Omvänd moms

Omvänd moms (i lagen omvänd betalningsskyldighet, tidigare kallat omvänd skattskyldighet, internationellt reverse charge) innebär att det är köparen som redovisar momsen till Skatteverket i stället för säljaren. Mekanismen gäller framför allt när du köper tjänster från en utländsk leverantör (exempelvis SaaS, molntjänster eller konsulting från EU eller tredje land), när du köper varor från ett företag i ett annat EU-land och när du köper byggtjänster till ett byggföretag i Sverige. Den här guiden förklarar när omvänd betalningsskyldighet gäller, hur du konterar ett SaaS-inköp från utlandet med konkreta BAS-konton, och vilka fallgropar som är lätta att missa. För grunderna i momssystemet, se vår kompletta guide om moms.

Vad är omvänd moms?

Vanligtvis lägger säljaren på moms på fakturan och betalar in den till Skatteverket. Vid omvänd betalningsskyldighet gör säljaren tvärtom (fakturerar utan moms) och lämnar över ansvaret till köparen att räkna ut, bokföra och redovisa momsen. Köparen bokför både utgående moms (det som annars skulle ha legat på fakturan) och ingående moms (avdraget) samtidigt, vilket för ett momsregistrerat företag med full avdragsrätt blir en nollsumma på kassaflödet. Men båda sidor ska fortfarande redovisas i momsdeklarationen.

Syftet är tvåfaldigt: att förenkla för utländska leverantörer som slipper registrera sig för moms i varje land de säljer till, och att minska risken för momsbedrägerier i vissa branscher där obetald utgående moms historiskt varit ett problem. Om du vill friska upp skillnaden mellan utgående och ingående moms innan du läser vidare, börja med ingående och utgående moms.

När gäller omvänd betalningsskyldighet?

Omvänd moms är ingen huvudregel, den gäller i specifikt angivna situationer. Skatteverket samlar reglerna under rubriken "omvänd betalningsskyldighet" (samma mekanism, nyare term). Några av situationerna:

1. Tjänster från utländsk leverantör (B2B). Köper du tjänster från ett företag i ett annat EU-land eller ett tredje land (USA, Storbritannien, Norge m.fl.) och båda parter är företag, faktureras du normalt utan moms. Du som köpare redovisar då den svenska momsen via omvänd betalningsskyldighet. Regeln gäller alltså så fort ditt företag köper till exempel SaaS, molntjänster, annonsering (Google, Meta, LinkedIn), konsulting eller digitala prenumerationer från en utländsk leverantör.

2. Byggtjänster mellan byggföretag i Sverige. Inom bygg- och anläggningsbranschen finns särskild omvänd betalningsskyldighet. Är köparen ett företag som mer än tillfälligt själv säljer byggtjänster (eller vidareförsäljer dem) faktureras byggtjänsten utan moms, och köparen redovisar den. Regeln gäller inte om köparen är slutkund eller ett företag utanför bygg.

3. Varuköp från andra EU-länder. Köper du varor från ett momsregistrerat företag i ett annat EU-land och lämnar ditt VAT-nummer faktureras du utan moms. Du redovisar då själv svensk moms på köpet, med beskattningsunderlaget i ruta 20 i momsdeklarationen.

Import av varor från länder utanför EU är däremot inte omvänd betalningsskyldighet: där är importören betalningsskyldig för importmomsen. Är du momsregistrerad redovisar du den i momsdeklarationen till Skatteverket i stället för att betala den till Tullverket.

4. Särskilda varugrupper med hög bedrägeribenägenhet. Mobiltelefoner, bärbara datorer, pekdatorer (surfplattor), spelkonsoler och integrerade kretsanordningar omfattas av omvänd betalningsskyldighet när beskattningsunderlaget för de varorna i en faktura sammantaget överstiger 100 000 kr och både säljaren och köparen är eller ska vara momsregistrerade i Sverige (16 kap. 16 § mervärdesskattelagen). Även skrot, guld och utsläppsrätter omfattas enligt särskilda regler. Kontrollera Skatteverkets aktuella lista innan du bokför.

