Omkostnadsbelopp och K10

Omkostnadsbeloppet är kort och gott vad dina aktier har kostat dig. För en delägare i ett fåmansaktiebolag är det anskaffningsutgiften för aktierna, alltså det du betalade när bolaget bildades eller när du köpte in dig, plus eventuella ovillkorade aktieägartillskott du har skjutit till senare. Talet spelar två roller: det utgör din skattemässiga inköpskostnad vid en framtida försäljning, och det ingår i beräkningen av gränsbeloppet på blankett K10. Den här guiden, som hör till vår kompletta guide om skatt och deklaration, går igenom vad omkostnadsbeloppet är, hur du räknar fram det på tre olika sätt, hur det ränteuppräknas i det nya gränsbeloppet från inkomstår 2026 och hur det skiljer sig från schablonen. För helheten kring hur utdelning faktiskt beskattas hänvisar vi till vår guide om skatt på utdelning.

Vad är omkostnadsbeloppet?

Omkostnadsbeloppet är summan av vad du har betalat för att äga dina aktier. För en fåmansföretagare består det i normalfallet av två delar:

• Anskaffningsutgiften. Det du betalade för aktierna. Startade du bolaget själv är det oftast aktiekapitalet, i praktiken 25 000 kr för ett aktiebolag bildat efter sänkningen av lägsta aktiekapital. Köpte du in dig i ett befintligt bolag är det köpeskillingen du betalade för aktierna.
• Ovillkorade aktieägartillskott. Har du skjutit till kapital till bolaget utan att villkora återbetalning ökar det ditt omkostnadsbelopp. Villkorade tillskott, som ska betalas tillbaka, räknas däremot inte in.

Ett villkorat aktieägartillskott är alltså inte en del av omkostnadsbeloppet, eftersom det i grunden är en fordran på bolaget snarare än ett tillskott till aktiernas värde. Den skillnaden är lätt att missa och kan påverka både gränsbelopp och kapitalvinst vid en försäljning.

Omkostnadsbeloppet är anskaffningsutgiften för aktierna plus ovillkorade aktieägartillskott. Villkorade tillskott räknas inte in.

Eftersom omkostnadsbeloppet ofta bestämdes för många år sedan är det värt att spara underlagen: stiftelseurkund, köpeavtal och beslut om aktieägartillskott. Det är dessa handlingar som styrker beloppet om Skatteverket frågar, och de behövs varje gång du fyller i K10.

Omkostnadsbeloppets roll i gränsbeloppet 2026

Från och med inkomstår 2026 gäller kraftigt förenklade 3:12-regler. Riksdagen beslutade i november 2025 om reformen, som tillämpas första gången för räkenskapsår som påbörjas efter den 31 december 2025 (deklarationen du lämnar 2027). Tidigare valde du mellan förenklingsregeln och huvudregeln. Numera finns en enda beräkningsregel där gränsbeloppet består av ett grundbelopp och, för den som har anställda, ett lönebaserat utrymme.

Grundbeloppet är fyra inkomstbasbelopp. Med 2025 års inkomstbasbelopp på 80 600 kr blir grundbeloppet 322 400 kr för inkomstår 2026, fördelat på antalet aktier i bolaget. Grundbeloppet i sig bygger inte på ditt omkostnadsbelopp. Men utöver grundbeloppet får du lägga till en ränta på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr:

• Klyvningsräntan. Räntan är statslåneräntan året före inkomståret plus nio procentenheter. Statslåneräntan den 30 november 2025 var 2,55 procent, vilket ger en klyvningsränta på 11,55 procent för inkomstår 2026.
• Tröskeln på 100 000 kr. Räntan beräknas bara på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr. Har du ett omkostnadsbelopp på 25 000 kr blir det ränteuppräknade tillägget noll kronor, och gränsbeloppet består då enbart av grundbeloppet.

Det innebär i praktiken att omkostnadsbeloppet påverkar gränsbeloppet först när du har satsat in mer än 100 000 kr i bolaget. För många enmansbolag med lågt aktiekapital är det grundbeloppet som gör hela jobbet, och omkostnadsbeloppet får störst betydelse vid en framtida försäljning.

Tre sätt att räkna fram omkostnadsbeloppet

För de flesta är omkostnadsbeloppet helt enkelt den faktiska anskaffningsutgiften plus ovillkorade tillskott. Men för aktier som förvärvats för länge sedan finns två alternativa schablonregler som kan ge ett högre, och därmed förmånligare, omkostnadsbelopp. Du väljer den regel som ger dig det högsta beloppet.

