Restvärdesavskrivning är en av två metoder för att räkna fram det skattemässiga värdeminskningsavdraget på inventarier. Avdraget är högst 25 procent per år av avskrivningsunderlaget, som utgår från inventariernas skattemässiga värde, och det behöver inte motsvara avskrivningen i bokföringen (inkomstskattelagen 18 kap. 13 och 14 §§). Den andra metoden är räkenskapsenlig avskrivning. Texten hör till guiden om bokslut. Hur inventarier skrivs av i bokföringen, och hur huvudregeln och kompletteringsregeln räknas, står i avskrivning av inventarier. Här går vi igenom restvärdesmetoden: vem som får använda den, hur underlaget räknas och hur aktiebolaget justerar sin deklaration.

Tre avskrivningar som ska hållas isär

Avskrivning Var den görs Procent Följer bokföringen
Planenlig I bokföringen, enligt årsredovisningslagen 4 kap. 4 § och K2 Efter nyttjandeperioden, i K2 får inventarier skrivas av på 5 år Är bokföringen
Räkenskapsenlig Skattemässigt Högst 30 %, eller 20 % av anskaffningsvärdet med kompletteringsregeln Ja, avdraget ska motsvara avskrivningen i bokslutet
Restvärdesavskrivning Skattemässigt Högst 25 % Nej

Båda skattereglerna står i inkomstskattelagen och gäller oavsett om företaget följer K2 eller K3; K2:s resultaträkning har en egen post för Förändring av överavskrivningar. Räkenskapsenlig avskrivning får bara användas om företaget haft ordnad bokföring som avslutats med årsbokslut och avdraget motsvarar avskrivningen i bokslutet (18 kap. 14 §). Kompletteringsregeln gäller bara vid räkenskapsenlig avskrivning (18 kap. 17 §). Vid restvärdesavskrivning finns alltså ingen kompletteringsregel, och det skattemässiga värdet når aldrig noll med 25 procent av det som är kvar.

Vem som får använda restvärdesavskrivning

Enligt Skatteverket har ett företag utifrån eget val alltid rätt att använda restvärdesavskrivning. En enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut ska däremot enligt Skatteverket låta avskrivningen följa beskattningen, vilket innebär att reglerna för räkenskapsenlig avskrivning följs.

Två begränsningar följer av Skatteverkets syn:

  • En metod för alla inventarier Skatteverket anser att bara en av metoderna ska användas för samtliga inventarier i verksamheten. Räkenskapsenlig avskrivning på maskinerna och restvärdesavskrivning på immateriella rättigheter går inte.
  • Räkenskapsenlig kräver lika värden Ett företag kan förlora rätten till räkenskapsenlig avskrivning när det bokförda och det skattemässiga värdet inte längre stämmer överens. Då är restvärdesavskrivning metoden som återstår, tills företaget åter uppfyller villkoren och går över enligt övergångsreglerna.

Så räknas avskrivningsunderlaget

Underlaget vid restvärdesavskrivning är (18 kap. 13 § andra stycket):

  1. det skattemässiga värdet på inventarierna vid det föregående beskattningsårets utgång,
  2. plus anskaffningsvärdet på inventarier som köpts under året och som fortfarande finns i verksamheten vid årets slut,
  3. minus de särskilda avdragen för avyttringar och försäkringsersättningar (15 §) och för en särskilt hög utgift (16 §).

Av det som återstår dras högst 25 procent av. Är beskattningsåret längre eller kortare än tolv månader justeras procentsatsen i samma mån, till exempel 37,5 procent för 18 månader. Det som är kvar efter avdraget är det skattemässiga värdet vid årets slut och nästa års ingående värde.

Säljs inventarier som fanns vid årets början, eller får företaget försäkringsersättning för inventarier som gått förlorade, får det göra ett särskilt avdrag med intäkten. Avdraget får inte överstiga underlaget före avdraget (15 §). Det spelar ingen roll när under året ett inköp görs: finns inventariet kvar vid årets slut ingår hela anskaffningsvärdet.

Räkneexempel: en maskin för 200 000 kr

Ett aktiebolag med K2 och kalenderår köper en maskin för 200 000 kr exklusive moms i februari 2026. I bokföringen skrivs den av på fem år, 40 000 kr om året, vilket K2 tillåter för maskiner och inventarier (punkt 10.27). Skattemässigt väljer bolaget restvärdesavskrivning och har inga andra inventarier.

År Underlag Avdrag 25 % Skattemässigt värde vid årets slut Bokfört värde vid årets slut
2026 200 000 50 000 150 000 160 000
2027 150 000 37 500 112 500 120 000
2028 112 500 28 125 84 375 80 000

Efter fem år är maskinen avskriven i bokföringen, medan det skattemässiga värdet är 200 000 × 0,75⁵ ≈ 47 461 kr. Bolaget fortsätter att dra av 25 procent av det som är kvar, så länge maskinen finns. Med räkenskapsenlig avskrivning och kompletteringsregeln hade hela anskaffningsvärdet varit avdraget efter fem år, eftersom avdraget då ska motsvara avskrivningen i bokföringen, 40 000 kr om året (18 kap. 14 och 17 §§).

