Räntefördelning

Räntefördelning är den regel som låter dig beskatta en del av vinsten i din enskilda firma som kapitalinkomst i stället för näringsinkomst. Tanken bakom den är enkel: hade du haft samma pengar placerade privat hade avkastningen beskattats med 30 procent, och då ska du inte straffas för att kapitalet råkar ligga i firman. Den här guiden, som hör till vår serie om skatt och deklaration, går igenom hur beloppet räknas fram, vad som ändrades 2025 och när det faktiskt lönar sig. Reglerna finns i 33 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) och gäller enskilda näringsidkare samt fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag (33 kap. 1 §).

Det som ändrades 2025

Fram till och med beskattningsår som började före den 1 januari 2025 fick positiv räntefördelning göras bara om kapitalunderlaget var positivt med mer än 50 000 kronor. Samma gräns gällde åt andra hållet: negativ räntefördelning var obligatorisk så snart underlaget var negativt med mer än 50 000 kronor.

Genom lag (2024:1131) ändrades 33 kap. 4 §, med verkan för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2024. Två saker hände:

• Golvet för positiv räntefördelning togs bort helt. Paragrafen nämner i dag bara negativ räntefördelning. Har du ett positivt kapitalunderlag får du räkna fördelningsbelopp på det, oavsett hur litet det är.
• Gränsen för negativ räntefördelning tiodubblades, från 50 000 kronor till 500 000 kronor.

Som en följd av ändringen får sparat fördelningsbelopp från och med samma tidpunkt användas även när kapitalunderlaget är negativt. Sparade belopp låses alltså inte längre in av ett dåligt år.

Det här är värt att stanna vid, för mycket av det som ligger uppe på nätet beskriver fortfarande de gamla reglerna. Har du tidigare fått höra att din firma är för liten för räntefördelning är det svaret sannolikt inaktuellt.

Räntesatsen för 2026

Fördelningsbeloppet räknas fram med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret (33 kap. 3 §):

Statslåneräntan den 30 november 2025 var 2,55 procent, mot 1,96 procent året innan. Lagen sätter också ett golv: statslåneräntan ska anses vara lägst 0 procent vid positiv räntefördelning och lägst 0,5 procent vid negativ. Är räkenskapsåret kortare eller längre än tolv månader ska beloppet jämkas i motsvarande mån.

Kapitalunderlaget

Underlaget är skillnaden mellan tillgångar och skulder i näringsverksamheten vid utgången av det föregående beskattningsåret (33 kap. 8 §). Det är alltså fjolårets balansräkning som styr årets fördelning, inte den du håller på att bygga nu.

Det gäller enskilda näringsidkare. Är du delägare i ett handelsbolag är kapitalunderlaget i stället den justerade anskaffningsutgiften för din andel, beräknad enligt 50 kap. (33 kap. 19 §).

Underlaget ska sedan justeras. Det ökas med kvarvarande underskott från föregående år, kvarstående sparat fördelningsbelopp, en eventuell övergångspost och en särskild post vid arv eller gåva. Det minskas med 79,4 procent av expansionsfonden och med sådana tillskott du gjort i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten.

Tre detaljer som ofta blir fel:

• Vissa skatter räknas inte med. Uppräkningen i 33 kap. 10 § är uttömmande: inkomstskatt, egenavgifter, avkastningsskatt, särskild löneskatt på pensionskostnader, fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, allmän pensionsavgift, skattetillägg och förseningsavgift. Moms, anställdas skatter och arbetsgivaravgifter ska däremot räknas med som fordran eller skuld.
• Avsättningar räknas som skuld. Periodiseringsfonder, ersättningsfonder och avsättningar för framtida utgifter drar ned underlaget till den del avdrag gjorts (33 kap. 11 §). Har du gjort stora avsättningar till periodiseringsfond minskar de alltså ditt fördelningsbelopp.
• Tillgångarna tas upp till skattemässigt värde, inte bokfört eller marknadsvärde (33 kap. 12 §).

För själva räkningen finns hjälpblanketten SKV 2196, och deklarerar du digitalt finns motsvarande beräkningstjänst inbyggd i NE-bilagan.

Vad det är värt: ett räkneexempel

Anta ett kapitalunderlag på 600 000 kronor för inkomstår 2026. Fördelningsbeloppet blir 8,55 procent av det, alltså 51 300 kronor, som du får flytta från näringsverksamhet till kapital.

Med antagandena 32 procents kommunalskatt, egenavgifter med full sats 28,97 procent och ingen statlig inkomstskatt ser jämförelsen ut så här:

Skillnaden är drygt 8 000 kronor, ungefär 16 procentenheter. I själva verket är den något större: schablonavdraget på 25 procent är preliminärt och stäms av mot de verkliga egenavgifterna året därpå, vilket i ett normalår ger en belastning närmare 47 procent. Men exemplet bortser medvetet från grundavdrag och jobbskatteavdrag, och det är just där kalkylen vänder för många. Båda avdragen minskar skatten på näringsinkomsten men inte på kapitalinkomsten, och jobbskatteavdraget beräknas dessutom på arbetsinkomster, dit inkomst av aktiv näringsverksamhet hör men inte det överflyttade beloppet. Har du en låg eller måttlig vinst kan räntefördelning därför ge liten eller ingen vinst alls.

