Semesterersättning 2026: regler, beräkning och utbetalningregler, beräkning och utbetalning

Semesterersättning är den utbetalning du får när din anställning upphör för intjänad men inte uttagen semester. I dagligt språk används termen ofta bredare för all ersättning kring semester (semesterlön, semestertillägg och avslutsersättning), men semesterlagen (1977:480) skiljer på dem. Huvudregeln för beräkning är procentregeln 12 procent av intjänad lön under intjänandeåret, medan månadsavlönade ofta får semestern beräknad enligt sammalöneregeln 0,43 procent av månadslönen per semesterdag. Den här guiden går igenom skillnaden mellan begreppen, hur du räknar, intjänandeår vs semesterår, ett konkret räkneexempel och hur semesterlöneskulden bokförs. För hela bilden av lön och personal, läs vår kompletta guide om lön och personal.

Semesterlön, semestertillägg och semesterersättning

Tre besläktade begrepp som ofta blandas ihop:

Begrepp	Vad det är	När du får det
Semesterlön	Lönen du får när du tar ut betald semester	Under semesterledigheten
Semestertillägg	Extra påslag utöver vanlig månadslön under semesteruttag	Tillsammans med semesterlönen
Semesterersättning	Kontantutbetalning för intjänade men ej uttagna semesterdagar	Vid anställningens upphörande

Semesterlagen § 28 reglerar specifikt semesterersättningen: när din anställning slutar och du har semesterdagar du inte har hunnit ta ut, ska arbetsgivaren betala motsvarande belopp i kontanter senast en månad efter anställningens slut.

I praktiken används "semesterersättning" ofta som ett paraplybegrepp för all betalning relaterad till semester (även semestertillägget), särskilt på lönespecifikationer och i löneprat. Den här guiden använder termen i båda betydelserna och tydliggör vilken som gäller där det är viktigt.

Procentregeln: 12 procent (huvudregel)

Procentregeln är huvudregeln enligt semesterlagen § 16 b. Den gäller obligatoriskt för anställda med rörlig lön (timanställda, provisionslön) och kan användas även för månadsavlönade om arbetsgivaren väljer det.

Formeln:

Semesterlön = 12 procent av intjänad bruttolön under intjänandeåret

12 procent motsvarar 25 dagars betald semester med påslag. Beloppet baseras på all skattepliktig bruttolön du tjänat under intjänandeåret: månadslön, övertid, OB-tillägg, bonus och provision räknas med. Skattepliktiga förmåner (tjänstebil, fri kost) räknas också in.

För en timanställd som tjänat 280 000 kr under intjänandeåret blir semestersersättningen alltså 280 000 × 0,12 = 33 600 kr. Beloppet kan sedan användas till semesterlön när semestern tas ut, eller betalas ut som semesterersättning vid anställningens slut.

För hur procentregeln visas på lönespecifikationen, se vår guide om vad lönespecifikationen ska innehålla.

Sammalöneregeln: 0,43 procent per dag (alternativregel)

Sammalöneregeln enligt § 16 a är ett enklare alternativ för månadsavlönade. Den fungerar så här:

• Under semestern får du vanlig månadslön (inte avdrag för semesteruttaget)
• Plus ett semestertillägg på 0,43 procent av månadslönen per semesterdag
• Tillägget betalas tillsammans med lönen för den månad semestern tas ut

För en månadsavlönad med 38 000 kr/månad som tar ut 5 semesterdagar i juli:

Vanlig månadslön juli:                       38 000,00 kr
Semestertillägg (5 dagar × 0,43 %):             817,00 kr
─────────────────────────────────────────────────────────
Total juli-lön:                              38 817,00 kr

För 25 betalda semesterdagar över ett semesterår blir totala semestertillägget alltså 25 × 0,43 = 10,75 procent av en månadslön i extra ersättning. Det är något lägre än procentregelns 12 procent men jämnare fördelat över året.

Sammalöneregeln gäller bara för fasta lönedelar. Har du rörlig lön (provision, övertid, OB) ovanpå månadslönen ska den rörliga delen beräknas separat enligt procentregeln 12 procent.

Intjänandeår och semesterår: sammanfallande eller icke-sammanfallande

Semesterlagen § 3 definierar intjänandeår och semesterår:

• Semesteråret är 1 april – 31 mars
• Intjänandeåret är de 12 månaderna före semesteråret (alltså 1 april året innan – 31 mars samma år)

Det betyder att den semester du tjänar in mellan 1 april 2025 och 31 mars 2026 är den semester du har rätt att ta ut mellan 1 april 2026 och 31 mars 2027.

Icke-sammanfallande intjänandeår och semesterår är lagens default: du tjänar in under år 1 och tar ut under år 2.

Sammanfallande intjänandeår och semesterår är vanligt i kollektivavtal (Kommunal, vissa Vision-avtal m.fl.). Då tjänar du in och tar ut semestern under samma 12-månadersperiod. Det förenklar för anställda men kräver mer löpande prognosarbete från arbetsgivaren.

Båda systemen är lagliga, men det icke-sammanfallande är det som gäller om inte kollektivavtal eller anställningsavtal föreskriver något annat. Tappar du jobbet kort efter intjänandeårets slut har du intjänat en hel års semester du ännu inte hunnit ta ut, och du har då rätt till semesterersättning för alla 25 dagarna.

Räkneexempel: anställning som upphör

Marie har varit anställd som montör med 30 000 kr i månadslön. Hon säger upp sig per 30 september 2026 efter att ha jobbat hela intjänandeåret 1 april 2025 – 31 mars 2026 plus ett halvår av semesteråret 2026/2027.

