Bokföra nyemission

En nyemission går i tre steg: beslut, betalning och registrering. Bokföringen följer samma ordning, och poängen är att aktiekapitalet inte får bokföras som ökat förrän Bolagsverket registrerat beslutet. Fram till dess ligger pengarna på 2082 Ej registrerat aktiekapital.

Styrelsen ska anmäla beslutet för registrering inom sex månader från beslutet om nyemission (13 kap. 27 § aktiebolagslagen). Registrering får ske bara om full och godtagbar betalning har lämnats för samtliga tecknade och tilldelade aktier, och vid kontant betalning ska ett intyg från kreditinstitutet visas upp (28 §).

Konteringsexempel: emission med överkurs

Bolaget ger ut 200 nya aktier med kvotvärde 100 kr till teckningskursen 500 kr. Aktiekapitalet ökar med 20 000 kr och överkursen blir 80 000 kr. Emissionsbeslutet anger att hela överkursen ska gå till den fria fonden.

Konto	Benämning	Debet	Kredit
1930	Företagskonto	100 000 kr
2082	Ej registrerat aktiekapital		20 000 kr
2097	Fri överkursfond		80 000 kr

När registreringen är klar förs kapitaldelen över till sitt riktiga konto.

Konto	Benämning	Debet	Kredit
2082	Ej registrerat aktiekapital	20 000 kr
2081	Aktiekapital		20 000 kr

Överkursen rörs inte i det andra steget. Den låg rätt redan från början.

Bunden eller fri överkursfond

Sedan 2021 finns två överkursfonder, och valet mellan dem är inte bokförarens. Överstiger teckningskursen de tidigare aktiernas kvotvärde ska det framgå av emissionsbeslutet hur det överstigande beloppet fördelas mellan 2087 Bunden överkursfond och 2097 Fri överkursfond (13 kap. 4 och 5 §§).

Skillnaden är vad som händer sedan. Fri överkurs räknas till det fria egna kapitalet och kan i förlängningen delas ut. Bunden överkurs kan det inte. Läs beslutet innan du konterar, i stället för att välja konto efter vad som känns rimligt.

Kvittningsemission och apport

Betalas aktierna genom att en fordran på bolaget kvittas bort bokförs det som att skulden minskar i stället för att banken ökar. Ett lån från ägaren på 100 000 kr som kvittas mot nya aktier debiteras alltså på skuldkontot, med samma kreditsida som i exemplet ovan.

Betalas aktierna med egendom gäller reglerna om apportegendom, och då krävs revisorsgranskning. Emissionsbeslutet ska i båda fallen ange villkoren i förväg. Det går inte att i efterhand omvandla ett lån till aktiekapital bara genom en bokföringsorder.

Utgifterna för själva emissionen, till exempel Bolagsverkets avgift och eventuell rådgivning, är kostnader i bolaget. De ingår inte i det inbetalda kapitalet och ska inte kvittas mot överkursen.

Teckningstiden och tidsordningen

Ska aktieägarna ha företrädesrätt får teckningstiden inte understiga två veckor (13 kap. 4 §). Räkna baklänges från när pengarna behövs, eftersom både teckningstid och registrering tar tid.

Bokför inte heller i förskott. Kommer betalningen in innan beslutet är fattat är det inte en emission utan ett tillskott eller ett lån, och då är kontot ett annat. Vill du stärka kapitalet snabbt utan emission är aktieägartillskott ofta den enklare vägen.

Vanliga misstag

1. Att kreditera 2081 direkt. Aktiekapitalet är inte ökat förrän registreringen är gjord.
2. Att lägga hela teckningsbeloppet på aktiekapitalet. Bara kvotvärdet gånger antalet nya aktier hör dit. Resten är överkurs.
3. Att välja överkursfond på egen hand. Fördelningen mellan bunden och fri fond ska framgå av emissionsbeslutet.
4. Att missa sexmånadersfristen. Anmäls beslutet för sent faller emissionen, och pengarna ska tillbaka.
5. Att bokföra en kvittningsemission som en inbetalning. Banken rörs inte, det är skulden som försvinner.
6. Att blanda ihop nyemission med fondemission. Vid fondemission kommer inga nya pengar in, kapital flyttas bara inom eget kapital.
7. Att glömma aktieboken. De nya aktierna ska föras in där, annars stämmer inte ägarbilden mot registret.

Vad aktiekapitalet är och hur det hanteras från bildandet finns i guiden om aktiekapital. I Astrid godkänner du alltid verifikationen själv innan något bokförs. Kom igång här.