Priset du betalar

Det överflyttade beloppet ingår inte i underlaget för egenavgifter, särskild löneskatt eller allmän pensionsavgift. Det låter enbart bra, men innebär också att beloppet inte är pensionsgrundande och inte sjukpenninggrundande. Du köper en lägre skatt i dag mot en lägre allmän pension och ett lägre skydd vid sjukdom.

Därför är positiv räntefördelning frivillig (33 kap. 6 §). Du får avstå helt eller delvis, och det du avstår från går inte förlorat. Negativ räntefördelning är däremot tvingande.

Sparat fördelningsbelopp

Positiv räntefördelning får aldrig skapa ett underskott. Avdraget begränsas till resultatet före räntefördelning, justerat enligt 33 kap. 5 § för bland annat egenavgiftsavdrag och avsättningar. På NE-bilagan motsvarar det i praktiken summan i R29.

Det fördelningsbelopp du inte kan eller vill använda blir sparat fördelningsbelopp och förs vidare till kommande år (33 kap. 7 §). Två saker gör det mer värdefullt än det låter. Det sparade beloppet läggs till nästa års kapitalunderlag, vilket gör att det räntar upp sig år för år. Och det finns ingen bortre gräns: du kan spara hur länge du vill och plocka ut det i delar.

Har du ett negativt fördelningsbelopp samma år kvittas det sparade beloppet först mot det.

Negativ räntefördelning

Negativ räntefördelning är inte ett val. Är kapitalunderlaget vid det föregående räkenskapsårets utgång negativt med mer än 500 000 kronor ska du lägga till 3,55 procent av det negativa underlaget som intäkt i näringsverksamheten och dra av samma belopp i kapital. Det gäller oavsett om verksamheten går med vinst eller förlust.

Har du flera kapitalunderlag gäller gränsen för summan av de negativa. Regeln finns för att hindra att privata utgiftsräntor dras av i firman i stället för i kapital, vilket annars vore lönsamt eftersom avdrag i näringsverksamheten är värda mer. Det vanligaste sättet att hamna i ett kraftigt negativt underlag är stora egna uttag: pengarna lämnar firman medan lånen ligger kvar.

Vanliga misstag

1. Att tro att gränsen på 50 000 kronor fortfarande gäller. Den togs bort för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2024. Numera räcker ett positivt kapitalunderlag.
2. Att räkna på årets balansräkning. Underlaget hämtas från det föregående räkenskapsårets utgång.
3. Att glömma periodiseringsfonderna. De räknas som skuld och minskar underlaget, så avsättningen kostar dig fördelningsbelopp.
4. Att alltid utnyttja hela beloppet. Med låg vinst kan grundavdrag och jobbskatteavdrag göra att näringsinkomsten är billigare än 30 procent i kapital.
5. Att missa den sparade delen. Ett outnyttjat fördelningsbelopp försvinner inte, men bara om det faktiskt förs vidare i deklarationen år efter år.
6. Att inte se den negativa gränsen komma. Vid stora uttag kan underlaget passera −500 000 kronor, och då blir tillägget obligatoriskt.
7. Att räkna med räntefördelning redan startåret. Underlaget hämtas från föregående beskattningsår, och det finns inget sådant året du startar verksamheten.

FAQ

Vad är räntefördelning? En regel i 33 kap. inkomstskattelagen som låter enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag flytta en schablonmässig avkastning på det egna kapitalet i verksamheten från inkomstslaget näringsverksamhet till inkomstslaget kapital, där skatten är 30 procent.

Hur mycket är räntefördelningsräntan 2026? 8,55 procent för positiv räntefördelning och 3,55 procent för negativ. Satserna bygger på statslåneräntan den 30 november 2025 på 2,55 procent, plus sex respektive en procentenhet.

Gäller fortfarande gränsen på 50 000 kronor? Nej. För beskattningsår som börjar efter den 31 december 2024 finns inget nedre krav för positiv räntefördelning, och negativ räntefördelning blir obligatorisk först när kapitalunderlaget är negativt med mer än 500 000 kronor.

Är räntefördelning obligatorisk? Positiv räntefördelning är frivillig och kan sparas till senare år. Negativ räntefördelning är obligatorisk när gränsen passeras.

Sänker räntefördelning min pension? Ja, indirekt. Det överflyttade beloppet är varken pensionsgrundande eller sjukpenninggrundande, eftersom det inte ingår i underlaget för egenavgifter och allmän pensionsavgift.