Dröjsmålsränta

Så räknar du ut dröjsmålsränta enligt räntelagen och vilka avgifter du får lägga på vid sen betalning.

Astrid-redaktionen·

Lugn skandinavisk bild med timglas, linneduk och salviakvist i mjukt morgonljus

Dröjsmålsränta är den ränta du som säljare har rätt att ta ut när en kund betalar en faktura efter förfallodagen. Enligt räntelagen § 6 utgår dröjsmålsränta med Riksbankens referensränta plus 8 procentenheter, vilket för första halvåret 2026 ger 10 % årsränta. I den här guiden går vi igenom formeln, aktuella räntesatser, räkneexempel med siffror och de avgifter du får ta ut enligt lag. Rätten gäller både mellan företag och mot konsumenter, men reglerna för påminnelseavgift, förseningsersättning och indrivning skiljer sig åt. För bredare bakgrund, se vår kompletta guide om fakturering.

Vad är dröjsmålsränta och när gäller den?

Dröjsmålsränta regleras av räntelagen (1975:635). Den fungerar som kompensation för att fordringsägaren inte får disposition över pengarna efter förfallodagen. Räntan börjar löpa dagen efter angiven förfallodag.

Några principer att hålla koll på:

  • Förfallodag på fakturan. Står en förfallodag på fakturan löper dröjsmålsränta från den dagen enligt § 3 räntelagen. Saknas förfallodag börjar räntan löpa först 30 dagar efter att fordran framställts skriftligen (§ 4).
  • 30-dagarsregel mellan företag. Mellan näringsidkare gäller alltid att dröjsmålsränta får tas ut senast 30 dagar efter att fakturan mottagits, även utan avtalad förfallodag (§ 2a).
  • Avtalsfrihet med begränsning. Parterna får avtala om högre dröjsmålsränta. Mot konsument kan man inte avtala bort lagens skyddsnivå till konsumentens nackdel. Mellan företag är ett lägre avtalat belopp än referensräntan plus 8 procentenheter ogiltigt.
  • Bestridd faktura. Om kunden skriftligen bestrider fakturan kan dröjsmålsränta inte drivas in förrän ärendet prövats.

Dröjsmålsränta gäller oavsett avtalsform. Muntligt avtal, skriftligt avtal eller en orderbekräftelse räcker. Det som behöver vara tydligt är att en fordran uppkommit och att förfallodagen passerat.

Aktuell dröjsmålsränta 2026

Riksbanken fastställer referensräntan två gånger per år, 1 januari och 1 juli. För perioden 1 januari till 30 juni 2026 är referensräntan 2 %, vilket ger en dröjsmålsränta på 10 % per år.

Period Referensränta Dröjsmålsränta (räntelagen)
1 jul 2025 – 31 dec 2025 2,50 % 10,50 %
1 jan 2026 – 30 jun 2026 2,00 % 10,00 %

Räntesatsen ändras när Riksbanken beslutar om ny referensränta. Kontrollera aktuell nivå på Riksbankens sida innan du skickar ut dröjsmålsfakturor med poster från tidigare perioder. En faktura som förfallit i december 2025 ska räknas enligt den då gällande räntesatsen 10,50 %, inte den nu aktuella.

Tips: På fakturamallar och betalningsvillkor räcker det att ange "dröjsmålsränta enligt räntelagen". Då behöver du inte uppdatera dina mallar varje halvår, eftersom hänvisningen till lagen följer automatiskt med ändringar i referensräntan.

Minimalistisk flat-lay med linne, blankt papper och en salviakvist i dämpad palett

Så räknar du ut dröjsmålsränta

Formeln är enkel och bygger på årsränta omräknad till antal dagar i dröjsmål.

Dröjsmålsränta = Fakturabelopp × Räntesats × (Antal dagar i dröjsmål / 365)

Tre komponenter att hålla koll på:

  1. Fakturabelopp. Det obetalda beloppet, normalt inklusive moms. Om kunden bestridit en del av fakturan räknas dröjsmålsränta bara på den ostridiga delen.
  2. Räntesats. Referensräntan för perioden plus 8 procentenheter, eller den räntesats parterna avtalat om (alltid minst lagens nivå mellan företag).
  3. Antal dagar i dröjsmål. Räknas från dagen efter förfallodagen till och med betalningsdagen.

Har dröjsmålet sträckt sig över en räntesatsändring (1 januari eller 1 juli) räknas räntan i två delar, med respektive periods räntesats.

Räkneexempel: försenad B2B-faktura

En leverantör skickar en faktura på 25 000 kr inklusive moms till en företagskund, med förfallodatum 20 februari 2026. Kunden betalar den 22 april 2026, 61 dagar för sent. Räntesatsen för perioden är 10 %.

Dröjsmålsränta = 25 000 × 0,10 × (61 / 365)
              = 25 000 × 0,10 × 0,1671
              ≈ 418 kr

Utöver dröjsmålsräntan får säljaren i B2B-förhållandet ta ut en förseningsersättning på 450 kr enligt § 4a lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader. Har en skriftlig påminnelse skickats tidigare skulle 60 kr i påminnelseavgift ingått, men förseningsersättningen konsumerar rätten till påminnelseavgift. Totalt dröjsmålskrav blir alltså cirka 868 kr utöver fakturabeloppet.

Mellan näringsidkare gäller alltid minst räntelagens nivå: referensränta plus 8 procentenheter.
— Räntelagen § 6

Påminnelseavgift, förseningsersättning och inkassokostnad

Förutom dröjsmålsränta har du rätt att ta ut vissa fasta ersättningsbelopp enligt lag (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. Maxbeloppen är låsta i lagen och skiljer sig beroende på om motparten är konsument eller näringsidkare.

