Aktiekapital 2026: regler, belopp och bokföring i AB

Aktiekapital är de pengar (eller andra tillgångar) som ägarna investerar i ett aktiebolag när det bildas. Det utgör bolagets eget kapital från start och fungerar som buffert mot förluster. Sedan 1 januari 2020 är minimibeloppet 25 000 kr för privat AB, en sänkning från det tidigare kravet på 50 000 kr. Aktiekapitalet är inte en kostnad utan en investering, men det är inlåst i bolaget enligt strikta regler. Den här guiden, en del av vår serie om att starta företag, går igenom minimibeloppet, hur du bokför aktiekapitalinsatsen, vad apportegendom innebär, och vad som händer vid kapitalbrist.

Vad är aktiekapital?

Aktiekapital är det egna kapital som aktieägarna tillsammans har investerat i bolaget vid bildandet eller senare nyemissioner. Pengarna (eller motsvarande egendom) blir bolagets, inte ägarnas. Formellt är det en överlåtelse till en separat juridisk person.

Aktiekapitalet fyller flera roller:

• Riskkapital Den kapitalbas som bolaget kan använda för verksamheten utan att vara skyldig den till någon extern part.
• Skydd för borgenärer Bolaget måste hålla sitt egna kapital över aktiekapitalet enligt hälftenregeln. Sjunker kapitalet under hälften måste styrelsen agera. Det här ger leverantörer och långivare en grundgaranti.
• Ägarnas insats Aktiekapitalet motsvarar antalet aktier multiplicerat med nominellt värde per aktie, och anges i bolagsordningen. Det är fördelningsnyckeln för ägande, röster och utdelning.

För djupare info, se vår guide om att starta aktiebolag, bolagsordningsmall eller jämförelsen mellan aktiebolag och enskild firma.

Minimibeloppet: 25 000 kr

Sedan 1 januari 2020 är minimibeloppet för aktiekapital i privat aktiebolag 25 000 kr, sänkt från 50 000 kr genom regeländring (Prop. 2019/20:21). Sänkningen var en del av regeringens arbete för att förenkla företagande och göra det billigare att starta bolag.

För publika aktiebolag är kravet betydligt högre: 500 000 kr. De flesta nystartade bolag är dock privata.

Aktiekapital kan höjas senare via nyemission om bolaget behöver mer kapital, eller sänkas (men inte under minimibeloppet) via beslut på bolagsstämma. Det är inte vanligt att ändra aktiekapitalet ofta. För praktiska ändamål väljer de flesta nya privata AB att bilda med 25 000 kr eller 50 000 kr (det gamla minimibeloppet, som många fortfarande använder för att signalera substans).

Apportegendom: aktiekapital som inte är pengar

Aktiekapital behöver inte vara kontanter. Du kan tillföra apportegendom: fysisk eller immateriell egendom som värderas och bokförs som motsvarande aktiekapital. Vanliga exempel:

• Inventarier datorer, möbler, verktyg, fordon.
• Lager material och produkter du tar med från en tidigare verksamhet.
• Immateriella tillgångar patent, varumärken, programvara du själv utvecklat.
• Fastigheter sällsynt vid nystart men möjligt.

Krav vid apportegendom:

1. Värdering Egendomen ska värderas till verkligt värde. All apportegendom kräver ett revisorsyttrande vid bolagsbildning enligt 2 kap. 19 § aktiebolagslagen, oavsett värde.
2. Beskrivning i stiftelseurkunden Apportegendom anges separat med specifika tillgångar och deras värde.
3. Överlåtelse Egendomen måste formellt överlåtas till bolaget innan registrering, exempelvis via underskrivet avtal.

Apportegendom är vanligare när en redan aktiv enskild firma omvandlas till AB (inkråmsöverlåtelse), eller när konsulter sätter in egen utrustning vid bildandet. Är du osäker på värderingen eller om revisorsutlåtande behövs, kontakta en redovisningskonsult eller jurist.

Bokföring av aktiekapitalinsats

När aktiekapitalet sätts in på bankkonto vid bildandet bokförs det enligt BAS-kontoplanen:

• 2081 Aktiekapital krediteras med insatsbeloppet.
• 1930 Företagskonto debiteras med samma belopp.

Aktiekapitalet är då en del av bolagets eget kapital och visas på balansräkningen under "Bundet eget kapital". Det är inte något som dras av som kostnad. Det är ägarnas tillskott till bolaget.

