BAS-kontoplanen: guide till de viktigaste kontona 2026guide till de viktigaste kontona 2026

BAS-kontoplanen är den standardiserade kontoplan som svenska företag använder för sin bokföring. Den består av åtta kontoklasser numrerade 1-8, där varje kontoklass täcker en specifik typ av tillgång, skuld, intäkt eller kostnad. Att förstå hur planen är uppbyggd är grunden för all löpande bokföring: varje verifikation konteras på rätt konto för att resultat- och balansräkningen ska bli korrekta. För grunderna i bokföring, se vår kompletta guide om bokföring. Den här artikeln går igenom kontoklasserna 1-8, vilka konton du använder oftast (1930, 2610, 3000, 4000) och hur du anpassar planen till din verksamhet.

Vad är BAS-kontoplanen?

BAS-kontoplanen är ett standardiserat system för att klassificera affärshändelser, framtaget av branschorganisationen BAS-kontogruppen och uppdaterat årligen för att följa lagändringar och nya redovisningsregler. Bokföringslagen kräver att alla bokföringsskyldiga företag har en kontoplan, men föreskriver inte exakt vilken. I praktiken använder dock i stort sett alla svenska företag BAS, och fördelen är konkret: revisorer, banker, Skatteverket och alla bokföringsprogram talar samma språk. När du bokför en betalning på 1930 vet alla att det handlar om företagets bankkonto.

Planen finns i flera varianter:

• BAS 2026 — den fullständiga kontoplanen, lämplig för aktiebolag och mer komplexa enskilda firmor. Innehåller flera tusen konton, men du använder bara en bråkdel.
• BAS K1 (förenklat årsbokslut) — en bantad minimikontoplan för enskilda firmor som lämnar förenklat årsbokslut enligt K1 (NE-blanketten). Använder en delmängd av huvudplanens konton.
• Branschspecifika kontoplaner — utbyggda varianter för specifika sektorer (idrott, fastighet, byggnads, lantbruk).

För dig som driver mindre verksamhet räcker det oftast med 30-50 aktiva konton från huvudplanen. Resten finns tillgängliga om du behöver dem.

Kontoklasserna 1-8: så är planen organiserad

Varje kontonummer i BAS består av 4 siffror. Den första siffran visar kontoklass och berättar direkt vad kontot avser:

Kontoklass	Område	Visas i	Vanliga konton
1	Tillgångar	Balansräkningen	1910 Kassa, 1930 Företagskonto, 1510 Kundfordringar
2	Eget kapital och skulder	Balansräkningen	2081 Aktiekapital, 2440 Leverantörsskulder, 2610 Utgående moms
3	Rörelsens intäkter	Resultaträkningen	3001 Försäljning varor 25 %, 3041 Försäljning tjänster 25 %
4	Material och varor	Resultaträkningen	4010 Inköp varor 25 %
5	Övriga externa kostnader	Resultaträkningen	5010 Lokalhyra, 5410 Förbrukningsinventarier
6	Övriga externa kostnader (forts.)	Resultaträkningen	6110 Kontorsmateriel, 6212 Mobiltelefon, 6420 Ersättningar till revisor
7	Personalkostnader	Resultaträkningen	7010 Löner, 7510 Lagstadgade sociala avgifter
8	Finansiella poster	Resultaträkningen	8310 Ränteintäkter, 8410 Räntekostnader

Kontoklass 1 och 2 ger balansräkningen, som visar tillgångar, skulder och eget kapital vid en given tidpunkt. Kontoklass 3-8 ger resultaträkningen, som visar intäkter och kostnader under en period. Det är därför kontoklass är så viktigt: en felkontering på fel kontoklass syns direkt som en felaktig siffra i ditt bokslut.

Andra och tredje siffran avgränsar vidare inom kontoklassen. Till exempel betyder 1930 "tillgång (kontoklass 1) → kassa och bank (delområde 9) → företagskonto (30)". Med lite vana läser du av vad ett konto avser bara genom att titta på siffrorna.

De vanligaste kontona du kommer använda

I praktiken konteras de allra flesta bokföringshändelser på en handfull konton. Här är fyra du kommer se oftast:

1930 Företagskonto / checkkonto. Ditt företags huvudbankkonto. Alla in- och utbetalningar via banken passerar 1930. När en kund betalar en faktura debiteras 1930. När du betalar en leverantörsfaktura krediteras 1930.

2610 Utgående moms. Den moms du tar ut av kunder vid försäljning. När du fakturerar 12 500 kr inklusive 25 procent moms krediteras 2610 med 2 500 kr. Den momsen är inte din. Den ska redovisas till Skatteverket vid nästa momsdeklaration. Motsvarande konto för momsen du själv betalar på inköp är 2640 Ingående moms.

3000-serien Försäljning. Företagets intäkter från kärnverksamheten, indelad efter momssats och vara/tjänst. 3001 Försäljning varor 25 % i Sverige, 3011 Försäljning varor 12 %, 3041 Försäljning tjänster 25 % och så vidare. Tjänstekonsulter använder typiskt 3041, e-handel 3001.

4000-serien Inköp. Direkta varuinköp och materialkostnader, det som bokförs som kostnad sålda varor. 4010 Inköp varor 25 % Sverige är vanligast i handelsverksamhet. Tjänsteföretag som inte säljer fysiska varor bokför oftast inga belopp i kontoklass 4 alls.

Tips: Bygg en lista över "favoritkonton" tidigt. När du återkommande använder samma 30-50 konton går bokföringen snabbare och felkontering blir mindre vanlig. De flesta bokföringsprogram låter dig markera vilka konton som ska visas högst i sökrutan.

