Resultatdispositionen är årsstämmans beslut om vad som ska hända med aktiebolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen (aktiebolagslagen 7 kap. 11 §). Beslutet bygger på ett förslag som styrelsen ska lämna i förvaltningsberättelsen (årsredovisningslagen 6 kap. 2 §). Enligt K2 ska förslaget avse summan av det fria egna kapitalet, alltså posterna Fri överkursfond, Balanserat resultat och Årets resultat (punkt 5.8 med kommentar). Den här texten hör till guiden om bokslut, och hur förvaltningsberättelsen passar in i helheten står i årsredovisningen. Vad posterna består av går vi igenom i fritt eget kapital och balanserat resultat.
Hänvisningarna till K2 gäller lydelsen efter BFNAR 2025:2, som tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds efter 31 december 2025. Ett bolag som startade efter 30 juni 2025 med ett förlängt första räkenskapsår som slutar 31 december 2026 eller senare tillämpar den redan det året.
Förslaget i förvaltningsberättelsen
I ett K2-bolag har förvaltningsberättelsen en egen rubrik, Resultatdisposition, för styrelsens och verkställande direktörens förslag till hur det fria egna kapitalet ska disponeras (punkt 4.9). Beloppen i resultatdispositionen anges i hela kronor eller hela euro, även när resten av årsredovisningen står i tusental kronor (punkt 3.9).
Exempel AB har kalenderår och 500 aktier. Den 31 december 2026 är det fria egna kapitalet 265 000 kr: 170 000 kr i Balanserat resultat och 95 000 kr i Årets resultat. Styrelsen vill dela ut 120 kr per aktie. Förslaget kan se ut så här:
| Till årsstämmans förfogande står | Kronor |
|---|---|
| Balanserat resultat | 170 000 |
| Årets resultat | 95 000 |
| Totalt | 265 000 |
| Styrelsen föreslår att medlen disponeras så | Kronor |
|---|---|
| Utdelning till aktieägarna, 120 kr per aktie | 60 000 |
| Balanseras i ny räkning | 205 000 |
| Totalt | 265 000 |
Ett förslag om utdelning ska ange beloppet per aktie och, i ett bolag som inte är avstämningsbolag, när utdelningen ska betalas eller att styrelsen får bestämma det, och betalningsdagen får inte infalla senare än dagen före nästa årsstämma (aktiebolagslagen 18 kap. 3 §). Till förslaget fogar styrelsen ett motiverat yttrande om huruvida utdelningen är försvarlig enligt försiktighetsregeln (18 kap. 4 §). Enligt K2 kan yttrandet skrivas i anslutning till den föreslagna resultatdispositionen i årsredovisningen (kommentaren till punkt 5.8). Om de 60 000 kronorna ryms och är försvarliga avgörs av beloppsspärren och försiktighetsregeln i 17 kap. 3 §, som står i utdelning i aktiebolag.
Vem beslutar och vad stämman får göra
Årsstämman hålls inom sex månader från räkenskapsårets utgång (7 kap. 10 §). Där beslutar stämman om att fastställa resultat- och balansräkningen, om dispositionen av vinsten eller förlusten och om ansvarsfrihet för styrelsen och en verkställande direktör (7 kap. 11 §).
Stämman får inte besluta om en större utdelning än styrelsen har föreslagit eller godkänt. Undantagen är när bolagsordningen kräver det och när en minoritet yrkar på utdelning (18 kap. 1 §). Ägare till minst en tiondel av aktierna kan begära att årsstämman delar ut hälften av vad som återstår av årets vinst efter vissa avdrag, men stämman är inte skyldig att besluta om högre utdelning än fem procent av bolagets egna kapital, och utdelningen får inte strida mot 17 kap. 3 § (18 kap. 11 §). Begäran ska framställas innan stämman beslutar om dispositionen.
Beslutet ska stå i fastställelseintyget. På kopian av årsredovisningen intygar en styrelseledamot eller den verkställande direktören att resultat- och balansräkningen har fastställts, vilken dag, och vad stämman beslutade om bolagets vinst eller förlust (årsredovisningslagen 8 kap. 3 §). Enligt Bolagsverket behöver ett bolag som beslutat om vinstutdelning på årsstämman därför inte skicka in stämmoprotokollet. Ett beslut om utdelning kan enligt Bolagsverket ändras bara genom ett nytt stämmobeslut där samtliga aktieägare röstar för det. Intygets formulering finns i guiden om fastställelseintyg, och fristerna kring stämman i årsstämma i aktiebolag.