Intjänandeår 2025/2026: 12 hela månader → 25 betalda semesterdagar
Marie hade tagit ut 10 dagars semester under sommaren 2026.
Återstående semesterdagar: 25 − 10 = 15 dagar.

Intjänandeår 2026/2027: 6 av 12 månader (1 apr – 30 sep)
Intjänad rätt till semesterdagar: 25 × 6/12 = 12,5 dagar
Semesterdagarna har hon inte tagit ut alls (hon slutade innan
semesteråret 2027/2028 började).

Totalt utestående: 15 + 12,5 = 27,5 dagar

Beräkningen av semesterersättningen sker enligt procentregeln på Maries intjänade lön under perioden:

Lön under intjänandeår 2025/2026: 30 000 × 12 = 360 000 kr
Semesterersättning för 15 outtagna dagar (av 25):
  360 000 × 12 % × 15/25 = 25 920 kr

Lön under intjänandeår 2026/2027 (1 apr – 30 sep): 30 000 × 6 = 180 000 kr
Semesterersättning för intjänade 12,5 dagar:
  180 000 × 12 % = 21 600 kr

─────────────────────────────────────────────────────────────
Total semesterersättning vid anställningens upphörande: 47 520 kr

Beloppet ska enligt § 30 betalas ut senast en månad efter anställningens slut, alltså senast 30 oktober 2026 i Maries fall. Sker betalningen för sent har Marie rätt till ränta enligt räntelagen.

Bokföring och semesterlöneskuld

Eftersom semesterförmånen tjänas in löpande men tas ut senare uppstår en semesterlöneskuld i bokföringen. Den ska periodiseras månadsvis så att resultatet visar de verkliga lönekostnaderna.

Standardpraxis enligt BAS-kontoplanen:

• Konto 7290 — Förändring semesterlöneskuld (kostnadssida, debiteras månadsvis)
• Konto 2920 — Upplupna semesterlöner (skuldsida, krediteras månadsvis)

När anställd tar ut semester eller får semesterersättning utbetald:

• Konto 2920 — Upplupna semesterlöner (debiteras med uttaget belopp)
• Konto 1930 — Bank eller motsvarande (krediteras vid utbetalning)

Storleken på semesterlöneskulden räknas vid varje månadsbokslut: intjänad bruttolön (eller månadslönedel) × 12 procent (eller motsvarande andel om kollektivavtal har högre semesterrätt). Plus arbetsgivaravgifter på semesterlöneskulden, som bokförs på konto 2940 Upplupna lagstadgade sociala avgifter.

För hur arbetsgivaravgifterna på semesterlönen beräknas, se vår guide om arbetsgivaravgifter 2026.

Vanliga fel att undvika

1. Räkna 12 procent på nettolön. Procentregeln räknas alltid på bruttolön (inklusive skattepliktiga förmåner), inte på nettolön efter skatt. Räknar du på nettolönen blir semesterlönen för låg.
2. Glömma rörliga lönedelar. Sammalöneregelns 0,43 procent gäller bara fasta lönedelar. Provision, övertid och OB ska beräknas separat enligt procentregeln 12 procent och läggs till semestertillägget.
3. Periodisera inte semesterlöneskulden. Företag som inte bokför månadsvisa avsättningar för semesterlön visar för låga lönekostnader under intjänandeåret och får en chock vid bokslut. Periodisera alltid.
4. Dröja med utbetalning vid anställningsslut. Semesterersättning för intjänade men ej uttagna dagar ska betalas senast en månad efter anställningens slut. Dröjsmål kan utlösa ränta enligt räntelagen.
5. Förväxla 12 procent med 12,5 procent. Lagens huvudregel är 12 procent. Vissa kollektivavtal har 13 procent eller mer för anställda med fler än 25 semesterdagar. Kontrollera ditt kollektivavtal innan du beräknar.

FAQ

Vad är skillnaden mellan semesterlön och semesterersättning? Semesterlön är lönen du får när du tar ut betald semester under anställningen. Semesterersättning är kontantutbetalningen du får för intjänade men ej uttagna semesterdagar när din anställning upphör. I dagligt språk används "semesterersättning" ofta för båda, men semesterlagen § 28 skiljer dem åt.

Hur räknar jag ut semesterersättning? Enligt huvudregeln (procentregeln) i semesterlagen § 16 b: 12 procent av all bruttolön och skattepliktiga förmåner du tjänat under intjänandeåret, multiplicerat med andelen outtagna semesterdagar. För månadsavlönade kan sammalöneregeln ge 0,43 procent av månadslönen per semesterdag som alternativ.

När ska semesterersättningen betalas ut? Vid anställningens upphörande ska semesterersättningen för intjänade men ej uttagna dagar betalas senast en månad efter sista anställningsdagen enligt semesterlagen § 30. Sker utbetalningen för sent har den anställda rätt till ränta enligt räntelagen.

Hur många semesterdagar har jag rätt till? Minst 25 betalda semesterdagar per semesterår enligt semesterlagen § 4. Anställs du efter 31 augusti under ett semesterår får du bara 5 dagar för det året. Många kollektivavtal ger fler dagar (typiskt 28–30 dagar för långvariga anställningar eller äldre arbetstagare).

Vad är skillnaden mellan sammanfallande och icke-sammanfallande intjänandeår? Lagens default är icke-sammanfallande: intjänandeår 1 april – 31 mars år 1, semesterår 1 april – 31 mars år 2 (du tjänar in ett år, tar ut nästa). Sammanfallande betyder att intjänandeår och semesterår är samma 12-månadersperiod. Sammanfallande är vanligt i kollektivavtal (t.ex. Kommunals).