Semesterersättning 2026: regler, beräkning och utbetalning

Semesterersättning är den utbetalning du får när din anställning upphör för intjänad men inte uttagen semester. Termen används också löst om all ersättning kring semester (semesterlön, semestertillägg och avslutsersättning), men semesterlagen (1977:480) skiljer på dem (1, 16 a och 28 §§). För den som har månadslön är sammalöneregeln huvudregel (16 §): vanlig lön under semestern plus ett semestertillägg på 0,43 procent av månadslönen per semesterdag. Den som har lön som inte är bestämd per vecka eller månad, till exempel timanställda, får semesterlön enligt procentregeln, 12 procent av lönen under intjänandeåret (16 b §), och arbetsgivaren får välja procentregeln även för månadsavlönade. Den här guiden går igenom skillnaden mellan begreppen, hur du räknar, intjänandeår vs semesterår, ett konkret räkneexempel och hur semesterlöneskulden bokförs. För hela bilden av lön och personal, läs vår kompletta guide om lön och personal.

Semesterlön, semestertillägg och semesterersättning

Tre besläktade begrepp som semesterlagen skiljer på (1, 16 a och 28 §§):

Semesterlagen 28 § reglerar semesterersättningen: om anställningen upphör innan du har fått den semesterlön du tjänat in, ska du i stället få semesterersättning, och enligt 30 § ska den betalas ut senast en månad efter anställningens slut.

Ordet "semesterersättning" används också löst om all betalning kring semester, även semestertillägget. Den här guiden använder det i lagens betydelse: ersättning för intjänad semesterlön som inte har tagits ut när anställningen upphör (28 §).

Procentregeln: 12 procent

Procentregeln står i semesterlagen 16 b §, och 16 § anger när den ska användas. Den gäller obligatoriskt för anställda med rörlig lön (timanställda, provisionslön) och kan användas även för månadsavlönade om arbetsgivaren väljer det.

Formeln:

Semesterlön = 12 procent av den lön som förfallit under intjänandeåret

12 procent motsvarar 25 dagars betald semester med påslag. Beloppet baseras på den lön som förfallit under intjänandeåret: månadslön, övertid, OB-tillägg och provision räknas med, men inte semesterlön (16 b §), förmån av fri bostad eller ersättning som ska täcka särskilda kostnader (24 §).

För en timanställd som tjänat 280 000 kr under intjänandeåret blir semesterlönen alltså 280 000 × 0,12 = 33 600 kr. Beloppet kan sedan användas till semesterlön när semestern tas ut, eller betalas ut som semesterersättning vid anställningens slut.

För hur procentregeln visas på lönespecifikationen, se vår guide om vad lönespecifikationen ska innehålla.

Sammalöneregeln: 0,43 procent per dag

Sammalöneregeln i 16 a § är huvudregeln för den som har vecko- eller månadslön (16 §). Den fungerar så här:

• Under semestern får du vanlig månadslön (inte avdrag för semesteruttaget)
• Plus ett semestertillägg på 0,43 procent av månadslönen per semesterdag
• Tillägget betalas tillsammans med lönen för den månad semestern tas ut

För en månadsavlönad med 38 000 kr/månad som tar ut 5 semesterdagar i juli:

Vanlig månadslön juli:                       38 000,00 kr
Semestertillägg (5 dagar × 0,43 %):             817,00 kr
─────────────────────────────────────────────────────────
Total juli-lön:                              38 817,00 kr

För 25 betalda semesterdagar över ett semesterår blir totala semestertillägget alltså 25 × 0,43 = 10,75 procent av en månadslön i extra ersättning. Tillägget kommer ovanpå den vanliga månadslönen som löper under semestern, så siffran går inte att jämföra med procentregelns 12 procent, som räknas på hela årets lön.

Sammalöneregeln gäller bara för fasta lönedelar. Har du rörliga lönedelar (provision, övertid, OB) ovanpå månadslönen är semesterlönen för dem 12 procent av den rörliga lön som förfallit under semesteråret (16 a § tredje stycket), och den ska betalas senast en månad efter semesterårets slut (26 §). Består lönen regelbundet av en fast och en rörlig del, och kan den rörliga delen uppskattas till minst tio procent av den sammanlagda lönen under semesteråret, räknas i stället hela semesterlönen enligt procentregeln (16 § andra stycket 2).

Intjänandeår och semesterår: sammanfallande eller icke-sammanfallande

Semesterlagen § 3 definierar intjänandeår och semesterår:

• Semesteråret är 1 april – 31 mars
• Intjänandeåret är de 12 månaderna före semesteråret (alltså 1 april året innan – 31 mars samma år)

Det betyder att den semester du tjänar in mellan 1 april 2025 och 31 mars 2026 är den semester du har rätt att ta ut mellan 1 april 2026 och 31 mars 2027.

Icke-sammanfallande intjänandeår och semesterår är lagens default: du tjänar in under år 1 och tar ut under år 2.

Sammanfallande intjänandeår och semesterår får avtalas i kollektivavtal (2 a § andra stycket). Då tjänar du in och tar ut semestern under samma 12-månadersperiod.

Båda systemen är lagliga, men det icke-sammanfallande är det som gäller om inte ett kollektivavtal föreskriver något annat; ett enskilt anställningsavtal räcker inte för att avvika från 3 § (2 a § andra stycket). Tappar du jobbet kort efter intjänandeårets slut har du intjänat en hel års semester du ännu inte hunnit ta ut, och du har då rätt till semesterersättning för alla 25 dagarna.

