Jobbskatteavdrag
Skattereduktion på arbetsinkomster, hur det räknas fram och hur det skiljer sig från grundavdraget.

Jobbskatteavdrag är en skattereduktion på arbetsinkomst som de flesta löntagare och företagare med aktiv inkomst får automatiskt via skattetabellen. Avdraget infördes 2007 för att göra det mer lönsamt att arbeta jämfört med att leva på bidrag, och har sedan dess byggts ut i flera steg. Den här guiden, som hör till vår kompletta guide om skatt och deklaration, går igenom vad jobbskatteavdraget är, hur det räknas fram, vilka inkomster som ger avdraget, hur det skiljer sig från grundavdraget och hur det syns i din nettolön. Aktuella belopp för 2026 publiceras av Skatteverket. Exakta kronor-värden hittar du i Skatteverkets Skatteuträkningsbroschyr (SKV 425) och i räknetjänsten på skatteverket.se.
Vad är jobbskatteavdrag?
Jobbskatteavdrag är ett av flera skattereduktioner i den svenska inkomstskatten. Tekniskt handlar det om att Skatteverket räknar fram ett belopp som dras av direkt från kommunalskatten på din taxerade arbetsinkomst. Det är alltså inte ett avdrag på själva inkomsten (som ett kostnadsavdrag eller grundavdraget), utan en reduktion av den skatt du annars skulle betalat.
Tre saker att hålla isär:
- Inkomstavdrag. Drar av belopp från inkomsten innan skatten räknas (exempelvis kostnadsavdrag i tjänst eller näring).
- Grundavdrag. Drar av belopp från den taxerade förvärvsinkomsten innan kommunalskatten beräknas. Mer i vår guide om grundavdrag.
- Skattereduktion. Drar av belopp direkt från den uträknade skatten. Jobbskatteavdrag, rot- och rutavdrag samt skattereduktion för fackföreningsavgift hör hit.
Jobbskatteavdraget appliceras automatiskt via skattetabellen som arbetsgivaren använder. Du behöver inte själv ansöka. Vill du veta hur arbetsgivaren räknar fram preliminärskatten på din lön, se vår guide om skattetabell.
Vem får jobbskatteavdrag?
Avdraget riktar sig till personer med arbetsinkomst, alltså inkomst av tjänst eller näringsverksamhet som är aktivt utförd. Det omfattar:
- Anställdas löner och förmåner
- Aktiva näringsinkomster för enskild firma, handelsbolag och delägare i fåmansbolag
- Vissa pensions- och sjukpenninggrundande inkomster av aktivt arbete
Följande inkomster ger inte jobbskatteavdrag:
- Pension (ålders-, sjuk- och aktivitetsersättning)
- Sjuklön och sjukpenning
- Föräldrapenning
- A-kassa och försörjningsstöd
- Kapitalinkomster
Det betyder att två personer med samma totala inkomst kan få olika mycket jobbskatteavdrag beroende på inkomstkällan. En person som tjänar 400 000 kr i lön får jobbskatteavdrag, medan en pensionär med 400 000 kr i pension får inget jobbskatteavdrag (men kan i stället ha ett särskilt åldersgrundat grundavdrag).

