Bokföra checkkredit

En checkkredit bokförs först när du använder den. Den beviljade limiten är ett avtal med banken, inte en skuld, så den ger ingen verifikation. När företagskontot går minus är det utnyttjade beloppet en skuld till banken, och vid bokslutet flyttas det till 2330 Kontokredit eller 2480 Kontokredit, kortfristig. Räntan bokförs normalt på 8413 Räntekostnader för kontokredit.

BAS och K2 kallar krediten kontokredit. I K2 ersatte ordet checkräkningskredit genom BFNAR 2025:2, som i regel tillämpas från räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2025. I sak är regeln densamma.

Under året: 1930 får gå minus

Är krediten kopplad till företagskontot bokför du in- och utbetalningar på 1930 Företagskonto som vanligt. När saldot passerar noll blir kontot negativt i bokföringen, precis som på kontoutdraget. Då stämmer bankavstämningen fortfarande rad för rad.

Ett negativt bankkonto är däremot ingen tillgång. Därför ska minuset inte stå kvar bland kassa och bank i bokslutet.

Vid bokslutet: flytta saldot till skuldsidan

Företagskontot visar −85 000 kr på balansdagen. Krediten är på 200 000 kr, förnyas varje år och har använts större delen av året. Saldot flyttas till skuldsidan:

Konto	Benämning	Debet	Kredit
1930	Företagskonto	85 000 kr
2330	Kontokredit		85 000 kr

Kontona i exemplen är förslag enligt BAS-kontoplanen: anpassa dem efter din egen kontoplan.

Efter omföringen står 1930 på noll och skulden på 85 000 kr. Vänd posten första dagen i nästa räkenskapsår, så att 1930 åter följer kontoutdraget.

De 115 000 kr som inte är utnyttjade bokförs inte. K2 nämner att företaget kan lämna en upplysning om avtalad kontokredit som inte är utnyttjad, för att underlätta en kreditanalys, men det är frivilligt.

Långfristig eller kortfristig

Huvudregeln i K2 punkt 17.5 är att en skuld som ska betalas inom 12 månader efter balansdagen är kortfristig. En kontokredit löper ofta formellt på ett år i taget. Den ska ändå normalt redovisas som långfristig skuld om det är troligt att krediten förnyas och kommer att utnyttjas efter förfallodagen. Den bedömningen görs varje år.

Undantaget gäller bara kontokrediten. Tillfälligt nyttjande eller övertrassering av krediten ska redovisas som kortfristig skuld, och då är det 2480 Kontokredit, kortfristig som gäller. K2 säger också att undantaget inte får tillämpas på andra liknande krediter, och att en factoringkredit inte likställs med en kontokredit.

Ett bolag som gick minus några veckor i december för att en stor kundbetalning dröjde har alltså en kortfristig skuld. Ett bolag som legat på krediten hela året och räknar med att fortsätta har normalt en långfristig.

Räntan och limitavgiften

Banken drar 1 850 kr i ränta för kvartalet direkt från kontot. Det finns ingen moms på räntan. Bank- och finansieringstjänster är undantagna från skatteplikt (10 kap. 33 § mervärdesskattelagen), och Skatteverket räknar in- och utlåning dit.

Konto	Benämning	Debet	Kredit
8413	Räntekostnader för kontokredit	1 850 kr
1930	Företagskonto		1 850 kr

8413 ligger under 8410 Räntekostnader för långfristiga skulder. Redovisar du krediten som kortfristig passar 8421 Räntekostnader till kreditinstitut bättre, under 8420 Räntekostnader för kortfristiga skulder.

Tar banken också ut en avgift på det beviljade beloppet, en limitavgift, är den en kostnad för krediten. Vi lägger den i kontogrupp 84, till exempel på 8490 Övriga skuldrelaterade poster, och inte på 6570 Bankkostnader. Det är ett val. K2 nämner inte limitavgiften, men i posten Räntekostnader och liknande resultatposter ska kostnader som har samband med finansiella skulder redovisas, och avgiften betalas för krediten även de dagar den inte används. Skattemässigt är en fast årlig avgift på kreditbeloppet för en checkkredit enligt Skatteverket en ränteutgift.

Skattemässigt ska ränteutgifter dras av i näringsverksamheten (16 kap. 1 § inkomstskattelagen), och med ränteutgifter avses i 24 kap. ränta och andra utgifter för kredit (24 kap. 2 §). För aktiebolag med negativt räntenetto finns en avdragsgräns i 24 kap. 24 §: avdrag med högst 30 procent av avdragsunderlaget, eller i stället upp till fem miljoner kronor (sammanlagt inom en intressegemenskap).

Upplupen ränta vid årsskiftet

Ränta ska redovisas det räkenskapsår som räntan avser (K2 punkt 8.7). Dras räntan för december först i januari bokför du den vid bokslutet på 8413 mot 2960 Upplupna räntekostnader. K2 tillåter att inkomster och utgifter som var för sig understiger 7 000 kronor inte periodiseras (punkt 2.4), så en liten kvartalsränta kan få belasta det år den dras.

Kvitta inte mot andra bankkonton

Har bolaget pengar på ett annat konto, till exempel 1940 Övriga bankkonton, får skulden på krediten normalt inte räknas av mot dem. Tillgångar och skulder får inte kvittas mot varandra (2 kap. 4 § första stycket 6 årsredovisningslagen). K2 förklarar att förbudet inte omfattar fordringar och skulder där det finns en rätt att kvitta enligt lag eller avtal, så läs avtalet med banken. Utan en sådan rätt redovisas plus på det ena kontot och minus på krediten var för sig.

Delar du upp en och samma kredit mellan 2330 och 2480 ska du i årsredovisningen upplysa om hur posterna hänger ihop (3 kap. 4 § årsredovisningslagen).

Vanliga misstag

1. Att bokföra den beviljade krediten. Limiten är ingen skuld förrän den används. Den är inte heller likvida medel: K2 säger uttryckligen att en outnyttjad kontokredit inte är det.
2. Att låta ett negativt 1930 stå kvar i bokslutet. Minuset är en skuld till banken och ska redovisas på 2330 eller 2480.
3. Att alltid välja långfristig. Tillfälligt nyttjande och övertrassering är kortfristig skuld, även om krediten i övrigt räknas som långfristig.
4. Att inte ompröva bedömningen. Om krediten förnyas och kommer att utnyttjas ska bedömas vid varje bokslut, inte en gång för alla.
5. Att kvitta krediten mot ett annat bankkonto. Utan en avtalad kvittningsrätt ska ett plus på 1940 och ett minus på krediten stå brutto.
6. Att bokföra räntan på 6570. Räntan är en finansiell kostnad i kontogrupp 84. Limitavgiften lägger vi också där, eftersom den skattemässigt är en ränteutgift, men K2 reglerar inte kontot uttryckligen.
7. Att glömma vända omföringen. Utan vändningen stämmer 1930 inte mot kontoutdraget i det nya året.

Hur stor kredit bolaget behöver, och vilken månad, syns bäst i en likviditetsbudget. Den andra sidan av ränteposterna finns i bokföra ränteintäkter. I Astrid läser du in kontoutdraget som CSV- eller Excelfil och får konteringen ifylld rad för rad. Kom igång här.