Metod	Gäller aktier förvärvade	Så räknas beloppet
Faktisk anskaffningsutgift	När som helst	Betald köpeskilling eller aktiekapital plus ovillkorade aktieägartillskott
Indexregeln	Före 1990	Anskaffningsutgiften räknas upp med ett indextal som speglar prisutvecklingen fram till 1990
Kapitalunderlagsregeln	Före 1992	Ett schablonvärde baserat på bolagets kapital (kapitalunderlaget) fördelat på aktierna

Indexregeln

Har du förvärvat dina aktier före 1990 får du räkna upp anskaffningsutgiften, inklusive ovillkorade aktieägartillskott, med ett indextal. Indextalet speglar prisnivåns förändring fram till 1990, och någon uppräkning för tiden därefter är inte tillåten. Regeln kan ge ett väsentligt högre omkostnadsbelopp än det nominella belopp du en gång betalade, just för att den kompenserar för inflationen under åren fram till 1990.

Kapitalunderlagsregeln

För aktier som förvärvats före 1992 finns ett alternativt sätt att bestämma omkostnadsbeloppet, ibland kallat alternativregeln eller schablonregeln. I stället för den faktiska anskaffningsutgiften utgår du från ett kapitalunderlag, som i huvudsak bygger på bolagets egna kapital vid en viss tidpunkt, och fördelar det på aktierna. Regeln kan vara förmånlig om bolaget hade byggt upp ett betydande kapital innan du började tillämpa reglerna, men den kräver att du kan visa hur kapitalunderlaget har beräknats.

Aktuella indextal och exakta regler för hur kapitalunderlaget beräknas finns i Skatteverkets hjälpblankett och deras information på skatteverket.se. Har du gamla aktier är det klokt att stämma av vilken av de tre metoderna som ger dig det högsta omkostnadsbeloppet innan du fyller i K10.

Så flödar omkostnadsbeloppet in i K10 och sparat utrymme

Hela beräkningen redovisas på blankett K10, som du lämnar tillsammans med din inkomstdeklaration (INK1). På K10 anger du omkostnadsbeloppet, räknar fram årets gränsbelopp och fördelar utdelningen mellan inkomstslagen kapital och tjänst. Mer om vilka bilagor som hör till deklarationen finns i vår guide om inkomstdeklarationen.

Tar du ut mindre utdelning än ditt gränsbelopp ett år försvinner inte mellanskillnaden. Det outnyttjade utrymmet sparas som sparat utdelningsutrymme och kan användas kommande år. Därför lämnar många K10 varje år, även de år de inte tar någon utdelning alls: utrymmet byggs upp inför framtida uttag.

Obs: Med de nya reglerna räknas det sparade utdelningsutrymmet inte längre upp med ränta. Tidigare ökade det sparade utrymmet varje år, men den uppräkningen är borttagen från och med deklarationen du lämnar 2027.

En viktig skillnad är att omkostnadsbeloppet bara påverkar den ränteberäknade delen av gränsbeloppet, inte grundbeloppet. Grundbeloppet är en schablon på fyra inkomstbasbelopp som gäller oavsett hur mycket du har satsat in. Det är alltså inte samma sak som den gamla förenklingsregeln, som byggde på ett schablonbelopp helt frikopplat från omkostnadsbeloppet. I det nya regelverket finns bara en beräkningsregel, och där ingår omkostnadsbeloppet enbart via räntan på beloppet över 100 000 kr.

Räkneexempel: omkostnadsbelopp och gränsbelopp 2026

Anta att du äger samtliga aktier i ditt fåmansaktiebolag. Du bildade bolaget med 25 000 kr i aktiekapital och sköt senare till 150 000 kr som ovillkorat aktieägartillskott. Ditt omkostnadsbelopp blir då 175 000 kr. Du har inga anställda och inget lönebaserat utrymme, och du tar utdelning för inkomstår 2026. Siffrorna är ett förenklat exempel.

