Bokföra varulager

I de flesta små handelsföretag bokförs varuinköpen direkt som kostnad under året, på 4000-kontona. Vid bokslutet räknas det som finns kvar, och skillnaden mot förra årets lager bokförs som en lagerförändring. Då hamnar bara det som faktiskt sålts som kostnad i resultatet.

Kontona för handelsvaror är 1460 Lager av handelsvaror i balansräkningen och 4960 Förändring av lager av handelsvaror i resultaträkningen.

Konteringsexempel: lagret har ökat

Lagret var värt 80 000 kr vid förra bokslutet. Vid årets inventering är det värt 110 000 kr. Förändringen är 30 000 kr.

Konto	Benämning	Debet	Kredit
1460	Lager av handelsvaror	30 000 kr
4960	Förändring av lager av handelsvaror		30 000 kr

En ökning minskar årets varukostnad. Du har köpt varor för 30 000 kr som inte sålts, och de flyttas från kostnad till tillgång.

Har lagret i stället minskat, till exempel till 65 000 kr, är förändringen 15 000 kr åt andra hållet: 4960 i debet och 1460 i kredit. Då har du sålt mer än du köpt in, och kostnaden ökar.

Värdet: det lägsta av två

Omsättningstillgångar ska tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen (4 kap. 9 § årsredovisningslagen). För varulagret betyder det att du räknar fram vad varorna kostade och bedömer vad de kan säljas för, och tar det lägre.

Värderingen görs post för post. Varje vara eller varugrupp ska värderas för sig, och det räcker inte att bedöma hela lagrets totala försäljningsvärde (K2 punkt 12.4). En vara som bara går att sälja till halva inköpspriset ska skrivas ner, även om resten av lagret är värt mer än det kostade.

Skattemässigt ska det som finns kvar i lagret vid årets slut anses vara det som köptes in senast (17 kap. inkomstskattelagen). Har inköpspriserna stigit under året blir lagret alltså värderat till de senare, högre priserna.

97-procentsregeln

Lagret får tas upp till lägst 97 procent av lagertillgångarnas sammanlagda anskaffningsvärde (17 kap. 4 § inkomstskattelagen, K2 punkt 12.5). Det är ett schablonavdrag för inkurans: du behöver inte visa att tre procent av lagret är osäljbart.

Med ett anskaffningsvärde på 110 000 kr får lagret alltså tas upp till 106 700 kr. Villkoret är att värdet inte blir högre än vad lägsta värdets princip ger. Och det finns en spärr värd att känna till: värderas någon vara eller varugrupp till nettoförsäljningsvärde får 97-procentsregeln inte tillämpas på någon del av lagret. Det är det ena eller det andra.

Schablon för handelsföretag

Detaljhandels- och handelsföretag får beräkna anskaffningsvärdet utifrån försäljningspriset exklusive moms, med avdrag för det pålägg som används i priskalkylen eller bruttovinstmarginalen för varan eller varugruppen (K2 punkt 12.8). Säljer du en vara för 500 kr exklusive moms med 100 procents pålägg är anskaffningsvärdet 250 kr.

Metoden underlättar när du inte vill slå upp varje inköpsfaktura. Men den förutsätter att priserna i kalkylen stämmer. Har pålägget ändrats sedan varan köptes in ska hänsyn tas till det.

Vanliga misstag

1. Att bokföra hela lagret varje år. Bara förändringen mot föregående bokslut ska över resultatet.
2. Att ta med moms i lagervärdet. Anskaffningsvärdet är exklusive avdragsgill moms.
3. Att värdera hela lagret som en klump. Lägsta värdets princip tillämpas post för post.
4. Att kombinera 97-procentsregeln med nedskrivning till nettoförsäljningsvärde. Används nettoförsäljningsvärde för någon del faller schablonen för hela lagret.
5. Att glömma inkuranta varor. Varor som inte går att sälja till anskaffningsvärdet ska skrivas ner.
6. Att räkna lagret en annan dag än balansdagen. Inventerar du vid ett annat datum måste in- och utleveranser däremellan justeras.
7. Att använda 1460 för egentillverkade varor. Färdiga egna produkter har ett eget konto, 1450 Lager av färdiga varor.

Resten av bokslutsarbetet finns i guiden om årsbokslut. Säljer du via e-handel går vi igenom flödena i guiden om bokföring av e-handel. Astrid läser fakturorna för dina varuinköp och fyller i konteringen åt dig. Kom igång här.