Så räknas jobbskatteavdraget fram
Jobbskatteavdragets storlek beror på fyra faktorer:
- Arbetsinkomstens storlek. Avdraget byggs upp i flera steg. Det är lägst för mycket låga inkomster, ökar gradvis till en maxnivå för medelinkomster och fasas sedan ut för höga inkomster.
- Kommunalskattesatsen. Eftersom avdraget appliceras mot kommunalskatten påverkar din kommuns skattesats det belopp du faktiskt får. Bor du i en högskattekommun blir den faktiska reduktionen större än i en lågskattekommun.
- Ålder. För personer som fyllt 66 år vid årets ingång gäller ett förhöjt jobbskatteavdrag som syftar till att uppmuntra fortsatt arbete efter pensionsåldern. Åldersgränsen höjdes från 65 till 66 år från och med 2024 i samband med pensionssystemets justeringar.
- Prisbasbeloppet för året. Trösklarna i formeln är knutna till prisbasbeloppet, som fastställs av regeringen varje år. Det innebär att skiktgränserna räknas om varje år utan att grundprinciperna ändras.
Skatteverket publicerar exakta belopp för varje inkomstintervall i Skatteuträkningsbroschyren (SKV 425) och i skattetabellerna. I räknetjänsten på skatteverket.se kan du själv mata in en bruttolön och se exakt vilket jobbskatteavdrag som gäller för dig, både för dig under 66 år och för dig som är 66 år eller äldre.
Skillnaden mellan jobbskatteavdrag och grundavdrag
De två avdragen blandas ofta ihop, men de fungerar olika:
| Egenskap | Grundavdrag | Jobbskatteavdrag |
|---|---|---|
| Typ av avdrag | Avdrag från inkomsten | Skattereduktion från skatten |
| Påverkar | Den taxerade förvärvsinkomsten | Den uträknade kommunalskatten |
| Vem får det | Alla med förvärvsinkomst, inkl. pensionärer | Endast aktiv arbetsinkomst |
| Beroende av kommun | Nej | Ja (kommunalskattesatsen påverkar effekten) |
| Åldersjustering | Ja, förhöjt för 66+ | Ja, förhöjt för 66+ |
I praktiken får både löntagare och näringsidkare båda avdragen, medan en pensionär normalt bara får grundavdrag (eventuellt med en förhöjning kopplad till ålder). När jobbskatteavdraget infördes 2007 var ett av syftena just att skapa en skatteskillnad mellan arbete och pension.
Räkneexempel: så syns avdraget i månadslönen
Anta en arbetstagare under 66 år, bosatt i en kommun med en kommunalskattesats omkring 32 procent. Använd Skatteverkets räknetjänst (skatteverket.se) eller tabell SKV 425 för 2026 års exakta belopp. Räkneprincipen ser ut så här:
- Bruttolön definieras enligt anställningsavtalet, till exempel 35 000 kr i månaden (420 000 kr per år).
- Grundavdrag dras från den taxerade arbetsinkomsten. Aktuellt grundavdrag för intervallet hittar du på skatteverket.se.
- Kommunalskatt beräknas på inkomsten efter grundavdrag. Vid 32 procent kommunalskattesats blir det den preliminära skattenivån innan jobbskatteavdraget tillämpas.
- Jobbskatteavdraget dras från den uträknade kommunalskatten. Det är den faktiska skattereduktionen du får på arbetsinkomsten.
- Statlig inkomstskatt tillkommer på årsinkomst över skiktgränsen för statlig skatt (publiceras årligen av Skatteverket).
Effekten i nettolön är inte oviktig: för medelinkomsttagare i normalkommun motsvarar jobbskatteavdraget ofta motsvarande en eller flera tusenlappar i månaden lägre skatt jämfört med om avdraget inte funnits. För exakt månadsbelopp i ditt fall, använd Skatteverkets räknare eller fråga din arbetsgivare hur de tillämpar skattetabellen.
Vill du ha en bredare genomgång av sambandet mellan bruttolön, skatter och nettolön, se vår guide om bruttolön och nettolön.

