Expansionsfond

Ett aktiebolag som behåller vinsten i bolaget betalar 20,6 procent i bolagsskatt på den. En enskild firma som behåller vinsten betalar full marginalskatt plus egenavgifter, trots att pengarna aldrig lämnat verksamheten. Expansionsfonden finns för att jämna ut den skillnaden. Den här guiden, som hör till vår serie om skatt och deklaration, går igenom hur avsättningen fungerar, de två taken som begränsar den, och varför den hänger ihop med räntefördelningen på ett sätt som är lätt att missa. Reglerna finns i 34 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) och gäller enskilda näringsidkare samt fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag (34 kap. 1 §).

Så fungerar den

Avsättningen görs i deklarationen, inte i bokföringen. Du gör ett avdrag i näringsverksamheten för beloppet, utan något verifikat. Det skiljer expansionsfonden från ett aktiebolags bokslutsdispositioner. Samtidigt betalar du expansionsfondsskatt med 20,6 procent av avsättningen (65 kap. 8 §). När fonden senare återförs tas beloppet upp som intäkt, och ett belopp motsvarande 20,6 procent av minskningen tillgodoräknas dig vid debiteringen av den slutliga skatten. Skatten du betalade får du alltså tillbaka.

Nettoeffekten är att vinst som stannar i firman beskattas med samma 20,6 procent som ett aktiebolag betalar, tills fonden återförs. Det är återföringen som utlöser beskattningen, inte att du tar ut pengar ur firman. Men stora uttag krymper kapitalunderlaget vid årets utgång och kan tvinga fram en återföring den vägen (34 kap. 15 §).

Ett exempel: med en inkomst på 300 000 kronor och en avsättning på 100 000 kronor sjunker inkomsten av näringsverksamhet till 200 000 kronor. Expansionsfondsskatten blir 20 600 kronor.

De två taken

Avsättningen begränsas av två skilda regler, och du måste klara båda.

Tak 1: årets resultat. Avdrag får göras med högst ett belopp som motsvarar det för expansionsfond justerade positiva resultatet (34 kap. 4 §). Det justerade resultatet definieras i 34 kap. 5 § och är resultatet före avsättningen, ökat med avdrag för egenavgifter och för pensionsförsäkringspremier med tillhörande löneskatt, minskat med sjukpenning och återfört egenavgiftsavdrag. På NE-bilagan motsvarar det summan i ruta R35.

Tak 2: kapitalunderlaget. För enskilda näringsidkare får den samlade fonden, från alla år, uppgå till högst 125,94 procent av kapitalunderlaget vid beskattningsårets utgång (34 kap. 6 och 7 §§).

För dig som är delägare i handelsbolag gäller något annat: där finns inget procenttak, utan fonden får inte bli så stor att kapitalunderlaget blir negativt, och underlaget är den justerade anskaffningsutgiften för andelen (34 kap. 12 och 13 §§). Resten av den här guiden beskriver reglerna för enskild näringsverksamhet.

Den udda procentsatsen har en enkel förklaring. Drar man expansionsfondsskatten på 20,6 procent från fonden ska det som återstår rymmas i kapitalunderlaget. Talet är alltså 100 dividerat med 0,794, vilket blir 125,9446, och lagen använder den avrundade konstanten 125,94. Fonden får med andra ord vara ungefär så stor att den efter skatt motsvarar kapitalet i verksamheten.

Med ett kapitalunderlag på 100 000 kronor blir maximal fond 125 940 kronor. Expansionsfondsskatten på det är 25 944 kronor, och 125 940 minus 25 944 är 99 996 kronor. Avrundningen gör att det fattas fyra kronor mot kapitalunderlaget.

Kapitalunderlaget

Kapitalunderlaget är skillnaden mellan tillgångarna och skulderna i näringsverksamheten vid beskattningsårets utgång (34 kap. 7 §), ökad med underskott till den del det inte dragits av på annat håll, en eventuell övergångspost och en särskild post vid arv, gåva med mera, och minskad med tillskott under beskattningsåret som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet.

Reglerna i 33 kap. 9–14 §§ om vilka tillgångar och skulder som räknas med, och hur de värderas, gäller även här. Utgångspunkten i praktiken är det egna kapitalet i ruta B10 på årets NE-bilaga, justerat för vissa skattemässiga poster. Hjälpblanketten SKV 2196 räknar fram både detta och räntefördelningen.

Ordningen mot räntefördelning och periodiseringsfond

De tre avsättningarna görs i en bestämd ordning, och varje steg minskar utrymmet för nästa.

Tabellen är förenklad och bortser från justeringarna för egenavgifter i 30 kap. 6 § och 34 kap. 5 §.

En stor periodiseringsfond äter av expansionsfondsutrymmet på två sätt. Den minskar det som återstår av årets resultat, alltså tak 1. Och eftersom 33 kap. 9–14 §§ gäller även här räknas avsättningen som skuld i kapitalunderlaget (33 kap. 11 §), vilket sänker tak 2. Expansionsfonden själv är undantagen från den effekten: bara 79,4 procent av den dras, och först året därpå.