Ersättning Maxbelopp Gäller
Skriftlig betalningspåminnelse 60 kr Konsument och näringsidkare
Inkassokrav 180 kr Konsument och näringsidkare
Upprättande av amorteringsplan 170 kr Konsument och näringsidkare
Förseningsersättning (§ 4a) 450 kr Endast näringsidkare

Tre punkter som ofta blandas ihop:

  • Påminnelseavgift kräver rättsgrund. För att ta ut 60 kr i påminnelseavgift måste rätten framgå av avtalet, beställningsvillkoren eller fakturan. Står det inte där är avgiften inte utkrävbar.
  • Förseningsersättning mot företag kräver ingen påminnelse. I B2B får du ta ut 450 kr direkt när fakturan förfallit, förutsatt att du har rätt till dröjsmålsränta. Rätten regleras i § 4a lagen (1981:739) och gäller inte mot konsumenter.
  • Förseningsersättning ersätter påminnelse och inkassokrav. Tar du ut 450 kr i förseningsersättning kan du inte samtidigt ta ut 60 kr i påminnelseavgift eller 180 kr i inkassokrav för samma försening. Beloppet är en schablon som täcker in indrivningskostnaderna upp till den nivån.

Mot konsument gäller påminnelse (60 kr) och inkassokrav (180 kr) som de normala stegen. Mot företag räcker oftast förseningsersättningen på 450 kr om ärendet inte går vidare till inkasso.

Stillsam interiör med låg vas, mässingsbricka och ljus linneduk i dämpat ljus

Inkassovägen och Kronofogden

Betalar kunden inte trots påminnelse eller förseningsersättning är nästa steg oftast inkassokrav, följt av ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Flödet brukar se ut så här:

  1. Påminnelse eller förseningsersättning. Konsument: skicka en skriftlig påminnelse med 60 kr i påminnelseavgift om rätten finns. Företag: lägg på 450 kr i förseningsersättning direkt.
  2. Inkassokrav. Om betalning uteblir skickas ett formellt inkassokrav enligt inkassolagen, med 8–14 dagars betalningsfrist och 180 kr i inkassokostnad. Kan skickas av säljaren eller ett inkassobolag.
  3. Betalningsföreläggande. Om inkassokravet inte betalas kan ärendet gå vidare till Kronofogden. Ansökan kostar 300 kr i ansökningsavgift.
  4. Utslag. Bestrider inte gäldenären i tid utfärdar Kronofogden ett utslag, som ger direkt rätt till utmätning och en betalningsanmärkning.
  5. Tingsrätt. Om kunden bestrider fakturan hos Kronofogden måste säljaren ta ärendet vidare till tingsrätten för en dom.

Dröjsmålsränta fortsätter att löpa hela vägen, även under inkasso- och Kronofogdeskedet, tills skulden är helt reglerad.

Ta ut dröjsmålsränta automatiskt

Astrid bevakar förfallodatum, räknar dröjsmålsränta per försenad faktura och genererar påminnelser vid rätt tidpunkt.

Prova Astrid gratis

Vanliga misstag

  1. Räkna ränta från fakturadagen i stället för förfallodagen. Dröjsmålsränta börjar löpa dagen efter förfallodagen, inte när fakturan skickades.
  2. Använda fel räntesats. Referensräntan ändras 1 januari och 1 juli. Om dröjsmålet sträcker sig över ett skifte måste räntan räknas i två delar.
  3. Ta ut 60 kr i påminnelseavgift utan rättsgrund. Har du inte angivit rätten till påminnelseavgift i avtal eller på fakturan kan kunden vägra betala den.
  4. Dubblera förseningsersättning och påminnelseavgift. Tar du ut 450 kr i förseningsersättning får du inte samtidigt lägga på 60 kr eller 180 kr för samma försening.
  5. Glömma ränta på delbetalda fakturor. Även när huvudfordringen betalats i flera steg har du rätt att ta ut dröjsmålsränta på den obetalda delen fram till sista betalningen.

FAQ

Hur mycket är dröjsmålsränta 2026? För perioden 1 januari till 30 juni 2026 är dröjsmålsräntan enligt räntelagen 10 %, eftersom Riksbankens referensränta ligger på 2 % och räntelagens tillägg är 8 procentenheter. Riksbanken uppdaterar referensräntan 1 januari och 1 juli varje år.

Får jag ta ut dröjsmålsränta utan att ha avtalat om det? Ja. Rätten till dröjsmålsränta följer direkt av räntelagen och kräver ingen särskild avtalsreglering mellan näringsidkare. Mot konsument krävs att betalningsvillkoren och förfallodatumet tydligt framgår av fakturan eller avtalet.

Räknas dröjsmålsränta på momsen eller bara på nettobeloppet? På hela fakturabeloppet inklusive moms. Momsen är en del av fordran mot kunden och ingår därmed i räntegrunden.

Vad är skillnaden mellan påminnelseavgift och förseningsersättning? Påminnelseavgiften på 60 kr gäller både konsument- och företagsförhållanden och kräver en skriftlig påminnelse. Förseningsersättningen på 450 kr gäller endast i B2B, får tas ut direkt när fakturan förfallit, och ersätter samtidigt rätten till påminnelseavgift och inkassokostnad upp till det beloppet.

Kan jag ta ut dröjsmålsränta på en kreditfaktura? Nej. Kreditfakturan annullerar hela eller delar av den ursprungliga fakturan, och därmed försvinner den fordran som dröjsmålsräntan skulle räknas på. Har du redan fakturerat dröjsmålsränta separat ska även den krediteras om du krediterar grundfakturan.

Matcha betalningar automatiskt

Astrid matchar inkommande betalningar mot fakturor automatiskt. Slipp manuell bankavstämning.

Prova Astrid gratis