Bokföra intäktsränta på skattekontot: 8314, skattefri

Intäktsränta på skattekontot bokför du på 8314 Skattefria ränteintäkter mot 1630 Avräkning för skatter och avgifter (skattekonto). Räntan uppstår när skattekontot visar överskott (65 kap. 2 § skatteförfarandelagen) och tas inte upp till beskattning. Skattefriheten står i 8 kap. 7 § inkomstskattelagen: räntor på återbetald skatt enligt bland annat 65 kap. 2, 16, 17 och 20 §§ skatteförfarandelagen är skattefria. Underlaget är kontoutdraget från skattekontot.

Motkonteringen går mot 1630 och inte mot företagskontot, eftersom räntan stannar på skattekontot tills du begär att få överskottet utbetalt. Det är den vanligaste felkonteringen, så lägg den på minnet redan här.

När räntan uppstår

Ränta beräknas dagligen på skattekontots saldo och tillgodoräknas varje månad. Visar kontot överskott får du intäktsränta, visar det underskott betalar du kostnadsränta. Vid slutlig skatt beräknas intäktsränta från och med den 13:e i andra månaden efter beskattningsåret när skatt ska tillgodoräknas eller preliminär A-skatt ska betalas tillbaka i förtid (65 kap. 17 §). Infaller den 12:e på en lördag eller söndag räknas räntan i stället från närmast följande tisdag (65 kap. 18 §).

Så räknas den fram, och när den är noll

All ränta på skattekontot utgår från en basränta. Den fastställs till 125 procent av räntesatsen för sexmånaders statsskuldväxlar, och den får aldrig beräknas till lägre än 1,25 procent (65 kap. 3 §).

Intäktsräntan är sedan 45 procent av basräntan (65 kap. 4 § tredje stycket). Och här finns en regel som ändrar allt: har basräntan beräknats till golvet 1,25 procent ska intäktsräntan i stället vara 0. Ligger basräntan på sin lägstanivå ger ett överskott på skattekontot alltså ingen ränta alls.

Basräntan har legat på 2,5 procent sedan den 1 december 2024, vilket ger en intäktsränta på 1,125 procent. Kostnadsräntan är samtidigt 2,5 procent i den låga nivån och 17,5 procent i den höga.

Räntenivåerna ändras över tid, så stäm av aktuella satser hos Skatteverket i stället för att räkna baklänges från gamla verifikationer. Räntan dyker upp på kontoutdraget av sig själv. Du ska aldrig uppskatta den eller bokföra den i förskott.

Konteringsexempel

Kontoutdraget från skattekontot visar intäktsränta med 230 kr. Hela beloppet är intäkt, och ingen skatt beräknas på det.

Kontona i exemplen är förslag enligt BAS-kontoplanen: anpassa dem efter din egen kontoplan.

Betalar Skatteverket sedan ut överskottet till företagskontot bokför du utbetalningen separat. Anta att 10 000 kr i överskott plus räntan på 230 kr betalas ut.

Blanda inte ihop de två stegen. Räntan var intäkten, och den bokförde du redan. Utbetalningen är bara en förflyttning mellan skattekontot och företagskontot.

Kostnadsränta på skattekontot

Räntan du betalar på ett underskott heter kostnadsränta och bokförs på 8423 Räntekostnader för skatter och avgifter, också den mot 1630. Den är inte avdragsgill och ska återföras i deklarationen, alltså läggas tillbaka så att den inte sänker det skattemässiga resultatet.

Kostnadsränta tas ut i två nivåer. Den låga motsvarar basräntan och är huvudregeln (65 kap. 4 § skatteförfarandelagen). Den gäller till exempel på slutlig skatt att betala, från den 13:e i andra månaden efter beskattningsåret (65 kap. 6 §). Den höga är basräntan plus 15 procentenheter och tas ut när en skatt eller avgift inte betalas i tid, från dagen efter förfallodagen (65 kap. 13 §). Moms eller arbetsgivaravgifter som kommer in några dagar för sent kostar alltså hög ränta för just de dagarna.

Räntan beräknas dag för dag och påförs skattekontot varje månad (65 kap. 2 §). Den syns på kontoutdraget som en egen rad, och det är den raden du bokför. Kontoutdraget visar kostnadsränta med 480 kr:

Vid deklarationen läggs de 480 kronorna tillbaka som en ej avdragsgill kostnad. Eftersom räntan påförs varje månad och läggs till saldot räknas det ränta på räntan så länge underskottet står kvar, så ett underskott blir dyrare ju längre det ligger.

De två reglerna är varandras spegelbild i lagtexten. Intäktsräntan är skattefri enligt 8 kap. 7 § inkomstskattelagen, och kostnadsräntan får inte dras av enligt 9 kap. 8 §. Båda paragraferna räknar upp bestämmelser i 65 kap. skatteförfarandelagen, den ena på intäktssidan och den andra på kostnadssidan. Det är tvärtom mot vanliga bankräntor, som är skattepliktiga respektive avdragsgilla.

Att de har egna BAS-konton, 8314 och 8423, är däremot en följd av kontoplanens uppbyggnad och inte något som står i lag.

En detalj som sparar pengar: på kvarskatt tas ingen kostnadsränta ut på belopp upp till 30 000 kronor under perioden från den 13:e i andra månaden efter beskattningsåret till den 3:e i femte månaden (65 kap. 4 § andra stycket).

Vanliga misstag

1. Att ta upp intäktsräntan som skattepliktig Den hör till 8314 Skattefria ränteintäkter, inte till vanliga räntekonton som 8313 Ränteintäkter från kortfristiga fordringar.
2. Att bokföra räntan mot 1930 Pengarna finns på skattekontot tills de betalas ut, så motkontot är 1630.
3. Att bokföra utan kontoutdrag Räntan ska stämmas av mot Skatteverkets kontoutdrag, inte uppskattas eller bokföras i förskott.
4. Att dra av kostnadsräntan Den hör till 8423 och ska återföras i deklarationen.
5. Att bokföra utbetalningen av överskottet som en intäkt Utbetalningen är en förflyttning mellan 1630 och 1930. Intäkten var räntan, och den är redan bokförd.
6. Att vänta ränta vid underskott Överskott ger intäktsränta och underskott ger kostnadsränta. Håll isär riktningarna när du stämmer av kontoutdraget.

Stäm av 1630 mot kontoutdraget varje gång du bokför ränta eller en utbetalning. Saldot på 1630 ska spegla Skatteverkets kontoutdrag krona för krona. Varje avvikelse betyder att en inbetalning, en debitering eller en ränta har hamnat i fel period eller mot fel konto, och det är den avstämningen som fångar felen innan deklarationen.

Hela kedjan från preliminärskatt till slutskattebesked finns i guiden om bokföra slutlig skatt. Med Astrid Go fylls konteringen i åt dig när skattekontots rader kommer in i Astrid. Kom igång här.