Tjänster från utlandet

Om du driver ett svenskt företag och köper SaaS (t.ex. Slack, Notion, Figma, Google Workspace) betalas fakturan oftast utan moms. Leverantören har noterat ditt VAT-nummer och skickar därför en faktura utan lokal moms, men det är inte momsfri verksamhet. Du ska beräkna 25 % svensk moms på beloppet och redovisa den som både utgående och ingående moms. Skatteverket beskriver regeln på sidan "Köpa tjänster från andra EU-länder" och motsvarande sida för köp från länder utanför EU.

Förutsättningar för att omvänd betalningsskyldighet ska gälla på tjänsteinköp från utlandet:

• Säljaren är en beskattningsbar person, i regel ett företag, som inte är etablerad i Sverige.
• Du köper tjänsten som beskattningsbar person, alltså till verksamheten (16 kap. 9 § mervärdesskattelagen). Det gäller även om företaget inte är momsregistrerat eller bara har momsfri försäljning. Då ska företaget registrera sig för moms för att redovisa köpet, men får inte dra av momsen.
• Tjänsten är av den typ där beskattningsland följer huvudregeln "där köparen är etablerad" (6 kap. 33 §, gäller de flesta digitala tjänster och konsulttjänster).
• Köper du från ett annat EU-land ska du lämna ditt momsregistreringsnummer (VAT) till säljaren, så att denne fakturerar utan moms. Vid köp från länder utanför EU är numret ingen förutsättning.

Om säljaren trots dina uppgifter fakturerar med moms (lokal eller svensk) är det fel. Omvänd betalningsskyldighet gäller ändå: du räknar utgående moms på fakturans hela belopp, inklusive den felaktiga momsen, och den felaktiga momsen får du inte dra av. Be säljaren om en kreditfaktura på hela beloppet och en ny faktura utan moms.

Konteringsexempel: SaaS från utlandet

Du köper en årsprenumeration av ett SaaS-verktyg för 10 000 kr från en amerikansk leverantör som fakturerat utan moms. Momssatsen som gäller i Sverige för tjänsten är 25 %.

Konteringen blir (typiska BAS-konton, följer din kontoplan):

Debet:  4531 Inköp av tjänster från ett land utanför EU, 25 % moms  10 000 kr
Debet:  2645 Beräknad ingående moms på förvärv från utlandet         2 500 kr
Kredit: 2614 Utgående moms omvänd betalskyldighet, 25 %              2 500 kr
Kredit: 2440 Leverantörsskulder                                     10 000 kr

När du sedan betalar leverantören:

Debet:  2440 Leverantörsskulder                   10 000 kr
Kredit: 1930 Företagskonto                        10 000 kr

Kontonummer är exempel enligt BAS 2026. Anpassa efter din egen kontoplan.

Momsdeklarationen:

• Beskattningsunderlaget 10 000 kr redovisas i ruta 22 (Inköp av tjänster från land utanför EU) eller ruta 21 (Inköp av tjänster från annat EU-land), beroende på säljarens hemvist.
• Utgående moms 2 500 kr redovisas i ruta 30 (Utgående moms 25 % på beskattningsunderlag i rutorna 20–24). Ruta 30 används alltså för 25 %-moms på samtliga förvärv med omvänd betalningsskyldighet, inte enbart EU-tjänster.
• Ingående moms 2 500 kr redovisas i ruta 48 (Ingående moms att dra av).

Nettoeffekten mot Skatteverket är noll, men båda sidor måste finnas med. Det är rapporteringen av beskattningsunderlaget som är huvudpoängen.

Omvänd betalningsskyldighet redovisas i båda riktningar när du har avdragsrätt, även när nettot blir noll.

Byggtjänster inom Sverige

Omvänd betalningsskyldighet för byggtjänster gäller när köparen är ett företag som mer än tillfälligt tillhandahåller byggtjänster i sin verksamhet (eller vidareförsäljer dem). Säljaren fakturerar byggtjänsten utan moms och köparen redovisar den på samma sätt som vid EU-tjänster: utgående och ingående moms bokförs samtidigt på beräknat underlag. Det är arten av verksamheten hos köparen som avgör, inte projektet i sig.

Typiska situationer där byggmoms gäller:

• En underentreprenör fakturerar en huvudentreprenör för montagearbete.
• Ett bygghantverksföretag fakturerar ett byggföretag som sedan säljer byggtjänsten vidare till slutkunden.

Typiska situationer där byggmoms INTE gäller:

• Ett byggföretag fakturerar en villaägare (slutkund, privatperson).
• En byggfirma fakturerar en industriköpare vars verksamhet inte är bygg.