Justeringen i deklarationen

Värdeminskningsavdraget vid restvärdesavskrivning är enbart en skattemässig beräkning. Skatteverket anser att alla resultatpåverkande poster för inventarierna i räkenskaperna ska elimineras i inkomstdeklarationen: årets planenliga avskrivningar läggs tillbaka, och detsamma gäller kostnadsförda restvärden vid utrangering eller förlust, nedskrivningar och årets förändring av ackumulerade överavskrivningar. Sedan dras avdraget enligt restvärdesmetoden av.

Ett aktiebolag gör det i Inkomstdeklaration 2, i bilagan INK2S. Enligt Skatteverkets deklarationsanvisningar (SKV 294 utgåva 24, för beskattningsår som gått ut under 2025) tas den bokförda avskrivningen upp som en pluspost och restvärdesavdraget som en minuspost i punkt 4.9, och i punkt 4.19 anges hur mycket som har återförts i punkt 4.9. För maskinen i exemplet:

År Punkt 4.9 plus Punkt 4.9 minus Nettoeffekt på skattemässigt resultat Punkt 4.19
2026 40 000 50 000 −10 000 40 000
2027 40 000 37 500 +2 500 40 000
2028 40 000 28 125 +11 875 40 000

Säljer bolaget inventarier med en bokförd förlust läggs förlusten tillbaka, och vid en bokförd vinst dras vinsten av. Enligt Skatteverket har det särskilda avdraget för försäljningen därmed gjorts. Är försäljningsintäkten högre än det skattemässiga underlaget före det särskilda avdraget tas skillnaden upp till beskattning. Hur en försäljning bokförs visas i bokföra försäljning av inventarie.

Inga överavskrivningar i balansräkningen

Vid räkenskapsenlig avskrivning bokförs skillnaden mellan den skattemässiga och den planenliga avskrivningen som en bokslutsdisposition, med de ackumulerade överavskrivningarna under obeskattade reserver. Ett företag som tillämpar restvärdesavskrivning redovisar inte den skillnaden (K2, kommentaren till punkt 15.3). Skillnaden syns bara i deklarationen. Underavskrivningar, när det skattemässiga värdet är högre än det redovisade, är inte obeskattade reserver och får inte redovisas. Hur överavskrivningar bokförs står i bokslutsdispositioner.

Byta metod

Det finns inga särskilda regler för att gå över från räkenskapsenlig avskrivning till restvärdesavskrivning, enligt Skatteverket. Skatteverket anser dock att det oavskrivna värdet av skattemässiga överavskrivningar som tidigare har återförts vid beskattningen (18 kap. 19 §) ska räknas in i det skattemässiga värdet och därmed i avskrivningsunderlaget. Övergången åt andra hållet regleras i 18 kap. 20–22 §§:

  • Skattemässigt värde högre än det bokförda Mellanskillnaden dras av med 20 procent per år, från det första beskattningsåret med räkenskapsenlig avskrivning (21 §).
  • Bokfört värde högre än det skattemässiga Skillnaden tas upp som intäkt det första året med räkenskapsenlig avskrivning, eller fördelad med lika belopp på det året och de två följande om företaget begär det (22 §).

I exemplet är det bokförda värdet 80 000 kr och det skattemässiga 84 375 kr vid utgången av 2028. Går bolaget över till räkenskapsenlig avskrivning 2029 får det dra av mellanskillnaden på 4 375 kr med 875 kr per år i fem år, och avskrivningen i bokslutet styr sedan avdraget.

Restvärde i K2 är något annat

Ordet restvärde finns också i bokföringen. Enligt K2 får avskrivningen göras på anskaffningsvärdet minskat med ett fastställt restvärde, det företaget räknar med att få för tillgången när nyttjandeperioden är slut, efter avdrag för försäljningskostnaderna. Restvärdet fastställs i prisnivån vid anskaffningen och får inte användas för byggnader, när nyttjandeperioden bestämts till fem år enligt punkt 10.27 eller när punkt 10.28 eller 10.30 tillämpas (punkt 10.25). Det är en planenlig avskrivning i bokföringen och har inget med restvärdesavskrivning i deklarationen att göra.

Vanliga misstag

  1. Att använda kompletteringsregeln vid restvärdesavskrivning Den finns bara vid räkenskapsenlig avskrivning.
  2. Att räkna 25 procent på det bokförda värdet Underlaget utgår från det skattemässiga värdet vid förra årets slut.
  3. Att glömma att lägga tillbaka bokföringens avskrivningar Annars dras både den planenliga avskrivningen och restvärdesavdraget av.
  4. Att boka överavskrivningar på 2150 Ett företag med restvärdesavskrivning redovisar inte skillnaden mot planen.
  5. Att blanda metoderna Enligt Skatteverket gäller en metod för samtliga inventarier.
  6. Att förväxla K2:s restvärde med restvärdesavskrivning Det ena är bokföringens avskrivningsplan, det andra en skatteregel.

Hur en nedskrivning påverkar det bokförda värdet står i nedskrivning i bokslutet. Astrid Bas är gratis upp till 50 verifikationer per månad. Kom igång.

Kvittot in, bokföringen föreslagen. Prova Astrid Go gratis i 7 dagar.Skapa konto