Kopplingen bakåt är mindre uppenbar. En avsättning till expansionsfond minskar nästa års underlag för räntefördelning, eftersom 79,4 procent av fonden dras från kapitalunderlaget (33 kap. 8 §). Det är samma 79,4 procent sedd från andra hållet: den del av fonden som inte är expansionsfondsskatt. Sätter du av mycket i år får du mindre räntefördelning nästa år.

Återföringen

Här ligger expansionsfondens verkliga styrka. Det finns ingen tidsgräns för när ett avsatt belopp senast måste återföras, och du får dela upp återföringen på flera år.

Det gör fonden till ett resultatutjämningsverktyg mellan år. Sätt av under vinstår och återför under förlustår: intäkten från återföringen möter underskottet, och du får tillbaka expansionsfondsskatten. Har du 200 000 kronor i fonden och ett underskott på 100 000 kronor i år kan du återföra 100 000 kronor, landa på noll i inkomst av näringsverksamhet och få tillbaka 20 600 kronor.

Återföring är däremot tvingande i flera situationer. Överstiger fonden taket i 6 eller 12 § ska motsvarande del återföras (34 kap. 15 §). Hela avdraget ska återföras bland annat om du upphör att bedriva näringsverksamheten, om skattskyldigheten upphör, om verksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal utanför EES, eller om du försätts i konkurs (34 kap. 16 §). För handelsbolagsdelägare tillkommer att andelen avyttras eller att bolaget träder i likvidation (34 kap. 17 §).

Vid arv, testamente, gåva eller bodelning får en obegränsat skattskyldig fysisk person ta över fonden om hela näringsverksamheten, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en sådan går över. Villkoren är fler än man tror: övertagandet ska dokumenteras skriftligt, mottagaren ska överta tillgångar vars värde minskat med övertagna skulder motsvarar minst 79,4 procent av fonden, den övertagna delen får inte vara större än de övertagna realtillgångarnas andel av samtliga realtillgångar, och fonden får inte tas över till den del den överstiger 185 procent av realtillgångarnas värde vid utgången av det tredje beskattningsåret före (34 kap. 18 §). Övertagandet redovisas på blankett N7.

Vanliga misstag

1. Att blanda ihop mättidpunkterna. Expansionsfondens kapitalunderlag mäts vid årets utgång. Räntefördelningens mäts vid föregående års utgång. Samma balansräkning används alltså till två saker, men för olika år.
2. Att glömma att taket måste hållas varje år. Krymper kapitalunderlaget måste du återföra ned till 125,94 procent, även om du inte rört fonden.
3. Att inte se effekten på nästa års räntefördelning. 79,4 procent av fonden dras från det underlaget.
4. Att tro att skatten är slutlig. Expansionsfondsskatten är en förskottsbetalning som tillgodoräknas vid återföring, inte en kostnad.
5. Att sätta av utan likviditet. Skatten på 20,6 procent ska betalas nu, medan pengarna är låsta i verksamheten.
6. Att missa att verksamhetens upphörande tvingar fram återföring. Avvecklar du firman återförs hela fonden på en gång, ofta ett år med hög marginalskatt. Ombildar du i stället till aktiebolag och för över samtliga realtillgångar upphör fonden utan återföring, om du begär det och gör ett tillskott till bolaget på minst 79,4 procent av fonden (34 kap. 20 §). Vid överlåtelse till ett svenskt handelsbolag som du har eller får en andel i förs fonden i stället över till andelen, och där finns inget tillskottskrav: det räcker att du överlåter samtliga realtillgångar och begär att fonden inte ska återföras (34 kap. 19 §).

FAQ

Vad är en expansionsfond? En avsättning som låter en enskild näringsidkare eller handelsbolagsdelägare skjuta upp beskattningen av vinst som stannar i verksamheten. Avsättningen beskattas med expansionsfondsskatt på 20,6 procent i stället för full marginalskatt och egenavgifter.

Hur mycket får jag sätta av? Högst det för expansionsfond justerade positiva resultatet för året. För enskilda näringsidkare får den samlade fonden i normalfallet inte överstiga 125,94 procent av kapitalunderlaget vid beskattningsårets utgång. För handelsbolagsdelägare gäller i stället att kapitalunderlaget inte får bli negativt, och vid ombildning enligt 18–20 §§ gäller taket inte alls.

Får jag tillbaka expansionsfondsskatten? Ja. När fonden återförs tillgodoräknas ett belopp motsvarande 20,6 procent av minskningen vid debiteringen av den slutliga skatten.

Hur länge kan pengarna stå kvar i fonden? Det finns ingen tidsgräns. Fonden måste dock återföras om den överstiger taket, eller om verksamheten upphör, skattskyldigheten upphör eller du försätts i konkurs.

Vad är skillnaden mot periodiseringsfond? Periodiseringsfonden ska återföras senast det sjätte beskattningsåret efter avsättningsåret och har inget kapitalkrav. Expansionsfonden har ingen tidsgräns men begränsas av kapitalunderlaget, och den beskattas vid avsättningen med 20,6 procent som du får tillbaka vid återföringen.