Bokföra företagslån

Ett företagslån från banken bokförs som en skuld när pengarna kommer in, på 2359 Övriga långfristiga lån från kreditinstitut om lånet löper längre än ett år. Räntan är en kostnad på 8415 Räntekostnader för andra skulder till kreditinstitut. Amorteringen är ingen kostnad. Den minskar bara skulden.

Varken lånet eller räntan har moms. Bank- och finansieringstjänster är undantagna från skatteplikt (10 kap. 33 § mervärdesskattelagen), och Skatteverket räknar in- och utlåning dit.

Konteringsexempel: lånet betalas ut

Bolaget lånar 600 000 kr på fem år med rak amortering och 6 procent ränta. Banken tar ut en uppläggningsavgift på 2 500 kr och drar den från utbetalningen, så 597 500 kr kommer in på kontot.

Konto	Benämning	Debet	Kredit
1930	Företagskonto	597 500 kr
8490	Övriga skuldrelaterade poster	2 500 kr
2359	Övriga långfristiga lån från kreditinstitut		600 000 kr

Kontona i exemplen är förslag enligt BAS-kontoplanen: anpassa dem efter din egen kontoplan.

Skulden bokförs till hela lånebeloppet. En skuld ska värderas till det belopp som krävs för att reglera åtagandet (K2 punkt 17.6), och det är 600 000 kr som ska betalas tillbaka.

Uppläggningsavgiften lägger vi bland de finansiella posterna. K2 nämner inte avgiften uttryckligen, men i posten Räntekostnader och liknande resultatposter ska kostnader som har samband med finansiella skulder redovisas, och avgiften hänger direkt ihop med lånet. Därför ligger den i exemplet i kontogrupp 84 och inte på 6570 Bankkostnader. Skattemässigt är den en ränteutgift. Med ränteutgifter avses i 24 kap. inkomstskattelagen ränta och andra utgifter för kredit (24 kap. 2 §), och Skatteverket nämner uppläggningsavgifter som exempel.

Avgiften i exemplet kostnadsförs direkt. K2 tillåter att utgifter som var för sig understiger 7 000 kronor inte periodiseras (punkt 2.4). En större avgift som avser hela lånets löptid behöver du bedöma mot periodiseringsprincipen i stället för att ta den som kostnad på en gång.

Varje månad: amortering och ränta

Med rak amortering betalas lånet av med lika stora belopp: 600 000 kr ÷ 60 månader = 10 000 kr i månaden. Räntan för första månaden är 600 000 kr × 6 % ÷ 12 = 3 000 kr.

Konto	Benämning	Debet	Kredit
2359	Övriga långfristiga lån från kreditinstitut	10 000 kr
8415	Räntekostnader för andra skulder till kreditinstitut	3 000 kr
1930	Företagskonto		13 000 kr

Nästa månad räknas räntan på 590 000 kr, alltså 590 000 × 6 % ÷ 12 = 2 950 kr. Bara räntedelen påverkar resultatet. Ränteutgifter ska dras av i näringsverksamheten (16 kap. 1 § inkomstskattelagen).

Vid bokslutet: den kortfristiga delen

Lånet betalades ut i början av året och har amorterats tolv gånger. På balansdagen är skulden 480 000 kr, och under nästa år ska 120 000 kr av den betalas.

En skuld som ska betalas inom 12 månader efter balansdagen är kortfristig, och för ett långfristigt lån är det den del som ska amorteras inom 12 månader som ska redovisas som kortfristig skuld (K2 punkt 17.5 med kommentar). Årsredovisningslagen kräver dessutom att det för varje skuldpost anges hur mycket som ska betalas inom ett år och hur mycket senare (3 kap. 4 b §).

Konto	Benämning	Debet	Kredit
2359	Övriga långfristiga lån från kreditinstitut	120 000 kr
2417	Kortfristig del av långfristiga skulder till kreditinstitut		120 000 kr

Vänd omföringen första dagen i nästa räkenskapsår, så att amorteringarna fortsätter att bokföras mot 2359.

Betalas räntan i efterskott kan det finnas ränta som hör till året men är obetald på balansdagen. Intäkter och kostnader som hör till räkenskapsåret ska tas med oavsett när de betalas (2 kap. 4 § första stycket 4 årsredovisningslagen), och K2 säger att ränta ska redovisas det räkenskapsår som räntan avser (punkt 8.7). Bokför den räntan på 8415 mot 2960 Upplupna räntekostnader. Belopp under 7 000 kronor behöver inte periodiseras enligt K2 punkt 2.4.

Noter och säkerheter

Står lånet både bland långfristiga och kortfristiga skulder ska årsredovisningen upplysa om hur posterna hänger ihop (3 kap. 4 § årsredovisningslagen), och K2 använder just ett sådant banklån som exempel. Företaget ska också upplysa om summan av skulder som ska betalas senare än fem år efter balansdagen (5 kap. 13 §). Har banken krävt en säkerhet, till exempel en företagsinteckning, ska omfattningen, arten och formen anges som ställd säkerhet (5 kap. 14 §). Hur pantbrev och inteckningar bokförs finns i bokföra pantbrev.

Ränteavdraget i aktiebolag

I aktiebolag och andra juridiska personer, och i vissa handelsbolag, får ett negativt räntenetto bara dras av med högst 30 procent av avdragsunderlaget, eller i stället med upp till fem miljoner kronor (24 kap. 24 § inkomstskattelagen). Ingår bolaget i en intressegemenskap gäller femmiljonersgränsen sammanlagt för hela gruppen, och den får bara användas om fördelningen redovisas öppet i inkomstdeklarationen.

Vanliga misstag

1. Att bokföra amorteringen som kostnad. Bara räntan går över resultatet.
2. Att bokföra lånet till nettobeloppet efter avgiften. Skulden är det du ska betala tillbaka, hela lånebeloppet.
3. Att tappa bort uppläggningsavgiften bland bankkostnaderna. Den är en utgift för krediten och skattemässigt en ränteutgift, så vi lägger den i kontogrupp 84 tillsammans med räntan.
4. Att glömma den kortfristiga delen. Nästa års amorteringar ska redovisas som kortfristig skuld, på 2417, med en upplysning om att lånet finns i två poster.
5. Att missa upplupen ränta på balansdagen. Ränta som hör till året men betalas efteråt bokförs på 2960, om beloppet inte understiger 7 000 kronor.
6. Att lägga moms på räntan. Utlåning är momsfri, så det finns varken moms att lyfta eller redovisa.
7. Att glömma noten om ställda säkerheter. En företagsinteckning för lånet ska anges i årsredovisningen.

Hur långfristiga och kortfristiga skulder syns i bokslutet går vi igenom i guiden om balansräkningen. Krediter på företagskontot har egna regler, som finns i bokföra checkkredit, och bankens övriga avgifter i bokföra bankavgifter. I Astrid läser du in kontoutdraget som CSV- eller Excelfil och får konteringen ifylld rad för rad. Kom igång här.