Omvänd moms

Omvänd moms — eller omvänd skattskyldighet, internationellt kallat reverse charge — innebär att det är köparen som redovisar momsen till Skatteverket i stället för säljaren. Mekanismen används i tre huvudsituationer: när du köper tjänster från en utländsk leverantör (exempelvis SaaS, molntjänster eller konsulting från EU eller tredje land), när du handlar med byggtjänster mellan två byggföretag i Sverige, och vid import av varor. Den här guiden förklarar när omvänd skattskyldighet gäller, hur du konterar ett SaaS-inköp från utlandet med konkreta BAS-konton, och vilka fallgropar som är lätta att missa. För grunderna i momssystemet, se vår kompletta guide om moms.

Vad är omvänd moms?

Vanligtvis lägger säljaren på moms på fakturan och betalar in den till Skatteverket. Vid omvänd skattskyldighet gör säljaren tvärtom — fakturerar utan moms — och lämnar över ansvaret till köparen att räkna ut, bokföra och redovisa momsen. Köparen bokför både utgående moms (det som annars skulle ha legat på fakturan) och ingående moms (avdraget) samtidigt, vilket för ett momsregistrerat företag med full avdragsrätt blir en nollsumma på kassaflödet — men båda sidor ska fortfarande redovisas i momsdeklarationen.

Syftet är tvåfaldigt: att förenkla för utländska leverantörer som slipper registrera sig för moms i varje land de säljer till, och att minska risken för momsbedrägerier i vissa branscher där obetald utgående moms historiskt varit ett problem. Om du vill friska upp skillnaden mellan utgående och ingående moms innan du läser vidare, börja med ingående och utgående moms.

När gäller omvänd skattskyldighet?

Omvänd moms är ingen huvudregel — den gäller i specifikt angivna situationer. Skatteverket samlar reglerna under rubriken "omvänd betalningsskyldighet" (samma mekanism, nyare term). De vanligaste:

1. Tjänster från utländsk leverantör (B2B). Köper du tjänster från ett företag i ett annat EU-land eller ett tredje land (USA, Storbritannien, Norge m.fl.) och båda parter är företag, faktureras du normalt utan moms. Du som köpare redovisar då den svenska momsen via omvänd skattskyldighet. Det här är regeln som träffar i stort sett alla svenska företag idag eftersom nästan all SaaS, molntjänster, annonsering (Google, Meta, LinkedIn), konsulting och digitala prenumerationer köps från utländska leverantörer.

2. Byggtjänster mellan byggföretag i Sverige. Inom bygg- och anläggningsbranschen finns särskild omvänd skattskyldighet. Om både säljaren och köparen huvudsakligen bedriver byggverksamhet (eller vidareförsäljning av byggtjänster) faktureras byggtjänsten utan moms, och köparen redovisar den. Regeln gäller inte om köparen är slutkund eller ett företag utanför bygg.

3. Import av varor från tredje land. Vid import registrerar Tullverket värdet och Skatteverket får uppgifterna. Du som importör räknar själv ut och redovisar importmomsen via omvänd skattskyldighet i momsdeklarationen.

4. Särskilda varugrupper med hög bedrägeribenägenhet. Mobiltelefoner, bärbara datorer, pekdatorer (surfplattor), spelkonsoler, integrerade kretsanordningar och vissa andra varor omfattas av omvänd skattskyldighet om fakturabeloppet överstiger 100 000 kr per faktura och köparen är momsregistrerad. Även skrot, guld och utsläppsrätter omfattas enligt särskilda regler. Kontrollera Skatteverkets aktuella lista innan du bokför.

EU-tjänster: det vanligaste fallet

Om du driver ett svenskt företag och köper SaaS (t.ex. Slack, Notion, Figma, Google Workspace) betalas fakturan oftast utan moms. Leverantören har noterat ditt VAT-nummer och skickar därför en faktura utan lokal moms — men det är inte momsfri verksamhet. Du ska beräkna 25 % svensk moms på beloppet och redovisa den som både utgående och ingående moms. Skatteverket beskriver regeln på sidan "Köpa tjänster från andra EU-länder" och motsvarande sida för köp från länder utanför EU.

Förutsättningar för att omvänd skattskyldighet ska gälla på tjänsteinköp från utlandet:

• Säljaren är ett företag etablerat utanför Sverige.
• Du som köpare är momsregistrerat företag i Sverige.
• Ditt momsregistreringsnummer (VAT) har uppgetts till säljaren så denne fakturerar utan moms.
• Tjänsten är av den typ där beskattningsland följer huvudregeln "där köparen är etablerad" (gäller de flesta digitala tjänster och konsulttjänster).

Om säljaren trots dina uppgifter fakturerar med moms (lokal eller svensk) är det fel — be om rättelse innan du bokför, annars riskerar du dubbel momsredovisning.

Konteringsexempel: SaaS från utlandet

Du köper en årsprenumeration av ett SaaS-verktyg för 10 000 kr från en amerikansk leverantör som fakturerat utan moms. Momssatsen som gäller i Sverige för tjänsten är 25 %.

Konteringen blir (typiska BAS-konton — följer din kontoplan):

Debet:  4531 Inköp av tjänster från land utanför EU 10 000 kr
Debet:  2645 Beräknad ingående moms utlandsförvärv   2 500 kr
Kredit: 2614 Utgående moms omvänd skattskyldighet    2 500 kr
Kredit: 2440 Leverantörsskulder                     10 000 kr

När du sedan betalar leverantören:

Debet:  2440 Leverantörsskulder                   10 000 kr
Kredit: 1930 Bankkonto                            10 000 kr

Kontonummer är exempel enligt BAS 2026 — anpassa efter din egen kontoplan.

