Momsregistrering

De flesta som startar företag utgår från att momsregistrering är obligatorisk. Det är den inte, under en viss omsättning. Sedan 2025 gäller en ordning i 18 kap. mervärdesskattelagen (2023:200) med en gräns på 120 000 kronor, som Skatteverket beskriver under I vissa fall behöver du inte registrera ditt företag för moms. Men undantaget är smalare än det låter: det gäller din egen försäljning, inte dina inköp, och den som köper tjänster från utlandet måste registrera sig ändå. Den här guiden, som hör till vår serie om moms, går igenom var gränsen går, hur den mäts, vad undantaget kostar och när det inte hjälper.

Gränsen prövas mot tre år, inte ett

Undantaget gäller om årsomsättningen inom landet (18 kap. 4 §)

1. inte överstiger 120 000 kronor under kalenderåret, och
2. inte har överstigit 120 000 kronor under något av de två närmast föregående kalenderåren

Det andra villkoret är det som förvånar. Ett enda bra år låser dig ute från undantaget i två år framåt, även om omsättningen faller tillbaka.

Årsomsättningen räknas exklusive moms (18 kap. 2 §), men vad som ingår i den är inte självklart. Enligt 18 kap. 20 och 22 §§ ska även vissa momsfria transaktioner räknas med, bland annat export, unionsinterna leveranser och fastighets-, försäkrings- och finansiella transaktioner som inte är bitransaktioner. Enligt 23 § räknas däremot inte ersättning vid avyttring av anläggningstillgångar med. Säljer du en skåpbil ska den summan alltså inte in i underlaget, medan din export ska det.

Ingen ansökan, men bara om du är oregistrerad

Är du etablerad i Sverige och inte registrerad för moms gäller undantaget automatiskt, utan ansökan och utan beslut (18 kap. 8 §). Det finns ingen blankett för att bli momsbefriad.

Är du redan registrerad krävs ansökan, och undantaget gäller tidigast från dagen för Skatteverkets beslut (18 kap. 9 §). Har du tidigare fått ett beslut om att beskattas enligt 15 §, alltså frivilligt inträde i momssystemet, tillkommer en spärr som Skatteverket kallar fördröjningsregeln: du kan bli avregistrerad först från den 1 januari det tredje kalenderåret efter det år beslutet fattades. Ett beslut den 21 mars 2025 betyder alltså att företaget tidigast kan bli undantaget igen från den 1 januari 2028. Spärren utlöses bara av ett sådant 15 §-beslut, inte av vanlig registrering för att man legat över gränsen.

Att lämna själva registret är en annan sak, som styrs av 7 kap. 9 § skatteförfarandelagen (2011:1244): Skatteverket får avregistrera den som inte längre ska vara registrerad, och ska besluta om avregistrering om den som inte längre ska vara registrerad begär det. Att bara vilja lämna registret räcker alltså inte.

Undantaget gäller din försäljning, inte dina inköp

Det här är den viktigaste begränsningen, och den som oftast missas.

Köper du sådana tjänster som omfattas av huvudregeln i 6 kap. 33 § av en säljare som inte är etablerad i Sverige, är du betalningsskyldig för momsen (16 kap. 9 § ML). Annonsering, molntjänster och programvara mellan företag hör dit. Regeln träffar den som är en beskattningsbar person, oavsett om personen är momsregistrerad eller inte. Vissa tjänster ligger utanför huvudregeln, bland annat sådana som avser fastighet, transport, kultur och restaurang.

Och den som är betalningsskyldig enligt mervärdesskattelagen ska registreras (7 kap. 1 § 3 skatteförfarandelagen). Undantagen i den punkten gäller bara vissa varuförvärv och felaktigt debiterad moms, inte tjänster.

Följden: ett företag med 60 000 kronor i omsättning som annonserar via en utländsk plattform ska momsregistrera sig, redovisa den omvända momsen i en momsdeklaration, och betala den. Något avdrag får det inte göra, eftersom 18 kap. 14 § tar bort avdragsrätten.

