Fritt eget kapital och bundet eget kapital i aktiebolag

Fritt eget kapital är den del av ett aktiebolags egna kapital som inte är bundet: fria fonder, balanserad vinst eller förlust och årets resultat. Bundet eget kapital är aktiekapitalet och de bundna fonderna, alltså bunden överkursfond, uppskrivningsfond, reservfond, kapitalandelsfond och fond för utvecklingsutgifter. Uppdelningen står i årsredovisningslagen 3 kap. 10 a §, och den ska göras i balansräkningen, i en egen räkning eller i en not. För ägaren är skillnaden praktisk: det bundna egna kapitalet ska vara fullt täckt efter en utdelning, så det fria är det yttersta taket för vad som kan delas ut. Den här texten hör till guiden om bokslut. Hur ett utdelningsbeslut går till står i utdelning i aktiebolag.

Vad som är bundet och vad som är fritt

K2 (BFNAR 2016:10) bestämmer i punkt 4.12 vilka poster ett aktiebolag ska ha under eget kapital, och listan skiljer sig från lagens. Ett K2-bolag får inte ta upp en egenupparbetad immateriell tillgång och kan därför inte ha någon fond för utvecklingsutgifter (kommentaren till punkt 15.4), och kapitalandelsfond finns inte med i uppställningen. I stället finns Ej registrerat aktiekapital, där en beslutad ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission står tills Bolagsverket har registrerat den.

Balanserad förlust och årets förlust tas upp som avdragsposter under fritt eget kapital, och är summan av det fria negativ kallar lagen den ansamlad förlust (3 kap. 10 a § tredje stycket).

Hänvisningarna till K2 gäller lydelsen efter BFNAR 2025:2, som tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds efter 31 december 2025. Ett bolag som startade efter 30 juni 2025 med ett förlängt första räkenskapsår som slutar 31 december 2026 eller senare tillämpar den redan det året.

Överkursen kan hamna på båda sidor

Betalar en aktieägare mer än aktiens kvotvärde går överskottet till den bundna eller den fria överkursfonden (årsredovisningslagen 3 kap. 5 a §). Hur det fördelas ska framgå av stiftelseurkunden när bolaget bildas och av förslaget vid en nyemission (aktiebolagslagen 2 kap. 5 § och 13 kap. 4 §). Enligt K2 tas bara det som har betalats under räkenskapsåret upp som Fri överkursfond. Beloppet ska ingå i styrelsens förslag till resultatdisposition och redovisas efter stämmans beslut inte längre i den posten (kommentaren till punkt 4.12).

Aktieägartillskott är fritt

Ett erhållet aktieägartillskott, villkorat eller ovillkorat, redovisas som en ökning av posten Balanserat resultat när utfästelsen erhålls (K2 punkt 15.5 med kommentar). Tillskottet hamnar alltså i det fria egna kapitalet och inte bredvid aktiekapitalet. Konteringen står i bokföra aktieägartillskott.

Kontona i BAS 2026

BAS samlar kontona under två huvudkonton, 2080 Bundet eget kapital och 2090 Fritt eget kapital. De som ett aktiebolag använder för posterna ovan är:

Kontoplanen märker med # de konton som inte ska användas när K2 tillämpas. I gruppen gäller det 2089 Fond för utvecklingsutgifter, 2092 Mottagna/lämnade koncernbidrag och 2096 Fond för verkligt värde.

Räkna ut det fria egna kapitalet: ett exempel

Exempel AB har kalenderår. Så här ser kontona i eget kapital ut den 31 december 2026, innan stämman har beslutat något om året:

Det bundna egna kapitalet är 25 000 kr. Det fria är 140 000 + 30 000 + 95 000 = 265 000 kr. I K2-balansräkningen står 2091 och 2093 tillsammans som Balanserat resultat, 170 000 kr, och därefter Årets resultat, 95 000 kr. Summa eget kapital är 290 000 kr.

Har bolaget också en periodiseringsfond på 2110 räknas den inte in. Enligt K2 är eget kapital skillnaden mellan tillgångarna och summan av skulder, avsättningar och obeskattade reserver (punkt 15.2), och periodiseringsfonden är en obeskattad reserv.

Vad det fria egna kapitalet avgör

När det fria egna kapitalet är negativt

Ett annat bolag har aktiekapital på 25 000 kr, en balanserad förlust på 30 000 kr och en vinst för året på 8 000 kr. Det fria egna kapitalet är −30 000 + 8 000 = −22 000 kr, en ansamlad förlust, och det egna kapitalet totalt är 25 000 − 22 000 = 3 000 kr. Någon utdelning går inte att besluta, eftersom det bundna egna kapitalet inte ens är täckt i dag.

Det egna kapitalet är också under hälften av aktiekapitalet, 12 500 kr. När det finns skäl att anta det ska styrelsen genast upprätta en kontrollbalansräkning och låta bolagets revisor granska den (aktiebolagslagen 25 kap. 13 §). Gränsen gäller hela det egna kapitalet. Hade förlusten i stället lämnat 15 000 kr kvar hade det fria egna kapitalet fortfarande varit negativt, men utan den skyldigheten. Kontrollbalansräkningen har egna värderingsregler, och dem går vi igenom i guiden om kontrollbalansräkning.

Den ansamlade förlusten minskar genom vinster som balanseras, genom ett aktieägartillskott (som ökar Balanserat resultat) eller genom att bundet eget kapital tas i anspråk för förlusttäckning enligt ovan.

Vanliga misstag

1. Att räkna in periodiseringsfonden En obeskattad reserv är inte eget kapital (K2 punkt 15.2).
2. Att se det fria egna kapitalet som pengar på kontot Det är ett tak i balansräkningen. Försiktighetsregeln prövar om bolaget har råd.
3. Att dela ut årets vinst innan balansräkningen är fastställd Beräkningen grundas på den senast fastställda balansräkningen.
4. Att lägga aktieägartillskottet bland det bundna Det ökar Balanserat resultat.
5. Att tro att en ansamlad förlust i sig kräver kontrollbalansräkning Gränsen gäller hela det egna kapitalet mot hälften av det registrerade aktiekapitalet.
6. Att täcka en förlust med reservfonden fast det fria egna kapitalet räcker Reservfonden får tas i anspråk först när fritt eget kapital inte motsvarar förlusten.

Var posterna står i balansräkningen, och hur den hänger ihop med resultaträkningen, visar guiden om balansräkningen. Astrid Bas är gratis upp till 50 verifikationer per månad. Kom igång.