För apportegendom är konteringen liknande, men i stället för 1930 används det konto som motsvarar tillgångstypen:

• För inventarier: 1220 Inventarier, verktyg och installationer debiteras.
• För lager: 1410 Lager av råvaror debiteras.
• För immateriella tillgångar: 1010 Balanserade utgifter eller liknande.

Aktiekapitalet (2081) krediteras alltid med samma totalbelopp.

Räkneexempel: bokföra aktiekapital vid bolagsbildning

Tänk dig att du bildar ett privat AB med 25 000 kr i aktiekapital. Pengarna sätts in på företagskontot innan registrering. Bankintyget skickas in tillsammans med registreringsanmälan till Bolagsverket. När bolaget är registrerat och pengarna fritt kan användas, ser den första bokföringsposten ut så här:

Datum: 2026-04-27 (registreringsdag)
Verifikation: V001

Debet:   1930 Företagskonto                25 000
Kredit:  2081 Aktiekapital                 25 000

Kontona i exemplet är förslag enligt BAS-kontoplanen: anpassa dem efter din egen kontoplan.

I balansräkningen syns då:

När du sedan börjar verksamheten kan pengarna användas för inköp, lokal, lön och annat. Aktiekapitalet (2081) ändras inte. Det är kassan (1930) som rörs av rörelsetransaktioner. Det egna kapitalet justeras endast vid utdelning, nyemission, kapitalsänkning eller årets resultat.

Vad händer vid kapitalbrist?

Det viktigaste löpande kravet på aktiekapitalet är hälftenregeln enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen: om bolagets egna kapital sjunker under hälften av det registrerade aktiekapitalet (alltså under 12 500 kr om aktiekapitalet är 25 000 kr) måste styrelsen agera.

Stegen är formella:

1. Upprätta en kontrollbalansräkning. Styrelsen ska genast upprätta en kontrollbalansräkning som visar bolagets ekonomiska ställning. Den ska granskas av revisor om bolaget har en.
2. Kalla till första kontrollstämma snarast möjligt efter att kontrollbalansräkningen är upprättad (25 kap. 15 § aktiebolagslagen).
3. Stämman beslutar. Antingen fortsätta verksamheten med en plan för återställande, eller likvidera bolaget.
4. Andra kontrollstämma ska hållas inom åtta månader efter den första kontrollstämman, för att kontrollera om kapitalet är återställt (25 kap. 16 § aktiebolagslagen).
5. Likvidationsplikt. Är kapitalet inte återställt vid den andra stämman och stämman inte beslutar om likvidation, ska styrelsen inom två veckor ansöka hos tingsrätten om beslut om likvidation (25 kap. 17 § aktiebolagslagen).

Om styrelsen försummar dessa steg svarar ledamöterna personligt och solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget under den tid som underlåtenheten består, om de inte kan visa att de inte varit försumliga (25 kap. 18 § aktiebolagslagen). Kontrollbalansräkningen är därför ett av de viktigaste skyddsmekanismerna i aktiebolagsrätten. Ett vanligt sätt att återställa kapitalet är ett aktieägartillskott, och hur det bokförs går vi igenom i bokföra aktieägartillskott.

Vanliga misstag

1. Förväxla aktiekapital med driftkapital Aktiekapitalet är minimibeloppet i bolagets egna kapital, inte arbetskapital att driva verksamheten på. Räkna med ytterligare likviditet för minst 3-6 månader av kostnader vid sidan om aktiekapitalet.
2. Sätta in aktiekapitalet på fel konto Det måste vara ett särskilt företagskonto i bolagets namn, inte ett privat konto eller ett konto från en annan verksamhet. Banken behöver också utfärda ett bankintyg som styrker att pengarna finns där.
3. Glömma värdera apportegendom korrekt Värderar du för högt riskerar du framtida tvister; för lågt missar du potentiell skattefördel. All apportegendom kräver revisorsyttrande vid bolagsbildning enligt 2 kap. 19 § aktiebolagslagen, oavsett värde.
4. Missa hälftenregeln Många nystartade AB är försiktiga med likviditeten i starten, vilket innebär att eget kapital snabbt kan sjunka under 12 500 kr om resultatet är negativt. Följ upp eget kapital varje månad så du upptäcker det innan det blir krav på kontrollbalansräkning.
5. Bokföra aktiekapital som intäkt Aktiekapitalet är inte en intäkt utan ett ägartillskott. Det bokförs på 2081 (kreditsida) tillsammans med motsvarande tillgångskonto (1930 för pengar, 1220 för inventarier osv).

FAQ