Undantaget på den egna försäljningen finns kvar. De två sakerna utesluter inte varandra: Skatteverket skriver uttryckligen att "ett företag som är undantaget från momsplikt på grund av liten årsomsättning ska i vissa fall ändå vara registrerat för moms". Du är alltså momsbefriad på det du säljer och registrerad för det du köper, samtidigt. Fortsätt fakturera utan moms, med hänvisningen till undantaget.

Skatteverket räknar upp fyra fall där ett momsbefriat företag ändå ska registrera sig:

• du köper tjänster från en beskattningsbar person i ett annat land och är betalningsskyldig för momsen här
• du köper byggtjänster med omvänd betalningsskyldighet
• du säljer tjänster till andra EU-länder som gör att du ska lämna periodisk sammanställning (7 kap. 1 § 6 skatteförfarandelagen)
• du har köpt andra varor än nya transportmedel eller punktskattepliktiga varor från andra EU-länder för mer än 90 000 kronor på ett år (3 kap. 6 och 7 §§ ML)

Priset för att vara undantagen

Den som är undantagen enligt 4 § har inte rätt till avdrag för ingående skatt (18 kap. 14 §). Du slipper redovisa utgående moms på din försäljning, men får inte tillbaka momsen på dina inköp. Skatteverket noterar vissa specialfall, bland annat tillfällig leverans av nytt transportmedel till ett annat EU-land.

Två saker till hör till kalkylen.

Fakturorna. Vid försäljning som omfattas av undantaget ska moms inte anges i fakturan (18 kap. 41 §). Fakturan ska i stället innehålla en hänvisning till att leveransen är undantagen från skatteplikt (17 kap. 24 § 13). Förenklad faktura är tillåten (17 kap. 26 § 4).

Jämkningen. Går du från att vara momsregistrerad till att omfattas av undantaget kan tidigare avdrag behöva betalas tillbaka. Enligt 15 kap. 12 § andra stycket ML ska avdrag för ingående skatt vid en sådan övergång justeras vid ett enda tillfälle och avse återstoden av justeringsperioden, om du inte motsätter dig det. Finns särskilda skäl sker justeringen ändå. Justeringsperioden är fem eller tio år.

Men jämkning gäller bara investeringsvaror: inventarier där den ingående skatten var minst 50 000 kronor, eller ny-, till- och ombyggnad av fastighet där den var minst 100 000 kronor (15 kap. 4 §). För de flesta företag i den här storleken händer alltså ingenting.

Hur kalkylen faller beror på vem du säljer till. Säljer du till privatpersoner slipper du lägga moms på priset, vilket kan vara en fördel. Säljer du till momsregistrerade företag drar de av momsen ändå, så den fördelen uteblir medan du själv bär momsen på dina inköp. Den administrativa besparingen, att slippa momsdeklarationer, finns kvar oavsett kundgrupp, förutsatt att du inte har sådana inköp eller EU-försäljningar som beskrivs ovan. Detta är avvägningar, inte regler.

När gränsen passeras mitt i året

Undantaget upphör från den tidpunkt då årsomsättningen överstiger 120 000 kronor under kalenderåret (18 kap. 11 §). Inte vid årsskiftet, inte från nästa månad.

Det är den leverans eller det tillhandahållande som tar dig över gränsen som ska beskattas, och alltså faktureras med moms. Utgår du från fakturadatum i stället för leveransdatum kan du hamna fel, särskilt vid förskottsfakturering eller periodisk fakturering.

Frivillig registrering

Du kan ansöka om att bli beskattad även om du har rätt till undantaget (18 kap. 15 §). Beslutet gäller tidigast från ingången av kalenderåret närmast före det år ansökan kom in. Det är en yttre gräns för hur långt tillbaka beslutet får sträcka sig, inte en rättighet att välja startdatum.

Räkna inte heller med att retroaktivitet bara ger avdrag. Gäller beslutet från en tidigare period var du beskattningsbar under hela den perioden, vilket betyder utgående moms på försäljningen då, på fakturor som ställts ut utan moms.