Jobbskatteavdrag för dig som är 66 år eller äldre
Den 1 januari 2024 höjdes åldersgränsen för det förhöjda jobbskatteavdraget från 65 till 66 år. Bakgrunden är pensionssystemets justering där riktåldern stegvis höjs.
För dig som är 66 år eller äldre vid årets ingång gäller:
- Större jobbskatteavdrag på samma arbetsinkomst jämfört med yngre arbetstagare.
- Förhöjt grundavdrag parallellt, vilket ytterligare sänker skatten på arbete efter den nya riktåldern.
- Lägre arbetsgivaravgift för arbetsgivaren om du fortsätter att jobba (egenavgifter sänks motsvarande för enskild firma).
Effekten är att kombinationen av lön och pension efter 66 års ålder beskattas påtagligt lägre än motsvarande inkomst före 66. Det är en medveten politisk konstruktion för att stimulera arbete efter pensionsåldern. Exakta belopp för 66+ hittar du i Skatteverkets räknetjänst på skatteverket.se.
Vanliga missförstånd
- "Jobbskatteavdraget är detsamma som grundavdraget." Nej, de fungerar olika. Grundavdraget drar ned inkomsten, jobbskatteavdraget drar ned skatten. Båda finns parallellt.
- "Jag måste ansöka om jobbskatteavdrag i deklarationen." Nej. Det räknas in automatiskt i preliminärskatten via skattetabellen och stäms av i den slutliga skatten.
- "Pensionärer får jobbskatteavdrag på sin pension." Nej, pension är inte arbetsinkomst. Pensionärer kan däremot få ett förhöjt grundavdrag och, om de fortsätter att jobba, jobbskatteavdrag på den arbetsinkomsten.
- "Jobbskatteavdraget gäller även statlig inkomstskatt." Nej, det reducerar bara kommunalskatten. Statlig inkomstskatt på inkomst över skiktgränsen påverkas inte.
- "Företagare i enskild firma får inget jobbskatteavdrag." Jo, aktiv näringsinkomst kvalificerar för jobbskatteavdrag på samma sätt som lön. Det räknas via inkomstdeklarationen.
Räkna fram din nettolön
Skatteverkets räknetjänst visar exakt hur mycket jobbskatteavdrag och kommunalskatt som gäller för din lön och kommun 2026.
Öppna Skatteverkets räknareFAQ
Vad är jobbskatteavdrag i korthet? Jobbskatteavdrag är en skattereduktion på arbetsinkomst. Det dras direkt från den uträknade kommunalskatten, och appliceras automatiskt via arbetsgivarens skattetabell. Avdraget gäller löner och aktiva näringsinkomster, men inte pension, sjukpenning eller a-kassa.
Hur stort är jobbskatteavdraget 2026? Beloppet varierar med inkomst, ålder och kommunalskattesats. Skatteverket publicerar exakta belopp i Skatteuträkningsbroschyren (SKV 425) och i skattetabellerna. Använd Skatteverkets räknetjänst på skatteverket.se för ditt exakta belopp, både under 66 år och från 66 år.
Vad är skillnaden mellan jobbskatteavdrag och grundavdrag? Grundavdraget är ett avdrag från inkomsten innan kommunalskatten beräknas, och alla med förvärvsinkomst får det. Jobbskatteavdraget är en skattereduktion som dras direkt från den uträknade kommunalskatten, och bara aktiv arbetsinkomst kvalificerar.
Får pensionärer jobbskatteavdrag? Nej, pensionsinkomst ger inte jobbskatteavdrag. Pensionärer kan i stället ha ett förhöjt grundavdrag och, om de fortsätter att jobba, jobbskatteavdrag på den specifika arbetsinkomsten.
Måste jag ansöka om jobbskatteavdrag? Nej. Det räknas in automatiskt i den preliminära skatt som arbetsgivaren drar via skattetabellen, och stäms av i den slutliga skatten i samband med deklarationen.
Läs vidare

Grundavdrag
Grundavdrag 2026: så räknas det fram, helt vs reducerat, förhöjt grundavdrag för 66+ och vad som ändras 2027. Aktuella belopp finns på skatteverket.se.

Skattetabell
Skattetabellen styr hur mycket A-skatt arbetsgivaren drar på lönen. Vilken tabell du tillhör beror på kommun, ålder och kyrkotillhörighet. Aktuella tabeller finns på skatteverket.se.

Bruttolön vs nettolön: skillnad, beräkning och exempel 2026
Bruttolön vs nettolön 2026: vad skillnaden är, hur du räknar fram netto, arbetsgivarens totalkostnad och ett konkret räkneexempel.