Aktiebok: vad den ska innehålla och hur du för denvad den ska innehålla och hur du för den

Aktieboken är den handling som visar vem som äger bolaget. Den är obligatorisk för varje aktiebolag, den ska upprättas redan innan bolaget är registrerat, och vem som helst kan begära att få se den. Till skillnad från mycket annat i bolagsadministrationen är det dessutom förenat med straffansvar att strunta i den. Den här guiden går igenom vad lagen kräver, hur en aktiebok ser ut och vad som brukar gå fel.

Vad en aktiebok är och vad den ska åstadkomma

Aktiebolagslagen slår i 5 kap. 1 § fast att det i ett aktiebolag ska finnas en aktiebok, och anger två syften med den. Den ska ligga till grund för utövandet av aktieägares rättigheter mot bolaget, och den ska ge bolaget, aktieägarna och andra underlag för att bedöma ägarförhållandena i bolaget.

Det första syftet är det som märks i vardagen. Huvudregeln i 4 kap. 37 § är att en aktieägare inte får utöva de rättigheter gentemot bolaget som aktierna ger förrän hen är införd i aktieboken, och rätten att delta på stämman hänger direkt på att man står där på stämmodagen. Det är alltså aktieboken, inte överenskommelsen vid sidan av, som avgör vem som får rösta.

Ett undantag är värt att känna till: i bolag som har utfärdat aktiebrev får vissa ekonomiska rättigheter, bland dem att ta emot vinstutdelning, utövas av den som visar upp eller lämnar ett aktiebrev, en kupong eller något annat särskilt bevis som bolaget gett ut, även om hen inte är införd i aktieboken. Har bolaget inga aktiebrev, vilket är det vanliga i mindre bolag, gäller huvudregeln fullt ut.

Guiden gäller bolag som inte är avstämningsbolag, alltså det stora flertalet svenska aktiebolag. I ett avstämningsbolag får bolaget avtala med en värdepapperscentral om att den ska ansvara för aktieboken, vilket i praktiken alla gör, och reglerna ser då annorlunda ut.

Den ska finnas från början

Aktieboken ska upprättas så snart samtliga stiftare har undertecknat stiftelseurkunden, alltså innan bolaget ens är registrerat hos Bolagsverket, och uppgift om tecknade aktier ska genast föras in.

Det är en detalj som ofta missas när ett bolag startas snabbt: aktieboken hör till bildandet, inte till det första bokslutet. Hur bildandet går till i övrigt tar vi i guiden om starta aktiebolag.

Vad den ska innehålla

För bolag som inte är avstämningsbolag räknar 5 kap. 5 § upp fem uppgifter:

Uppgift	Kommentar
Varje akties nummer	Aktierna tas upp i nummerföljd
Aktieägarnas namn och personnummer, organisationsnummer eller annat identifieringsnummer, samt postadress	Både namn och identifierare krävs, inte bara namnet
Vilket slag varje aktie tillhör	Bara om det finns flera aktieslag i bolaget
Huruvida aktiebrev har utfärdats	Ja eller nej, per aktie
I förekommande fall, att aktien omfattas av förbehåll	Omvandlings-, samtyckes-, förköps-, hembuds- eller inlösenförbehåll enligt bolagsordningen

Att aktierna ska tas upp i nummerföljd är ett formkrav och inte en rekommendation. En aktiebok som listar ägare utan att knyta dem till numrerade aktier uppfyller inte kravet.

Till innehållskraven kommer ett formkrav i 5 kap. 9 §: införingar och anteckningar i aktieboken ska dateras, om inte tidpunkten framgår av annat tillgängligt material. Datumkolumnen är alltså inte valfri prydnad.