Registrering kan numera nekas

En nyhet från den 1 juli 2026: Skatteverket får besluta att inte registrera den som anmält sig för momsregistrering, om det finns en påtaglig risk för att registreringen uteslutande eller så gott som uteslutande kommer att användas som ett led i undandragande av moms (7 kap. 10 § skatteförfarandelagen, lag 2026:707). Myndigheten får också avregistrera den som redan är registrerad, antingen om registreringen faktiskt används för undandragande eller om det finns en påtaglig risk för det (7 kap. 11 §). Registrering är alltså inte längre en ren formalitet.

Undantag som aldrig gäller

Två olika slags begränsningar, som är lätta att blanda ihop.

Personen omfattas inte alls (18 kap. 6 §) om den beskattningsbara personen inte är etablerad i något EU-land, gör vissa leveranser av konstverk, hyr ut eller upplåter fastighet med frivillig beskattning, eller levererar investeringsguld respektive förmedlingstjänster kring investeringsguld med frivillig beskattning.

Vissa transaktioner faller utanför (18 kap. 7 §) även om personen i övrigt omfattas: leveranser av nya transportmedel som undantas enligt 10 kap. 42 §, och uttag av varor enligt 5 kap. 9 §. En sådan försäljning slår alltså inte ut undantaget för allt annat du säljer.

Är du etablerad i ett annat EU-land tillkommer villkor (18 kap. 5 §): du ska vara identifierad där, och årsomsättningen inom EU får varken överstiga 100 000 euro under kalenderåret eller ha överstigit 100 000 euro under det närmast föregående kalenderåret. Notera asymmetrin mot den svenska gränsen, som prövas mot två föregående år.

Vanliga misstag

1. Att tro att undantaget också gäller inköpen. Köp av huvudregelstjänster från en säljare som inte är etablerad i Sverige gör dig betalningsskyldig och registreringsskyldig, utan avdragsrätt.
2. Att bara titta på innevarande år. Gränsen prövas även mot de två föregående kalenderåren.
3. Att räkna omsättningen fel. Export och vissa andra uppräknade momsfria transaktioner ingår i underlaget (18 kap. 20 och 22 §§), men inte alla: vård, utbildning och social omsorg står inte på listan. Försäljning av anläggningstillgångar räknas inte med.
4. Att vänta till årsskiftet med att registrera sig. Undantaget upphör i samma stund omsättningen passerar 120 000 kronor.
5. Att tro att karensen drabbar alla. Treårsspärren i 18 kap. 9 § utlöses bara av ett tidigare beslut om beskattning enligt 15 §.
6. Att glömma jämkningen. Övergången till undantaget kan tvinga fram återbetalning av tidigare momsavdrag.
7. Att sätta moms på fakturan ändå. Vid undantagen försäljning ska moms inte anges, och felaktigt debiterad moms ska betalas in.

FAQ

Måste jag momsregistrera mig? Inte för din egen försäljning, om årsomsättningen inom landet håller sig under 120 000 kronor under kalenderåret och inte heller översteg 120 000 kronor något av de två närmast föregående åren. Köper du däremot huvudregelstjänster från en säljare som inte är etablerad i Sverige, eller säljer tjänster till företag i andra EU-länder, blir du registreringsskyldig ändå.

Måste jag ansöka om att slippa moms? Nej, inte om du är etablerad i Sverige och inte är registrerad. Undantaget gäller då utan ansökan eller beslut. Är du redan registrerad krävs ansökan och beslut.

Vad händer om jag passerar 120 000 kronor mitt under året? Undantaget upphör från den tidpunkten. Den leverans som tar dig över gränsen ska beskattas och faktureras med moms.

Får jag dra av moms på inköp om jag är momsbefriad? Nej. Den som är undantagen enligt 18 kap. 4 § har inte rätt till avdrag för ingående skatt, och det gäller även den moms du själv redovisar vid köp från utlandet.

Kan Skatteverket neka mig registrering? Ja, sedan den 1 juli 2026, om det finns en påtaglig risk att registreringen uteslutande eller så gott som uteslutande kommer att användas som ett led i momsundandragande.