas när vi närmar oss en gräns? De två räkenskapsår som närmast föregår det år bedömningen avser. Skyldigheten inträder först när fler än ett villkor är uppfyllt under båda de åren.

Källor

• Årsredovisningslag (1995:1554), 1 kap. 3 §, 2 kap. 1 §, 3 kap. 3, 4 och 11 §§, 7 kap. 3 § samt bilagorna 2 och 3
• Aktiebolagslag (2005:551), 9 kap. 1 §
• Prop. 2009/10:204, om tvåårsregeln vid revisionsplikt
• BFNAR 2006:11 Gränsvärden, med vägledning
• BFNAR 2016:10 (K2), kapitel 4 samt punkterna 6.30 och 6.31–6.32 med kommentarer
• BAS-kontoplanen 2026, kontoklass 3