Steg	Belopp
Grundbelopp (4 × inkomstbasbelopp 80 600 kr)	322 400 kr
Omkostnadsbelopp	175 000 kr
Del av omkostnadsbelopp över 100 000 kr	75 000 kr
Ränta på omkostnadsbelopp (11,55 % av 75 000 kr)	8 663 kr
Lönebaserat utrymme (ingen lön)	0 kr
Årets gränsbelopp	331 063 kr

Gränsbeloppet blir alltså 331 063 kr, varav 322 400 kr kommer från grundbeloppet och 8 663 kr från räntan på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr. Utdelning inom gränsbeloppet beskattas med 20 procent i inkomstslaget kapital, vilket är klart lägre än marginalskatten på lön över brytpunkten för statlig skatt. Hade omkostnadsbeloppet i stället varit 25 000 kr (bara aktiekapitalet) hade räntedelen blivit noll, och gränsbeloppet hade stannat på 322 400 kr.

Lägg märke till att ett högre omkostnadsbelopp ger effekt på två sätt: dels ett något större gränsbelopp löpande, dels en lägre kapitalvinst den dag du säljer aktierna, eftersom omkostnadsbeloppet då dras av från försäljningspriset. Det är därför det lönar sig att hålla ordning på anskaffningsutgifter och tillskott under hela innehavet.

Vanliga misstag med omkostnadsbeloppet

1. Att räkna in villkorade aktieägartillskott. Bara ovillkorade tillskott ökar omkostnadsbeloppet. Villkorade tillskott är en fordran på bolaget och hör inte hit.
2. Att missa de alternativa reglerna för gamla aktier. Har du aktier från före 1990 eller 1992 kan indexregeln eller kapitalunderlagsregeln ge ett högre omkostnadsbelopp. Kontrollera vilken metod som ger mest innan du fyller i K10.
3. Att tro att omkostnadsbeloppet styr grundbeloppet. Grundbeloppet är en schablon på fyra inkomstbasbelopp. Omkostnadsbeloppet påverkar bara räntedelen, och först på beloppet över 100 000 kr.
4. Att slänga underlagen. Stiftelseurkund, köpeavtal och beslut om aktieägartillskott är det som styrker omkostnadsbeloppet. Spara dem så länge du äger aktierna.
5. Att hoppa över K10 ett år utan utdelning. Lämnar du inte K10 bygger du inte upp något sparat utdelningsutrymme. Lämna blanketten varje år, även vid noll utdelning.

Vanliga frågor

Vad är omkostnadsbeloppet på K10? Omkostnadsbeloppet är vad dina aktier har kostat dig: anskaffningsutgiften när bolaget bildades eller när du köpte in dig, plus ovillkorade aktieägartillskott du har skjutit till senare. På K10 används beloppet både för att räkna fram en del av gränsbeloppet och som avdrag vid en framtida försäljning av aktierna.

Hur påverkar omkostnadsbeloppet gränsbeloppet 2026? Från inkomstår 2026 består gränsbeloppet av ett grundbelopp på fyra inkomstbasbelopp (322 400 kr) plus en ränta på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr. Räntan är statslåneräntan plus nio procentenheter, vilket för 2026 blir 11,55 procent. Har du ett omkostnadsbelopp under 100 000 kr blir räntetillägget noll.

Räknas aktieägartillskott in i omkostnadsbeloppet? Ovillkorade aktieägartillskott räknas in och ökar omkostnadsbeloppet. Villkorade tillskott, som ska betalas tillbaka, räknas inte in eftersom de i grunden är en fordran på bolaget.

Vad är indexregeln och kapitalunderlagsregeln? Det är två alternativa sätt att räkna fram omkostnadsbeloppet för gamla aktier. Indexregeln får användas för aktier förvärvade före 1990 och räknar upp anskaffningsutgiften med ett indextal fram till 1990. Kapitalunderlagsregeln får användas för aktier förvärvade före 1992 och utgår från bolagets kapital i stället för den faktiska anskaffningsutgiften. Aktuella indextal och beräkningar finns hos Skatteverket.

Skiljer sig omkostnadsbeloppet från förenklingsregeln? Ja. Förenklingsregeln var tidigare ett schablonbelopp helt frikopplat från omkostnadsbeloppet. Från inkomstår 2026 finns bara en beräkningsregel, där schablondelen (grundbeloppet) inte bygger på omkostnadsbeloppet, medan omkostnadsbeloppet ingår via räntan på beloppet över 100 000 kr.

Måste jag lämna K10 även om jag inte tar utdelning? Det är starkt rekommenderat. K10 är hur du beräknar och sparar gränsbelopp till framtida år. Lämnar du inte blanketten ett år bygger du inte upp något sparat utdelningsutrymme, vilket kan kosta dig lägre skatt längre fram.