Kassaflödesanalys: vem måste ha en och hur den byggsvem måste ha en och hur den byggs

Resultaträkningen visar om företaget gick med vinst. Kassaflödesanalysen visar om pengarna faktiskt kom in. De två svaren skiljer sig oftare än man tror, och det är just skillnaden som gör analysen användbar: ett lönsamt bolag kan gå omkull på likviditetsbrist, och ett bolag med förlust kan ha ett starkt kassaflöde. Den här guiden går igenom vem som måste upprätta en kassaflödesanalys, hur den är uppbyggd, vad som räknas som likvida medel och hur ett år räknas igenom från rörelseresultat till förändring av kassan.

Vem måste ha en kassaflödesanalys?

Årsredovisningslagen kräver den i tre fall:

Kravet på större företag och bostadsrättsföreningar följer av 2 kap. 1 § andra stycket, och kravet på koncernredovisningen av 7 kap. 4 §. Vad som gör ett företag till ett större företag styrs av gränsvärdena i lagen, som vi går igenom i guiden om nettoomsättning.

Kravet på bostadsrättsföreningar är nyare än de andra två och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleddes närmast efter utgången av 2022.

Övriga företag behöver alltså ingen kassaflödesanalys i årsredovisningen. Många upprättar ändå en, för sin egen eller bankens skull, och då gäller regler ändå. Vilka beror på ditt regelverk, och det är värt att ha klart för sig innan du börjar:

Placeringen är däremot densamma i båda: analysen hamnar mellan balansräkningen och noterna, alltså efter förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning. Den här guiden följer K3, och flaggar där K2 skiljer sig.

En sak till för bostadsrättsföreningar: valet mellan regelverken finns inte längre för er. För räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025 får bostadsrättsföreningar och bostadsföreningar inte tillämpa K2, utan ska upprätta årsredovisning enligt K3. Bokföringsnämnden redogör för vad övergången innebär.

Om själva innehållet säger lagen bara en sak, i 6 kap. 5 §: i kassaflödesanalysen ska företagets in- och utbetalningar under räkenskapsåret redovisas. Strukturen kommer i stället från regelverken.

De tre kategorierna

Årets kassaflöden ska hänföras till en av tre kategorier.

Löpande verksamhet är företagets huvudsakliga intäktsgenererande verksamhet, plus allt som varken är investering eller finansiering. Hit hör inbetalningar för sålda varor och utförda tjänster, utbetalningar till leverantörer, löner och personalutgifter, och inkomstskatt som inte hör till någon av de andra kategorierna.

Investeringsverksamhet är förvärv och avyttringar av anläggningstillgångar, samt placeringar som inte räknas som likvida medel. Köp och försäljning av maskiner, byggnader och aktier i andra bolag hamnar här. Undantaget är värdepapper som innehas för handel, som i stället hör till den löpande verksamheten.

Finansieringsverksamhet är åtgärder som ändrar storleken på eller sammansättningen av eget kapital och upplåning. Nyemission, upptagna och amorterade lån samt utbetald utdelning hör hit.

En gränsdragning är värd att lägga på minnet. Säljer du en maskin med vinst påverkar vinsten resultaträkningen, men kassaflödet från försäljningen hör till investeringsverksamheten, inte till den löpande. Det är därför realisationsvinsten justeras bort i den löpande verksamheten när du använder indirekt metod.

Vad som räknas som likvida medel

Analysen förklarar förändringen i likvida medel, så definitionen avgör vad du faktiskt mäter. Enligt K3 är likvida medel kassamedel, disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut, samt kortfristiga likvida placeringar som lätt kan omvandlas till ett känt belopp och som är utsatta för obetydlig risk för värdefluktuationer. En placering räknas normalt hit bara om löptiden från anskaffningstidpunkten är kort, vanligen tre månader eller kortare.

Företagets andel av medel på ett koncernkonto får behandlas som likvida medel. Den regeln är ny och gäller för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025. Stänger du ett tidigare räkenskapsår gällde den äldre lydelsen, där möjligheten bara fanns i juridisk person och alltså inte i koncernredovisningen. Ett större företag som använder möjligheten ska enligt K3 ange det och beloppet i not.

Checkräkningskrediten är den klassiska fällan, och den går åt två håll. En utnyttjad checkräkningskredit hänförs normalt till finansieringsverksamheten, precis som ett lån. En outnyttjad kredit är inte likvida medel alls, hur trygg den än känns. Att räkna in ett outnyttjat kreditutrymme i kassan är ett av de vanligaste felen i en egenhändigt byggd analys.

Indirekt eller direkt metod

Tillämpar du K3 får du välja mellan två metoder för den löpande verksamheten. Tillämpar du K2 finns inget val: där ska resultatet justeras, alltså indirekt metod.

Indirekt metod utgår från resultatet och justerar det. Enligt K3 innebär den att resultatet justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar, för upplupna och förutbetalda poster som hör till tidigare eller kommande perioder, och för intäkter och kostnader som hör till investerings- eller finansieringsverksamhetens kassaflöden.

Direkt metod redovisar i stället väsentliga slag av in- och utbetalningar brutto och separat: inbetalningar från kunder, utbetalningar till leverantörer, utbetalda löner och så vidare.

I praktiken dominerar den indirekta metoden i svenska årsredovisningar, eftersom den bygger på siffror som redan finns i resultat- och balansräkningen. Den direkta metoden är mer informativ för en läsare men kräver att betalningsflödena går att ta ut ur bokföringen separat.