Så kan den se ut

Ett nystartat bolag med 500 aktier fördelade på två grundare, utan aktiebrev och med hembudsförbehåll i bolagsordningen, får en aktiebok som i sak ser ut så här:

Aktienummer	Ägare	Identitet	Postadress	Aktieslag	Aktiebrev	Förbehåll	Införd
1–300	Anna Lind	19850101-XXXX	Storgatan 1, 111 22 Stockholm	Stamaktie	Nej	Hembud	2026-01-15
301–500	Bo Ek	19790405-XXXX	Lillgatan 7, 222 33 Göteborg	Stamaktie	Nej	Hembud	2026-01-15

Har bolaget bara ett aktieslag behöver kolumnen för aktieslag strikt taget inte fyllas i, men det skadar inte att ha den. Att skriva sammanhängande innehav som intervall är vanligt och håller nummerföljden, men lagen kräver varje akties nummer, så det ska gå att utläsa vilka aktier som avses.

Färdig mall från Bolagsverket

Du behöver inte börja från ett tomt blad. Bolagsverket publicerar en kostnadsfri mall för aktiebok bland sina blanketter och mallar för aktiebolag, tillsammans med en mall för aktiebrev. Myndigheten är samtidigt tydlig med att mallarna är exempel som du får ändra så att de passar ditt bolag.

Stäm ändå av mallen mot innehållskraven ovan innan du använder den skarpt. En mall är ett underlag, inte ett kvitto på att just er aktiebok uppfyller kraven, och det är styrelsen som svarar för att den gör det.

Verksamt.se, myndigheternas gemensamma guide för dig som startar företag, tar också upp aktieboken, i avsnittet om stiftelseurkund och bolagsordning. Där skapas dock ingen aktiebok åt dig. Guiden konstaterar att styrelsen måste upprätta en förteckning över bolagets aktier och aktieägare, påminner om att aktieboken är offentlig och att Bolagsverket inte registrerar vilka som är aktieägare, och hänvisar vidare till Bolagsverket.

Vem ansvarar, och hur den ska föras

Styrelsen är ansvarig för att aktieboken förs, bevaras och hålls tillgänglig. Ansvaret ligger alltså på styrelsen som helhet, inte på en enskild ägare eller på redovisningskonsulten.

Formen är reglerad. Aktieboken ska föras med automatiserad behandling, men ett bolag som inte är avstämningsbolag får även föra den i bunden bok eller i ett betryggande lösblads- eller kortsystem. Ett kalkylark uppfyller kravet på automatiserad behandling, men glöm inte arkiveringsreglerna nedan, som ett ark i molnet inte automatiskt löser.

Bolaget är personuppgiftsansvarigt för behandlingen av personuppgifter som förandet av aktieboken innebär. Aktieboken innehåller personnummer och adresser, och den ansvarsfrågan följer med.

Den ska uppdateras genast

När någon visar upp ett aktiebrev eller på annat sätt styrker sitt förvärv ska styrelsen, eller den styrelsen har bemyndigat, genast föra in förvärvaren som aktieägare. Lagen säger inte "vid nästa stämma" eller "inom rimlig tid".

Det är också en regel som är lätt att förbise. Aktier överlåts, ett aktieägaravtal skrivs, betalningen går igenom, och sedan blir aktieboken liggande till nästa gång någon behöver den. Samma krav på skyndsamhet gäller andra ändringar: anmäler en aktieägare eller någon annan behörig person att ett förhållande som antecknats i aktieboken har ändrats, till exempel en ny adress, ska även den ändringen genast antecknas. Vid en ägarförändring, en investeringsrunda eller en företagsbesiktning inför en försäljning är en aktiebok som inte hängt med det första som skaver. Vad som mer bör kontrolleras vid ett förvärv går vi igenom i guiden om köpa aktiebolag.

Den är offentlig

I bolag som inte är avstämningsbolag ska aktieboken hållas tillgänglig hos bolaget för alla som vill ta del av den. Förs den med automatiserad behandling ska bolaget ge var och en som begär det tillfälle att hos bolaget ta del av en aktuell utskrift eller annan aktuell framställning.