Momsdeklarationen:

• Beskattningsunderlaget 10 000 kr redovisas i ruta 22 (Inköp av tjänster från land utanför EU) eller ruta 21 (Inköp av tjänster från annat EU-land), beroende på säljarens hemvist.
• Utgående moms 2 500 kr redovisas i ruta 30 (Utgående moms 25 % på beskattningsunderlag i rutorna 20–24). Ruta 30 används alltså för 25 %-moms på samtliga förvärv med omvänd skattskyldighet, inte enbart EU-tjänster.
• Ingående moms 2 500 kr redovisas i ruta 48 (Ingående moms att dra av).

Nettoeffekten mot Skatteverket är noll, men båda sidor måste finnas med — det är rapporteringen av beskattningsunderlaget som är huvudpoängen.

Omvänd skattskyldighet ska alltid redovisas i båda riktningar, även när nettot blir noll.

Byggtjänster inom Sverige

Omvänd skattskyldighet för byggtjänster gäller när köparen är ett företag som mer än tillfälligt tillhandahåller byggtjänster i sin verksamhet (eller vidareförsäljer dem). Säljaren fakturerar byggtjänsten utan moms och köparen redovisar den på samma sätt som vid EU-tjänster — utgående och ingående moms bokförs samtidigt på beräknat underlag. Det är arten av verksamheten hos köparen som avgör, inte projektet i sig.

Typiska situationer där byggmoms gäller:

• En underentreprenör fakturerar en huvudentreprenör för montagearbete.
• Ett bygghantverksföretag fakturerar en byggkonsult som sedan vidarefakturerar slutkunden.

Typiska situationer där byggmoms INTE gäller:

• Ett byggföretag fakturerar en villaägare (slutkund, privatperson).
• En byggfirma fakturerar en industriköpare vars verksamhet inte är bygg.

Gränsdragningen är svår och Skatteverket har publicerat detaljerade ställningstaganden. Vid minsta osäkerhet — kontakta säljaren eller kontrollera Skatteverkets lista över tjänster som omfattas av omvänd skattskyldighet i byggsektorn innan fakturan skickas.

Vanliga misstag

1. Glömma att bokföra utgående moms. Att bara bokföra kostnaden utan att redovisa omvänd skattskyldighet är det vanligaste felet. Beskattningsunderlaget hamnar inte i momsdeklarationen och Skatteverket kan kräva upp i efterhand.
2. Använda fel beskattningsland. Tjänster från EU redovisas annorlunda än tjänster från tredje land — olika rutor i momsdeklarationen (ruta 21 respektive 22). Missar du skillnaden stämmer inte rapporteringen.
3. Anta att fakturan "är momsfri" och inte kontera någon moms alls. En faktura utan utskriven moms vid omvänd skattskyldighet är inte momsfri — momsen finns, den ska bara hanteras av köparen.
4. Ange felaktigt VAT-nummer vid köp. Uppger du ett VAT-nummer som inte är giltigt eller tillhör en annan enhet kan säljaren lägga på lokal moms. Kontrollera alltid att ditt svenska VAT-nummer är korrekt innan första beställningen.
5. Blanda omvänd skattskyldighet med momsbefrielse. Momsbefrielse (t.ex. för sjukvård eller utbildning) betyder ingen moms alls i kedjan. Omvänd skattskyldighet betyder full moms — men redovisad av köparen. Effekten på momsdeklarationen är helt olika.

FAQ

Vad är omvänd moms? Omvänd moms (omvänd skattskyldighet, reverse charge) innebär att köparen redovisar momsen i stället för säljaren. Säljaren fakturerar utan moms och köparen bokför både utgående och ingående moms på beräknat underlag. Mekanismen gäller främst vid tjänsteinköp från utlandet, byggtjänster mellan byggföretag i Sverige och import.

Måste jag betala moms på SaaS från USA eller EU? Ja, men du betalar den inte till leverantören utan redovisar själv svensk moms via omvänd skattskyldighet. Din SaaS-faktura på 10 000 kr bokförs som 10 000 kr kostnad, 2 500 kr utgående moms och 2 500 kr ingående moms. Nettot är noll om du har full avdragsrätt, men underlaget ska ändå rapporteras i momsdeklarationen.

Vilken momssats gäller vid omvänd skattskyldighet? Den svenska momssatsen som skulle gällt om tjänsten eller varan köpts av svensk leverantör. För de flesta tjänster är det 25 %. För vissa specialfall kan 12 % eller 6 % gälla — kontrollera Skatteverket om du är osäker. Satsen beräknas alltid på nettobeloppet på fakturan.

Vad gör jag om säljaren fakturerat med moms trots att omvänd skattskyldighet borde gälla? Be om en rättelse. Lokal utländsk moms är inte avdragsgill i Sverige — du skulle i så fall behöva ansöka om återbetalning i säljarens land, vilket är administrativt tungt. Enklare och korrekt: säljaren utfärdar en kreditfaktura och en ny faktura utan moms med ditt VAT-nummer angivet.

I vilka rutor i momsdeklarationen redovisas omvänd skattskyldighet? Beskattningsunderlaget rapporteras i ruta 20 (varor från annat EU-land), 21 (tjänster från annat EU-land enligt huvudregeln), 22 (tjänster från land utanför EU), 23 (inköp av varor i Sverige med omvänd skattskyldighet, t.ex. mobiler och skrot) eller 24 (övriga inköp av tjänster i Sverige med omvänd skattskyldighet, t.ex. byggtjänster). Utgående moms på beräknat underlag hamnar i ruta 30, 31 eller 32 beroende på momssats (25, 12 respektive 6 procent). Ingående moms du drar av hamnar i ruta 48.