Räkneexempel med indirekt metod

Ett bolag med rörelseresultat 500 tkr, avskrivningar 200 tkr och en maskinförsäljning som gav en realisationsvinst på 50 tkr:

Den löpande verksamheten
  Rörelseresultat                                    500
  Justering för avskrivningar                       +200
  Justering för realisationsvinst                    -50
  Betald ränta                                       -30
  Betald inkomstskatt                                -90
  Kassaflöde före förändring av rörelsekapital       530
  Ökning av kundfordringar                          -120
  Ökning av leverantörsskulder                       +60
  Kassaflöde från den löpande verksamheten           470

Investeringsverksamheten
  Förvärv av maskiner                               -300
  Försäljning av maskin                             +150
  Kassaflöde från investeringsverksamheten          -150

Finansieringsverksamheten
  Upptagna lån                                      +100
  Utbetald utdelning                                -200
  Kassaflöde från finansieringsverksamheten         -100

Årets kassaflöde                                     220
Likvida medel vid årets början                       300
Likvida medel vid årets slut                         520

Tre saker att lägga märke till. Avskrivningarna läggs tillbaka därför att de är en kostnad utan betalning. Realisationsvinsten dras bort ur den löpande verksamheten och hela försäljningslikviden om 150 tkr redovisas i stället under investeringsverksamheten, så att beloppet inte räknas två gånger. Och ökade kundfordringar minskar kassaflödet: försäljningen finns i resultatet men pengarna har inte kommit in än.

Vanliga fel

• Outnyttjad checkräkningskredit räknas som likvida medel. Den är inte det. Bara utnyttjat belopp finns i bolaget, och det hör till finansieringen.
• Hela försäljningslikviden ligger kvar i den löpande verksamheten. Vinsten ska justeras bort där och likviden redovisas under investeringar.
• Justeringen stannar vid avskrivningar. Även andra poster utan kassaflödeseffekt ska justeras. K3 nämner realisationsresultat, orealiserade valutakursvinster och valutakursförluster, ej utdelade resultatandelar i intresseföretag och minoritetsintressen.
• Rörelsekapitalet hanteras med fel tecken. En ökning av en tillgång som kundfordringar minskar kassaflödet, en ökning av en skuld ökar det.
• Analysen stämmer inte mot balansräkningen. Summan av de tre kategorierna ska gå ihop med förändringen i likvida medel mellan ingående och utgående balans, och avstämningen är den snabbaste kontrollen som finns. Har du likvida medel i utländsk valuta finns dock ett undantag: effekten av orealiserade valutakursförändringar är inget kassaflöde och ska redovisas som en egen post skild från de tre kategorierna, just för att avstämningen ska gå ihop.

Vanliga frågor

Måste ett litet aktiebolag ha en kassaflödesanalys? Nej. Kravet i årsredovisningslagen träffar större företag, bostadsrättsföreningar och koncernredovisningar. Ett mindre aktiebolag får upprätta en frivilligt. Reglerna finns då i kapitel 21 i K2, eller i kapitel 7 i K3 för den som tillämpar K3.

Vad är skillnaden mot en likviditetsbudget? Kassaflödesanalysen är historisk och bygger på ett avslutat räkenskapsår. Likviditetsbudgeten är framåtblickande och planerar kommande in- och utbetalningar. Den senare tar vi i guiden om likviditetsbudget.

Varför visar bolaget vinst men tomt konto? För att resultatet och betalningarna inte inträffar samtidigt. Ökade kundfordringar, lageruppbyggnad, amorteringar och investeringar drar pengar utan att synas som kostnader i resultaträkningen. Det är precis det kassaflödesanalysen synliggör.

Vilken metod ska vi välja? Under K3 är båda tillåtna för den löpande verksamheten. Indirekt metod är enklast om du utgår från befintlig resultat- och balansräkning, direkt metod ger läsaren mer information men kräver att betalningsflödena kan tas ut separat. Under K2 är frågan avgjord: där ska den indirekta metoden användas.

Räknas koncernkontot som likvida medel? Ja, företagets andel får behandlas så, för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025. Är företaget ett större företag ska det och beloppet anges i not enligt K3. För tidigare räkenskapsår gällde möjligheten bara i juridisk person.

Vilka noter krävs? Upplysningskraven i K3 riktar sig till större företag, inte till alla som upprättar en analys. Ett större företag ska lämna upplysning om likvida medlens sammansättning, om likvida medel av betydande omfattning som inte är tillgängliga för koncernen och om skälen till det, samt om företagets totala skattebetalningar när dessa redovisas under flera kategorier. En mindre bostadsrättsförening måste alltså upprätta analysen men träffas inte av de kraven, och K2:s kapitel 21 innehåller inga upplysningskrav alls.

Källor

• Årsredovisningslag (1995:1554), 2 kap. 1 § andra stycket, 6 kap. 5 § samt 7 kap. 4 och 31 §§, samt lag (2022:1028) om ändring i årsredovisningslagen
• BFNAR 2012:1 (K3), kapitlen 3 och 7, i lydelse enligt BFNAR 2025:3
• BFNAR 2016:10 (K2), kapitlen 1 och 21, i lydelse enligt BFNAR 2025:2
• Bokföringsnämnden, K-regelverken och vägledningarna i fulltext