Det är inte en handling som bara rör ägarna. Konkurrenter, journalister och kreditgivare har rätt att se den, och rätten gäller en aktuell version. Å andra sidan: skyldigheten är att hålla den tillgänglig hos bolaget, inte att skicka ut den eller publicera den. Bolaget får inte ta betalt för själva utskriften, men väl för sådant det inte är skyldigt att göra, som att posta den.

Arkivering

Aktieboken ska bevaras så länge bolaget består och i minst tio år efter bolagets upplösning. Förs den i vanlig läsbar form ska den bevaras i sin ursprungliga form. Går bolaget över till automatiserad behandling ska den gamla aktieboken sparas i minst tio år efter att samtliga aktier förts in i den nya. Och förs den med automatiserad behandling ska uppgifter som tagits bort bevaras i minst tio år.

Den sista punkten är värd att stanna vid. Att uppdatera ett kalkylark genom att skriva över den tidigare ägaren raderar uppgifter som lagen kräver att bolaget bevarar i tio år. Bevarandet behöver inte ske i aktieboken själv, och den utskrift utomstående har rätt att se är den aktuella, men uppgifterna måste finnas kvar någonstans.

Vad som händer om den saknas

Här skiljer sig aktieboken från det mesta andra i bolagsadministrationen. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att föra aktiebok, eller att hålla aktieboken tillgänglig, döms till böter eller fängelse i högst ett år.

Det är alltså inte en administrativ avgift utan ett straffansvar, som prövas i straffrättslig ordning, och oaktsamhet räcker som skuldform. Att det rör sig om straffrätt betyder inte nödvändigtvis en rättegång: böter kan även föreläggas av åklagare genom strafföreläggande, som när det godkänns gäller som en lagakraftvunnen dom. Om oaktsamhet föreligger i det enskilda fallet är en bedömningsfråga, men bestämmelsen kräver inte uppsåt.

Vanliga frågor

Måste ett enmansaktiebolag ha aktiebok? Ja. Kravet gäller alla aktiebolag, oavsett antal ägare. Ett bolag med en enda aktieägare ska ha en aktiebok som visar just det.

Ska aktieboken skickas in till Bolagsverket? Nej. Den förs och förvaras hos bolaget, och Bolagsverket registrerar bolaget och dess företrädare men inte ägarförteckningen. Det betyder inte att ägandet aldrig rapporteras: enligt lagen om registrering av verkliga huvudmän ska aktiebolag anmäla sina verkliga huvudmän till Bolagsverket. Det är ett separat register med ett annat syfte och ersätter inte aktieboken.

Räcker det med ett kalkylark? Ja, formkravet på automatiserad behandling är uppfyllt. Men innehållskraven, kravet på nummerföljd och arkiveringsreglerna gäller ändå, särskilt att borttagna uppgifter ska bevaras i tio år.

Vem får se aktieboken? Alla som vill. I bolag som inte är avstämningsbolag ska den hållas tillgänglig hos bolaget för var och en som begär det.

Vad gör vi om aktieboken har fallit bort? Rekonstruera den utifrån stiftelseurkunden, stämmoprotokoll, aktieöverlåtelseavtal och registreringar hos Bolagsverket, och för den löpande därefter. Någon särskild procedur för det finns inte i lagen, men straffbestämmelsen tar sikte på att aktiebok saknas, så ju tidigare den är på plats igen desto bättre.

Källor

• Aktiebolagslag (2005:551), 4 kap. 6, 8, 18, 27, 37 och 38 §§, 5 kap. 1–5 och 7–10 §§, 7 kap. 2 §, 20 kap. 31 § samt 30 kap. 1 §
• Rättegångsbalk (1942:740), 48 kap. 1–4 §§ om strafföreläggande
• Lag (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän
• Bolagsverket, Aktiebok och aktiebrev, samt Aktiebolag: blanketter och mallar
• Verksamt.se, Starta och registrera aktiebolag
• SOU 2026:26 Digitala verktyg inom bolagsrätten, om aktiebokens offentlighet och avgifter