Dröjsmålsränta

Rättelse (2026-09-11): Tabellen angav referensräntan för andra halvåret 2025 till 2,50 procent och dröjsmålsräntan till 10,50 procent. Rätt siffror är 2,00 respektive 10,00 procent enligt Riksbanken. Har du beräknat ränta på en faktura som förföll under det halvåret kan beloppet behöva justeras. Vi har samtidigt rättat påståendet att ett lägre avtalat räntevillkor skulle vara ogiltigt mellan två företag: den regeln gäller mellan näringsidkare och myndighet.

Dröjsmålsränta är den ränta du som säljare har rätt att ta ut när en kund betalar en faktura efter förfallodagen. Enligt räntelagen § 6 utgår dröjsmålsränta med Riksbankens referensränta plus 8 procentenheter, vilket för första halvåret 2026 ger 10 % årsränta. I den här guiden går vi igenom formeln, aktuella räntesatser, räkneexempel med siffror och de avgifter du får ta ut enligt lag. Rätten gäller både mellan företag och mot konsumenter, men reglerna för påminnelseavgift, förseningsersättning och indrivning skiljer sig åt. För bredare bakgrund, se vår kompletta guide om fakturering.

Vad är dröjsmålsränta och när gäller den?

Dröjsmålsränta regleras av räntelagen (1975:635). Den fungerar som kompensation för att fordringsägaren inte får disposition över pengarna efter förfallodagen. Räntan börjar löpa dagen efter angiven förfallodag.

Några principer att hålla koll på:

• Förfallodag bestämd i förväg. Är förfallodagen bestämd i förväg, till exempel genom betalningsvillkor som ni kommit överens om, löper dröjsmålsränta från förfallodagen (3 § räntelagen). Ett datum som säljaren på egen hand sätter på fakturan räknas normalt inte som bestämt i förväg. Då gäller i stället 4 §: räntan löper från den dag som infaller 30 dagar efter att du har skickat en räkning eller på annat sätt framställt krav på ett bestämt belopp. Mot en konsument ska kravet dessutom ange att utebliven betalning medför skyldighet att betala ränta, och ränta löper aldrig för tiden innan kravet nått kunden. Mellan näringsidkare behövs ingen sådan upplysning (4 § andra stycket).
• 30-dagarsregel mellan företag. Mellan näringsidkare i deras yrkesmässiga verksamhet förfaller en fordran på betalning för en vara eller tjänst till betalning senast 30 dagar efter att borgenären har framställt krav på betalning (2 a § räntelagen). Ett betalningsvillkor som ger kunden längre tid än så är utan verkan mot dig, men kunden får betala senare om du uttryckligen har godkänt det. Regeln gäller inte betalningar enligt en avbetalningsplan (2 c §).
• Avtalsfrihet med begränsning. Parterna får avtala om högre dröjsmålsränta. Räntelagen är dispositiv enligt 1 §, men tre saker går inte att avtala bort. Ett villkor om att gäldenären inte alls ska betala ränta enligt 3 eller 4 § är utan verkan mellan näringsidkare (4 a §). Mellan en näringsidkare och en myndighet eller ett annat offentligt organ är även ett villkor om lägre räntesats utan verkan mot borgenären (6 § andra stycket). Och rätten till jämkning när gäldenären hindrats betala i tid av sjukdom, arbetslöshet eller något liknande som gäldenären inte kunnat råda över kan inte inskränkas genom avtal (8 §).
• Bestridd faktura. Att kunden bestrider fakturan stoppar inte räntan. Den fortsätter löpa, och håller kravet har du rätt till dröjsmålsränta för hela dröjsmålstiden. Däremot styr god inkassosed vad du får göra under tiden (4 § inkassolagen): att driva ett bestridande som inte är uppenbart ogrundat vidare till inkasso eller Kronofogden är normalt en otillbörlig påtryckning innan tvisten är löst.

Dröjsmålsränta gäller oavsett avtalsform. Muntligt avtal, skriftligt avtal eller en orderbekräftelse räcker. Det som behöver vara tydligt är att en fordran uppkommit och att förfallodagen passerat.

Aktuell dröjsmålsränta 2026

Riksbanken fastställer referensräntan två gånger per år, 1 januari och 1 juli. För perioden 1 januari till 30 juni 2026 är referensräntan 2 %, vilket ger en dröjsmålsränta på 10 % per år.