Räkneexempel: anställning som upphör

Marie har varit anställd som montör med 30 000 kr i månadslön. Hon säger upp sig per 30 september 2026 efter att ha jobbat hela intjänandeåret 1 april 2025 – 31 mars 2026 plus ett halvår av semesteråret 2026/2027.

Intjänandeår 2025/2026: 12 hela månader → 25 betalda semesterdagar
Marie hade tagit ut 10 dagars semester under sommaren 2026.
Återstående semesterdagar: 25 − 10 = 15 dagar.

Intjänandeår 2026/2027: 6 av 12 månader (1 apr – 30 sep)
Intjänad rätt till semesterdagar: 25 × 183/365 = 12,53, avrundat uppåt till 13 dagar (7 §)
Semesterdagarna har hon inte tagit ut alls (hon slutade innan
semesteråret 2027/2028 började).

Totalt utestående: 15 + 13 = 28 dagar

Exemplet förutsätter att arbetsgivaren har valt procentregeln, eftersom Marie har månadslön och sammalöneregeln annars gäller (16 §). För enkelhetens skull räknas hela månadslönen in, men semesterlön som betalats ut under intjänandeåret ska egentligen inte ingå i lönesumman (16 b § andra stycket):

Lön under intjänandeår 2025/2026: 30 000 × 12 = 360 000 kr
Semesterersättning för 15 outtagna dagar (av 25):
  360 000 × 12 % × 15/25 = 25 920 kr

Lön under intjänandeår 2026/2027 (1 apr – 30 sep): 30 000 × 6 = 180 000 kr
Semesterersättning för intjänade 13 dagar:
  180 000 × 12 % = 21 600 kr

─────────────────────────────────────────────────────────────
Total semesterersättning vid anställningens upphörande: 47 520 kr

Beloppet ska enligt § 30 betalas ut senast en månad efter anställningens slut, alltså senast 30 oktober 2026 i Maries fall. Sker betalningen för sent har Marie rätt till ränta enligt räntelagen.

Bokföring och semesterlöneskuld

Eftersom semesterförmånen tjänas in löpande men tas ut senare uppstår en semesterlöneskuld i bokföringen. Vid bokslutet ska den tas med som skuld, eftersom kostnader som hör till räkenskapsåret ska tas med oavsett när de betalas (årsredovisningslagen 2 kap. 4 § första stycket 4). Periodiserar du den varje månad visar även månadsresultatet de verkliga lönekostnaderna.

Konton enligt BAS-kontoplanen 2026:

• Konto 7290 — Förändring av semesterlöneskuld (kostnadssida, 7090 för kollektivanställda; debiteras när skulden räknas upp)
• Konto 2920 — Upplupna semesterlöner (skuldsida, krediteras månadsvis)

När anställd tar ut semester eller får semesterersättning utbetald:

• Konto 2920 — Upplupna semesterlöner (debiteras med uttaget belopp)
• Konto 1930 — Företagskonto eller motsvarande (krediteras med nettobeloppet vid utbetalning; skatteavdraget krediteras konto 2710 Personalskatt, och för semesterersättning när anställningen upphör görs det enligt tabellen för engångsbelopp, skatteförfarandelagen 11 kap. 17 §)

Storleken på semesterlöneskulden räknas vid varje månadsbokslut: intjänad bruttolön (eller månadslönedel) × 12 procent (eller motsvarande andel om kollektivavtal har högre semesterrätt). Plus arbetsgivaravgifter på semesterlöneskulden, som bokförs på konto 2940 Upplupna lagstadgade sociala och andra avgifter (underkonto 2941), med kostnaden på 7519 Arbetsgivaravgifter för semester- och löneskulder.

För hur arbetsgivaravgifterna på semesterlönen beräknas, se vår guide om arbetsgivaravgifter 2026.

Vanliga fel att undvika

1. Räkna 12 procent på nettolön Procentregeln räknas på lönen före skatt (16 b §), inte på nettolön efter skatt. Räknar du på nettolönen blir semesterlönen för låg.
2. Glömma rörliga lönedelar Sammalöneregelns 0,43 procent gäller bara fasta lönedelar. Provision, övertid och OB ger semesterlön med 12 procent av den rörliga lön som förfallit under semesteråret (16 a § tredje stycket), och den ska betalas senast en månad efter semesterårets slut (26 §).
3. Periodisera inte semesterlöneskulden Företag som inte bokför månadsvisa avsättningar för semesterlön visar för låga lönekostnader under intjänandeåret och får en chock vid bokslut. Vid bokslutet ska skulden finnas med (årsredovisningslagen 2 kap. 4 § första stycket 4).
4. Dröja med utbetalning vid anställningsslut Semesterersättning för intjänade men ej uttagna dagar ska betalas senast en månad efter anställningens slut. Dröjsmål kan utlösa ränta enligt räntelagen.
5. Räkna med fel procentsats Procentregelns sats i lagen är 12 procent (16 b §). Ett kollektivavtal kan ge fler semesterdagar och en högre procentsats än lagen (2 och 2 a §§). Kontrollera ditt kollektivavtal innan du beräknar.

FAQ