Ett brutet räkenskapsår är ett räkenskapsår på tolv månader som inte är kalenderåret, till exempel 1 juli till 30 juni. Bokföringslagen säger att fysiska personer och handelsbolag där en fysisk person ska beskattas för hela eller en del av bolagets inkomst ska ha kalenderår. Andra företag får ha brutet räkenskapsår (bokföringslagen 3 kap. 1 §). Det betyder att ett aktiebolag får välja ett brutet år, men en enskild firma inte får det utan Skatteverkets medgivande. Den här texten hör till guiden om bokslut.
Vem som får ha brutet räkenskapsår
| Företag | Räkenskapsår enligt 3 kap. 1 § |
|---|---|
| Enskild firma | Kalenderår |
| Handelsbolag där en fysisk person beskattas för hela eller en del av inkomsten | Kalenderår |
| Handelsbolag där ingen fysisk person beskattas för någon del av inkomsten | Får vara brutet |
| Aktiebolag och ekonomisk förening | Får vara brutet |
Samma kalenderårsregel gäller enligt 3 kap. 1 § de samfällighetsförvaltande juridiska personer som avses i 6 kap. 6 § andra stycket inkomstskattelagen. Ett brutet år börjar den första dagen i en månad och omfattar tolv månader, enligt Bolagsverket.
För den som ska ha kalenderår finns en smal väg ut. Om det finns synnerliga skäl, med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse eller andra omständigheter, får Skatteverket i ett enskilt fall medge en annan tolvmånadersperiod (3 kap. 2 §). En enskild näringsidkare som har ett sådant räkenskapsår och följer 3 kap. bokföringslagen beskattas för näringsverksamheten för räkenskapsåret i stället för kalenderåret (inkomstskattelagen 1 kap. 13 §). För juridiska personer är beskattningsåret räkenskapsåret, för näringsverksamhet som bokföringslagen gäller för (1 kap. 15 §).
Företag i samma koncern ska ha gemensamt räkenskapsår. Skatteverket kan medge olika räkenskapsår om det finns synnerliga skäl. Ett undantag gäller jordbruk: en fysisk person med jordbruk som äger ett aktiebolag med jordbruk, utan att vara skyldig att upprätta koncernredovisning, får låta aktiebolaget ha brutet räkenskapsår (3 kap. 5 §).
Förkortat och förlängt år
När bokföringsskyldigheten börjar, eller när räkenskapsåret läggs om, får räkenskapsåret vara kortare än tolv månader eller förlängas till högst arton månader. Det får också kortas av när bokföringsskyldigheten upphör (3 kap. 3 §).
För en ny enskild firma betyder det att det första året kan bli längre än tolv månader men ändå sluta den 31 december. Skatteverket beskriver det så här på sidan om att deklarera enskild näringsverksamhet: startar du efter den 30 juni kan du välja att avsluta det första räkenskapsåret den 31 december samma år eller den 31 december året därpå.
Byta till eller från brutet räkenskapsår
Ett räkenskapsår får läggas om bara med Skatteverkets tillstånd. Tillstånd behövs inte för att gå från brutet räkenskapsår till kalenderår, och inte heller för att lägga om till ett gemensamt räkenskapsår för flera verksamheter eller inom en koncern (3 kap. 6 §). Enligt Bolagsverket gäller koncernundantaget anpassning till ett moder- eller dotterbolag i en befintlig svensk koncern. Har företaget ett utländskt moder- eller dotterbolag krävs alltid tillstånd för att gå till brutet räkenskapsår, men inte för att gå till kalenderår.
I aktiebolaget står räkenskapsåret i bolagsordningen (aktiebolagslagen 3 kap. 1 § första stycket 10). En omläggning är därför en ändring av bolagsordningen, som genast ska anmälas för registrering och inte får verkställas förrän den är registrerad (3 kap. 5 §). Skatteverkets broschyr om omläggning av räkenskapsår (SKV 424) beskriver ordningen i fyra steg: bolagsstämmans beslut, Skatteverkets tillstånd när det krävs, registrering hos Bolagsverket och sist att det nya året börjar tillämpas.