Period	Referensränta	Dröjsmålsränta (räntelagen)
1 jul 2025 – 31 dec 2025	2,00 %	10,00 %
1 jan 2026 – 30 jun 2026	2,00 %	10,00 %
1 jul 2026 – 31 dec 2026	2,00 %	10,00 %

Räntesatsen ändras när Riksbanken beslutar om ny referensränta. Kontrollera aktuell nivå på Riksbankens sida innan du skickar ut dröjsmålsfakturor med poster från tidigare perioder. En faktura som förfallit i december 2025 ska räknas enligt den då gällande räntesatsen 10,00 %, inte den nu aktuella.

Tips: På fakturamallar och betalningsvillkor räcker det att ange "dröjsmålsränta enligt räntelagen". Då behöver du inte uppdatera dina mallar varje halvår, eftersom hänvisningen till lagen följer automatiskt med ändringar i referensräntan.

Så räknar du ut dröjsmålsränta

Formeln är enkel och bygger på årsränta omräknad till antal dagar i dröjsmål.

Dröjsmålsränta = Fakturabelopp × Räntesats × (Antal dagar i dröjsmål / 365)

Tre komponenter att hålla koll på:

1. Fakturabelopp. Det obetalda beloppet, normalt inklusive moms. Har kunden bestridit en del av fakturan är det bara den ostridiga delen du kan driva in innan tvisten är löst, men räntan fortsätter löpa på hela det obetalda beloppet.
2. Räntesats. Referensräntan för perioden plus 8 procentenheter, eller den räntesats parterna avtalat om.
3. Antal dagar i dröjsmål. Räknas från dagen efter förfallodagen till och med betalningsdagen.

Har dröjsmålet sträckt sig över en räntesatsändring (1 januari eller 1 juli) räknas räntan i två delar, med respektive periods räntesats.

Räkneexempel: försenad B2B-faktura

En leverantör skickar en faktura på 25 000 kr inklusive moms till en företagskund, med förfallodatum 20 februari 2026. Kunden betalar den 22 april 2026, 61 dagar för sent. Räntesatsen för perioden är 10 %.

Dröjsmålsränta = 25 000 × 0,10 × (61 / 365)
              = 25 000 × 0,10 × 0,1671
              ≈ 418 kr

Utöver dröjsmålsräntan får säljaren i B2B-förhållandet ta ut en förseningsersättning på 450 kr enligt § 4a lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader. Har en skriftlig påminnelse skickats tidigare skulle 60 kr i påminnelseavgift ingått, men förseningsersättningen konsumerar rätten till påminnelseavgift. Totalt dröjsmålskrav blir alltså cirka 868 kr utöver fakturabeloppet.

Ett avtalsvillkor som innebär att räntan ska beräknas enligt en lägre räntefot [...] är utan verkan mot borgenären i ett förhållande mellan en näringsidkare och en myndighet eller ett annat offentligt organ.

Påminnelseavgift, förseningsersättning och inkassokostnad

Förutom dröjsmålsränta har du rätt att ta ut vissa fasta ersättningsbelopp enligt lag (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. Maxbeloppen är låsta i lagen och skiljer sig beroende på om motparten är konsument eller näringsidkare.

Ersättning	Maxbelopp	Gäller
Skriftlig betalningspåminnelse	60 kr	Konsument och näringsidkare
Inkassokrav	180 kr	Konsument och näringsidkare
Upprättande av amorteringsplan	170 kr	Konsument och näringsidkare
Förseningsersättning (§ 4a)	450 kr	Näringsidkare, och när gäldenären är en myndighet

Tre punkter som ofta blandas ihop:

• Påminnelseavgift kräver avtal i tid. Rätten till ersättning ska ha avtalats senast i samband med skuldens uppkomst (2 § lagen 1981:739). Den hör alltså hemma i avtalet eller beställningsvillkoren. Att först nämna avgiften på fakturan är för sent, eftersom fakturan kommer efter att skulden uppstått. Beloppet är dessutom ett tak: enligt 4 § betalas ersättning med högst 60 kr, och bara för kostnader som varit skäligen påkallade. Hur avgiften bokförs, både när du tar ut den och när du själv betalar den, går vi igenom i bokföra påminnelseavgift.
• Förseningsersättning mot företag kräver ingen påminnelse. I B2B får du ta ut 450 kr direkt när fakturan förfallit, förutsatt att du har rätt till dröjsmålsränta. Rätten regleras i § 4a lagen (1981:739) och gäller inte mot konsumenter.
• Förseningsersättning ersätter påminnelse och inkassokrav. Tar du ut 450 kr i förseningsersättning kan du inte samtidigt ta ut 60 kr i påminnelseavgift eller 180 kr i inkassokrav för samma försening. Beloppet är en schablon som täcker in indrivningskostnaderna upp till den nivån.