Räkneexempel: bokför en försäljning med moms

Så här ser kontering ut för en typisk försäljning i löpande bokföring med fakturametoden (fakturan bokförs när den skapas, betalningen separat när pengarna kommer in). För skillnaden mot kontantmetoden, se vår guide om kontantmetoden och fakturametoden. Du säljer en konsulttjänst för 10 000 kr plus 25 % moms (2 500 kr). Kunden betalar fakturan tre veckor senare.

Steg 1 — när fakturan skickas:

Debet:   1510 Kundfordringar              12 500
Kredit:  3041 Försäljning tjänster 25 %   10 000
Kredit:  2610 Utgående moms 25 %           2 500

Steg 2 — när kunden betalar:

Debet:   1930 Företagskonto               12 500
Kredit:  1510 Kundfordringar              12 500

Två konteringar, fyra olika konton, men varje siffra hamnar i rätt kontoklass och rätt rapport. Försäljningen (10 000 kr) syns i resultaträkningen som intäkt. Momsen (2 500 kr) ligger som en skuld i balansräkningen tills den redovisas till Skatteverket. Likvideffekten (inbetalningen) flyttas från kundfordringar till banken när pengarna kommer in.

Anpassa kontoplanen för din verksamhet

BAS-kontoplanen i sin helhet innehåller flera tusen konton. För de flesta företag är det överdrivet. Det praktiska greppet är att börja med en basuppsättning på 30-50 aktiva konton och lägga till nya bara när du faktiskt får en transaktion som inte passar någonstans.

Vanliga anpassningar:

• Lägg till underkonton under en huvudkategori om du behöver mer detalj. En restaurang kan dela 3001 Försäljning i 3001 Mat, 3002 Dryck, 3003 Catering. En byrå kan dela 3041 Försäljning tjänster i 3041 Strategi, 3042 Design, 3043 Utveckling.
• Stäng av oanvända konton. I de flesta bokföringsprogram kan du dölja konton du aldrig använder så listan blir snabbare att navigera.
• Behåll standardnumreringen. Om du flyttar 1930 till 1925 eller döper om 3001 till "Mina inkomster" bryter du jämförbarheten med revisorer, banker och andra system. Anpassa innehållet, inte numreringen.

Vanliga misstag

1. Kontoklass 4 vs kontoklass 5/6. Kontoklass 4 är direkta varu- och materialkostnader knutna till försäljningen (kostnad sålda varor). Kontoklass 5 och 6 är övriga externa kostnader (lokal, kontor, telefon, marknadsföring, konsulter). Lägger du varuinköp på 6000-serien blir bruttovinsten fel och nyckeltalen ologiska.
2. Glömma momskonton. Inkluderar du moms i 3000-serien istället för 2610 syns hela försäljningsbeloppet som intäkt och momsen rapporteras inte korrekt. Skatteverket kommer be om förklaring.
3. Hitta på egna kontonummer. Numreringen är standardiserad. Om du sätter 9999 "Diverse" som ihopsamlingskonto blir bokslutet svårtolkat och en revisor kommer ifrågasätta det.
4. Blanda enskild firma och aktiebolag. Eget kapital konteras helt olika i de två formerna. Enskild firma använder 2010-2019 (eget kapital, egna uttag, egna insättningar). Aktiebolag använder 2080-2099 (bundet och fritt eget kapital). Använder du fel serie blir balansräkningen vilseledande.
5. Inte uppdatera kontoplanen årligen. BAS uppdateras varje år och nya konton tillkommer (till exempel för omvänd skattskyldighet, EU-handel eller nya rapporteringskrav). Ett bokföringsprogram som körs på en gammal version av BAS missar viktiga distinktioner.

FAQ

Vad är skillnaden mellan BAS-kontoplanen och en egen kontoplan? BAS-kontoplanen är den standardiserade kontoplanen för svenska företag, framtagen av branschorganisationen BAS-kontogruppen. En egen kontoplan kan i teorin se ut hur som helst, så länge bokföringslagens krav uppfylls, men i praktiken använder nästan alla företag BAS för att underlätta jämförelser, samarbete med redovisningskonsulter och integration med bokföringsprogram.

Måste jag använda BAS? Nej, bokföringslagen kräver bara att du har en kontoplan, inte att den är BAS-baserad. Men eftersom alla bokföringssystem, alla revisorer och alla redovisningsmallar bygger på BAS innebär valet att gå sin egen väg en betydande extra kostnad och friktion. Praktiken: använd BAS.

Vad betyder första siffran i ett kontonummer? Den första siffran är kontoklassen (1-8). 1 = tillgångar, 2 = eget kapital och skulder, 3 = intäkter, 4-7 = olika kostnadstyper, 8 = finansiella poster och bokslutsdispositioner. Kontoklass avgör om kontot syns i balans- eller resultaträkningen.

Hur ofta uppdateras BAS-kontoplanen? Årligen. BAS-kontogruppen släpper en ny version varje år. De flesta uppdateringar är små justeringar (nya konton för specifika regelförändringar, justerade beskrivningar). Du bör se till att ditt bokföringsprogram körs på den senaste versionen.

Var hittar jag den officiella BAS-kontoplanen? BAS-kontoplanen publiceras av BAS-kontogruppen och är tillgänglig på deras webbplats. De flesta bokföringsprogram (Fortnox, Visma, Björn Lundén, Bokio) levererar den senaste versionen automatiskt och uppdaterar den när BAS släpper en ny utgåva.