Periodisering betyder att en kostnad eller intäkt bokförs på det räkenskapsår den faktiskt hör till, oavsett när fakturan kom eller pengarna gick. Det görs vid bokslutet, och det finns bara fyra situationer att hålla isär.
| Situation | Exempel | Konto |
|---|---|---|
| Förutbetald kostnad | Försäkring betald i förskott för nästa år | 17xx, till exempel 1730 Förutbetalda försäkringspremier |
| Upplupen kostnad | December-arbete som faktureras i januari | 2990 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, eller 2995 Ej ankomna leverantörsfakturor |
| Förutbetald intäkt | Kund har betalat för något du levererar nästa år | 2970 Förutbetalda intäkter |
| Upplupen intäkt | Arbete utfört i december, fakturerat i januari | 1790 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
Balansposten ligger kvar över årsskiftet och vänds när det nya året börjar, så att beloppet hamnar i rätt års resultat.
Exempel: förutbetald försäkring
Företaget betalar 24 000 kr den 1 oktober för en försäkring som gäller tolv månader. Vid bokslutet den 31 december har tre månader förbrukats och nio återstår, alltså 18 000 kr som hör till nästa år.
Förutbetald försäkring
- Debet och kredit går jämnt ut
Kontona i exemplen är förslag enligt BAS-kontoplanen: anpassa dem efter din egen kontoplan.
Kvittot in, bokföringen föreslagen. Prova Astrid Go gratis i 7 dagar.Skapa konto
Årets försäkringskostnad blir 6 000 kr. Den 1 januari vänds posten, och de 18 000 kronorna belastar det nya året.
Det är också exakt vad K2 anger: en avbrotts- eller sakförsäkringspremie ska redovisas som kostnad linjärt över försäkringsperioden, och hyra, inklusive förhöjd leasingavgift, linjärt över hyres- eller leasingperioden (K2 punkt 7.10). Leasingfallet går vi igenom i bokföra leasingbil.
För en enskild näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut enligt K1 gäller något annat. Där är en betald premie för en försäkring som berör två räkenskapsår inte ett förskott, utan den ska kostnadsföras i sin helhet även om en del av premien avser påföljande år. I exemplet ovan bokförs då hela premien på 6310, och ingenting förs till 1730. För andra förskott till leverantörer har K1 en egen gräns: förskott som uppgår till mer än 5 000 kr ska tas upp som övriga fordringar (K1 punkt 6.59).
Exempel: upplupen kostnad
En konsult arbetade i december för 15 000 kr, men fakturan kommer först i januari. Kostnaden hör till december.
Upplupen kostnad
- Debet och kredit går jämnt ut
Momsen tas inte med här. Den lyfts först när fakturan finns, eftersom avdraget ska styrkas genom faktura. När fakturan kommer i januari vänds posten och fakturan bokförs som vanligt.
Samma logik gäller åt andra hållet för intäkter. Hur en upplupen intäkt bokförs, med exempel, finns i bokföra upplupna intäkter.
När du får låta bli att periodisera
K2 har två lättnader. Den första är en beloppsgräns: ett företag behöver inte periodisera inkomster och utgifter som var för sig understiger 7 000 kronor (K2 punkt 2.4). På samma sätt får ett erhållet eller lämnat förskott under 7 000 kronor redovisas direkt som intäkt eller kostnad (punkt 2.4A). Gränsen gäller för räkenskapsår som börjar efter 31 december 2025 och var tidigare 5 000 kronor. Den får dock inte användas i den utsträckning den sammantaget påverkar företagets intäkter, kostnader eller ställning väsentligt (punkt 2.4B).
Den andra är en förenklingsregel för återkommande utgifter. Återkommer varje år samma slag av utgift, som inte är en personalutgift, får den redovisas som kostnad det år fakturan normalt kommer, om utgiften kan antas variera högst 20 procent mellan åren och varje år belastas med en årskostnad (K2 punkt 7.9).
Tre saker följer av det. Regeln gäller inte personalutgifter, så semesterlöneskulden och upplupna löner kan inte hanteras med den. Semesterlöneskulden ska dessutom alltid redovisas enligt en egen regel (K2 punkt 17.10). Den gäller inte engångsutgifter, som en förhöjd leasingavgift. Och den ska tillämpas konsekvent mellan åren för varje enskild utgift, men du får välja olika för olika utgifter. Du får också gå över från förenklingsregeln till att periodisera en utgift ett senare år, och efter bytet ska periodiseringen tillämpas konsekvent. Att periodisera försäkringen men inte hyran går alltså bra.
Vanliga misstag
- Att periodisera momsen Momsen följer fakturan, inte kostnaden. Periodisera nettobeloppet.
- Att glömma vända posten En periodisering som aldrig vänds ger dubbla kostnader nästa år.
- Att använda förenklingsregeln på personalkostnader Löner och semesterlöneskuld är undantagna från den. Se bokföra semesterlöneskuld.
- Att tillämpa förenklingsregeln på en engångsutgift Den förutsätter att samma slag av utgift återkommer varje år.
- Att växla metod fram och tillbaka för samma utgift Från förenklingsregeln får du gå över till att periodisera ett senare år, men efter bytet ska du periodisera konsekvent.
- Att blanda ihop förutbetalt och upplupet Förutbetalt är betalat men inte förbrukat. Upplupet är förbrukat men inte fakturerat.
- Att periodisera småposter i onödan, eller att glömma väsentligheten Poster under 7 000 kronor behöver inte periodiseras, men många små poster som tillsammans påverkar resultatet väsentligt ska ändå periodiseras.
Hela bokslutsarbetet, från avstämningar till årsredovisning, finns i checklistan för bokslut. I Astrid Go kopplar du företagskontot med BankID, så kommer transaktionerna in av sig själva och de i kronor får förslag på konto och moms; i Bas läser du in kontoutdraget som fil. Kom igång här.