Mot konsument gäller påminnelse (60 kr) och inkassokrav (180 kr) som de normala stegen. Mot företag räcker oftast förseningsersättningen på 450 kr om ärendet inte går vidare till inkasso.

Inkassovägen och Kronofogden

Betalar kunden inte trots påminnelse eller förseningsersättning är nästa steg oftast inkassokrav, följt av ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Flödet brukar se ut så här:

1. Påminnelse eller förseningsersättning. Konsument: skicka en skriftlig påminnelse med 60 kr i påminnelseavgift om rätten finns. Företag: lägg på 450 kr i förseningsersättning direkt.
2. Inkassokrav. Om betalning uteblir skickas ett formellt inkassokrav enligt inkassolagen, med 180 kr i inkassokostnad. Kravet ska vara skriftligt, ange kapital, ränta och kostnader var för sig och sätta ut "viss skälig tid" inom vilken kunden ska betala frivilligt eller invända (5 § inkassolagen). Någon fast frist står inte i lagen. Åtta dagar är vad som normalt tillämpas. Rättsliga åtgärder får inte vidtas förrän kravet nått kunden och fristen löpt ut (6 §). Kan skickas av säljaren eller ett inkassobolag.
3. Betalningsföreläggande. Om inkassokravet inte betalas kan ärendet gå vidare till Kronofogden. Ansökan kostar 300 kr i ansökningsavgift.
4. Utslag. Bestrider inte gäldenären i tid utfärdar Kronofogden ett utslag, som ger direkt rätt till utmätning och en betalningsanmärkning.
5. Tingsrätt. Om kunden bestrider fakturan hos Kronofogden måste säljaren ta ärendet vidare till tingsrätten för en dom.

Dröjsmålsränta fortsätter att löpa hela vägen, även under inkasso- och Kronofogdeskedet, tills skulden är helt reglerad.

Vanliga misstag

1. Räkna ränta från fakturadagen i stället för förfallodagen. Dröjsmålsränta börjar löpa dagen efter förfallodagen, inte när fakturan skickades.
2. Använda fel räntesats. Referensräntan ändras 1 januari och 1 juli. Om dröjsmålet sträcker sig över ett skifte måste räntan räknas i två delar.
3. Ta ut 60 kr i påminnelseavgift som bara stått på fakturan. Rätten ska ha avtalats senast när skulden uppstod. Ett villkor som dyker upp först på fakturan är inte avtalat i tid, och kunden kan vägra betala avgiften.
4. Dubblera förseningsersättning och påminnelseavgift. Tar du ut 450 kr i förseningsersättning får du inte samtidigt lägga på 60 kr eller 180 kr för samma försening.
5. Glömma ränta på delbetalda fakturor. Även när huvudfordringen betalats i flera steg har du rätt att ta ut dröjsmålsränta på den obetalda delen fram till sista betalningen.

FAQ

Hur mycket är dröjsmålsränta 2026? För perioden 1 juli till 31 december 2026 är dröjsmålsräntan enligt räntelagen 10 %, eftersom Riksbankens referensränta ligger på 2 % och räntelagens tillägg är 8 procentenheter. Riksbanken uppdaterar referensräntan 1 januari och 1 juli varje år.

Får jag ta ut dröjsmålsränta utan att ha avtalat om det? Ja. Rätten till dröjsmålsränta följer direkt av räntelagen och kräver ingen särskild avtalsreglering mellan näringsidkare. Saknas avtalad förfallodag mot en konsument ska kravet ange att utebliven betalning medför skyldighet att betala ränta, och räntan löper då först 30 dagar efter att kravet skickats (4 § räntelagen).

Räknas dröjsmålsränta på momsen eller bara på nettobeloppet? På hela fakturabeloppet inklusive moms. Momsen är en del av fordran mot kunden och ingår därmed i räntegrunden.

Vad är skillnaden mellan påminnelseavgift och förseningsersättning? Påminnelseavgiften på 60 kr gäller både konsument- och företagsförhållanden och kräver en skriftlig påminnelse. Förseningsersättningen på 450 kr gäller mellan företag och när en myndighet är gäldenär, får tas ut direkt när fakturan förfallit, och ersätter samtidigt rätten till påminnelseavgift och inkassokostnad upp till det beloppet.

Kan jag ta ut dröjsmålsränta på en kreditfaktura? Nej. Kreditfakturan annullerar hela eller delar av den ursprungliga fakturan, och därmed försvinner den fordran som dröjsmålsräntan skulle räknas på. Har du redan fakturerat dröjsmålsränta separat ska även den krediteras om du krediterar grundfakturan.