Valen vid vinst och vid förlust
Vid vinst kan dispositionen bestå av utdelning till aktieägarna och ett belopp som balanseras i ny räkning, och dessutom en avsättning till bundet eget kapital som lag eller bolagsordning kräver (18 kap. 11 § räknar med sådana belopp). Har bolaget en fri överkursfond från året ska den ingå i förslaget, och efter stämmans beslut redovisas den inte längre i posten Fri överkursfond (K2, kommentaren till punkt 4.12).
Vid förlust balanseras den i ny räkning, och balanserat resultat minskar. Räcker inte det fria egna kapitalet till för att täcka förlusten kan stämman besluta att ta reservfonden eller den bundna överkursfonden i anspråk (aktiebolagslagen 20 kap. 35 och 36 §§). Så länge det finns fritt eget kapital som motsvarar förlusten får fonderna inte användas för att täcka den.
Bokföringen efter stämman
Exempel AB:s stämma beslutar den 20 maj 2027 enligt förslaget. Beslutet bokförs samma dag, eftersom en utdelning minskar det fria egna kapitalet när stämman har fattat beslutet, oavsett om den är utbetald (K2 punkt 15.7). Hela dispositionen kan göras i en verifikation:
Bokföringen efter stämman
- Debet och kredit går jämnt ut
Kontona i exemplen är förslag enligt BAS-kontoplanen: anpassa dem efter din egen kontoplan.
2099 är nu tomt för det nya året, och balanserat resultat har gått från 170 000 kr till 205 000 kr, det belopp som enligt förslaget balanseras i ny räkning. Samma sak kan bokas i två steg, först 2099 mot 2091 och sedan 2091 mot 2898, som i bokföra utdelning. När pengarna betalas ut debiteras 2898 och krediteras 1930 Företagskonto.
Om året slutade med förlust
Ett annat bolag har 40 000 kr i Balanserat resultat och en förlust på 65 000 kr för året. Det fria egna kapitalet är −25 000 kr, och styrelsen föreslår att förlusten balanseras i ny räkning. Efter stämmans beslut bokförs:
Om året slutade med förlust
- Debet och kredit går jämnt ut
2091 står därefter på −25 000 kr, en balanserad förlust. Ingen utdelning är möjlig förrän den är täckt.
Så syns beslutet i nästa årsredovisning
Ett aktiebolag ska i förvaltningsberättelsen eller i en egen räkning specificera förändringarna i eget kapital jämfört med föregående års balansräkning (årsredovisningslagen 6 kap. 2 § andra stycket). K2 lägger specifikationen i förvaltningsberättelsen. För Exempel AB, med en vinst på 80 000 kr för 2027, kan den ställas upp så här:
| Rad | Aktiekapital | Balanserat resultat | Årets resultat | Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Vid årets ingång | 25 000 | 170 000 | 95 000 | 290 000 |
| Utdelning | −60 000 | −60 000 | ||
| Balanseras i ny räkning | 95 000 | −95 000 | 0 | |
| Årets resultat | 80 000 | 80 000 | ||
| Vid årets utgång | 25 000 | 205 000 | 80 000 | 310 000 |
Vanliga misstag
- Att bara föreslå vad som ska hända med årets resultat Enligt K2 avser förslaget hela det fria egna kapitalet.
- Att glömma en fri överkursfond Den ska ingå i förslaget det år den har betalats in.
- Att bokföra utdelningen när den betalas Det fria egna kapitalet minskar på stämmodagen, och skulden står på 2898 till utbetalningen.
- Att låta stämman besluta om mer än styrelsen föreslog eller godkänner Det går bara om bolagsordningen kräver det eller en minoritet begär utdelning enligt 18 kap. 11 §.
- Att täcka en förlust med reservfonden när det fria egna kapitalet räcker Fonden får tas i anspråk först när fritt eget kapital inte motsvarar förlusten.
- Att skriva fastställelseintyget utan dispositionen Intyget ska innehålla stämmans beslut om vinsten eller förlusten.
- Att ange ören Resultatdispositionen står i hela kronor.
Bokslutet som förslaget bygger på, med ordningen från avstämning till årets resultat, finns i göra bokslut själv i aktiebolag. Astrid Bas är gratis upp till 50 verifikationer per månad. Kom igång.