Bolagsverket anger två frister:
- Förkortat år Stämman ska ha beslutat innan det nya, förkortade räkenskapsåret går ut, och anmälan ska ha kommit in senast en månad efter att det förkortade året gick ut.
- Förlängt år Stämman ska ha beslutat innan det gamla räkenskapsåret går ut, och anmälan ska ha kommit in inom en månad efter att det gamla året gick ut.
Ansökan till Skatteverket görs skriftligt, till exempel på blanketten SKV 4826. Enligt SKV 424 ska företaget kunna visa dels starka skäl, dels att skälen är nytillkomna, och minskad skatt eller en senare skattebetalning räknas inte som ett godtagbart skäl.
Vad datumen blir
Bokslutet sitter fast i räkenskapsåret, så alla datum efter det flyttar med. Ordinarie bolagsstämma hålls inom sex månader från räkenskapsårets utgång (aktiebolagslagen 7 kap. 10 §). Årsredovisningen ska ha kommit in till Bolagsverket inom en månad efter att stämman fastställde resultat- och balansräkningen, och förseningsavgift tas ut om den inte har kommit in inom sju månader från räkenskapsårets utgång, eller nio månader när en fortsatt bolagsstämma har anmälts på rätt sätt (årsredovisningslagen 8 kap. 3 och 6 §§).
Inkomstdeklarationen för ett aktiebolag ska lämnas senast, enligt Skatteverket:
| Räkenskapsåret slutar | Deklarera senast |
|---|---|
| Januari–april 2026 | 1 december 2026 |
| Maj–juni 2026 | 15 januari 2027 |
| Juli–augusti 2026 | 1 april 2027 |
| September–december 2026 | 2 augusti 2027 |
Datumen i tabellen gäller den som deklarerar elektroniskt. Lagen ger den som lämnar inkomstdeklarationen elektroniskt en månad mer än den som lämnar på papper (skatteförfarandelagen 32 kap. 2 §).
Ett exempel: ett aktiebolag har räkenskapsåret 1 juli 2025 till 30 juni 2026. Stämman ska hållas senast 31 december 2026, och inkomstdeklarationen ska vara inne senast 15 januari 2027 om bolaget deklarerar elektroniskt. Redovisar bolaget momsen en gång per år styrs även momsdeklarationens datum av när beskattningsåret går ut (skatteförfarandelagen 26 kap. 33 b §).
Vanliga misstag
- En enskild firma lägger upp ett brutet år Lagen kräver kalenderår. Det enda undantaget är Skatteverkets medgivande vid synnerliga skäl.
- Det nya räkenskapsåret används innan det är registrerat Ändringen av bolagsordningen får inte verkställas förrän Bolagsverket har registrerat den.
- Ett förlängt år på mer än arton månader Arton månader är taket, även när det första året förlängs.
- Skatteskäl i ansökan Lägre skatt eller senare betalning är inte ett skäl som Skatteverket godtar enligt SKV 424.
- Deklarationsdatumet räknas från kalenderåret Ett bolag med räkenskapsår som slutar 30 juni har sitt datum i januari om det deklarerar elektroniskt (15 december på papper), inte i juli eller augusti.
- Ett dotterbolag med eget räkenskapsår Koncernföretag ska ha gemensamt år om inte Skatteverket har medgett något annat eller jordbruksundantaget i 3 kap. 5 § gäller.
Hur bokslutet görs när året är slut, och vilket bokslut företaget ska göra, går vi igenom i guiden om årsbokslut. Vad stämman ska besluta om står i årsstämma i aktiebolag.
Astrid Bas är gratis upp till 50 verifikationer per månad för den löpande bokföringen, och årsredovisning enligt K2 ingår i Astrid Go, 89 kr/mån exkl. moms när du betalar för ett helt år (1 068 kr första året om du börjar senast 31 januari, sedan 1 990 kr per år), eller 249 kr/mån, utan bindningstid. Kom igång här.