Gränsdragningen är svår och Skatteverket har publicerat detaljerade ställningstaganden. Vid minsta osäkerhet: kontakta säljaren eller kontrollera Skatteverkets lista över tjänster som omfattas av omvänd betalningsskyldighet i byggsektorn innan fakturan skickas.

Vanliga misstag

1. Glömma att bokföra utgående moms. Bokför du bara kostnaden hamnar beskattningsunderlaget inte i momsdeklarationen, och Skatteverket kan kräva upp momsen i efterhand.
2. Blanda ihop EU och länder utanför EU. Tjänster från EU redovisas annorlunda än tjänster från tredje land (olika rutor i momsdeklarationen, ruta 21 respektive 22). Missar du skillnaden stämmer inte rapporteringen.
3. Anta att fakturan "är momsfri" och inte kontera någon moms alls. En faktura utan utskriven moms vid omvänd betalningsskyldighet är inte momsfri. Momsen finns, den ska bara hanteras av köparen.
4. Ange felaktigt VAT-nummer vid köp. Uppger du ett VAT-nummer som inte är giltigt eller tillhör en annan enhet kan säljaren lägga på lokal moms. Kontrollera alltid att ditt svenska VAT-nummer är korrekt innan första beställningen.
5. Blanda omvänd betalningsskyldighet med undantag från moms. Momsfria tjänster (t.ex. sjukvård eller utbildning) betyder att ingen moms tas ut på försäljningen och att säljaren inte får dra av momsen på inköpen till den verksamheten (13 kap. 6 § mervärdesskattelagen). Omvänd betalningsskyldighet betyder full moms, men redovisad av köparen. Effekten på momsdeklarationen är helt olika.

FAQ

Vad är omvänd moms? Omvänd moms (i lagen omvänd betalningsskyldighet, tidigare kallat omvänd skattskyldighet, på engelska reverse charge) innebär att köparen redovisar momsen i stället för säljaren. Säljaren fakturerar utan moms och köparen bokför både utgående och ingående moms på beräknat underlag. Mekanismen gäller främst vid tjänsteinköp från utlandet, varuköp från andra EU-länder och byggtjänster till byggföretag i Sverige. Import från länder utanför EU är något annat: där är importören betalningsskyldig för importmomsen.

Måste jag betala moms på SaaS från USA eller EU? Ja, men du betalar den inte till leverantören utan redovisar själv svensk moms via omvänd betalningsskyldighet. Din SaaS-faktura på 10 000 kr bokförs som 10 000 kr kostnad, 2 500 kr utgående moms och 2 500 kr ingående moms. Nettot är noll om du har full avdragsrätt, men underlaget ska ändå rapporteras i momsdeklarationen.

Vilken momssats gäller vid omvänd betalningsskyldighet? Den svenska momssatsen som skulle gällt om tjänsten eller varan köpts av svensk leverantör. För de flesta tjänster är det 25 %. För vissa specialfall kan 12 % eller 6 % gälla, så kontrollera Skatteverket om du är osäker. Satsen beräknas på fakturans belopp omräknat till kronor, och har säljaren felaktigt tagit ut moms räknar du på hela beloppet inklusive den momsen.

Vad gör jag om säljaren fakturerat med moms trots att omvänd betalningsskyldighet borde gälla? Be om en rättelse. Lokal utländsk moms är inte avdragsgill i Sverige. Du skulle i så fall behöva ansöka om återbetalning i säljarens land, vilket är administrativt tungt. Enklare och korrekt: säljaren utfärdar en kreditfaktura och en ny faktura utan moms med ditt VAT-nummer angivet.

I vilka rutor i momsdeklarationen redovisas omvänd betalningsskyldighet? Beskattningsunderlaget rapporteras i ruta 20 (varor från annat EU-land), 21 (tjänster från annat EU-land enligt huvudregeln), 22 (tjänster från land utanför EU), 23 (inköp av varor i Sverige med omvänd betalningsskyldighet, t.ex. mobiler och skrot) eller 24 (övriga inköp av tjänster i Sverige med omvänd betalningsskyldighet, t.ex. byggtjänster). Utgående moms på beräknat underlag hamnar i ruta 30, 31 eller 32 beroende på momssats (25, 12 respektive 6 procent). Ingående moms du drar av hamnar i ruta 48.