Uppskjuten skatt är inkomstskatt som hör till en skillnad mellan en tillgångs eller skulds redovisade värde och dess skattemässiga värde, eller till ett underskott som kan dras av senare, och som regleras i framtiden. Ett företag som upprättar årsredovisningen enligt K2 redovisar ingen uppskjuten skatt: K2 förbjuder både avsättningen och fordran (BFNAR 2016:10 punkterna 16.4, 11.5 och 13.3). Ett företag som tillämpar K3 ska redovisa den (BFNAR 2012:1 punkt 29.19), men i juridisk person särredovisas inte den uppskjutna skatten i de obeskattade reserverna. Den finns ändå där, som latent skatt, och den räknas fram när det egna kapitalet ska bedömas, till exempel i en kontrollbalansräkning. Den här texten hör till vår guide om bokslut.

Vad uppskjuten skatt är

K3 delar skattekostnaden i två delar: aktuell skatt, som är skatten på årets skattepliktiga resultat, och uppskjuten skatt, som är skatt på skattepliktiga resultat i framtida år till följd av det som redan har hänt (punkterna 29.3, 29.4 och 29.11). Den uppskjutna skatten uppstår ur temporära skillnader, det vill säga skillnader mellan redovisat och skattemässigt värde (punkt 29.14):

Post Redovisat värde jämfört med skattemässigt Ger
Tillgång Högre Uppskjuten skatteskuld
Tillgång Lägre Uppskjuten skattefordran
Skuld Högre Uppskjuten skattefordran
Skuld Lägre Uppskjuten skatteskuld

Till det kommer skattemässiga underskottsavdrag och andra outnyttjade skatteavdrag, som kan ge en uppskjuten skattefordran (punkt 29.12). Vilken aktuell skatt ett aktiebolag betalar och hur den bokförs går vi igenom i bolagsskatt.

K2: ingen uppskjuten skatt

K2 tar bort hela frågan. En avsättning får inte göras för beräknad inkomstskatt som ska betalas i framtiden och som beror på skillnaden mellan redovisat och skattemässigt värde (punkt 16.4), och en uppskjuten skattefordran får inte redovisas, varken som finansiell anläggningstillgång eller som kortfristig fordran (punkterna 11.5 och 13.3). I BAS 2026 är 1370 Uppskjuten skattefordran, 2240 Avsättningar för uppskjutna skatter och 8940 Uppskjuten skatt markerade som konton som inte ska användas när K2 tillämpas.

Det betyder inte att K2-företag saknar skillnader. Ett aktiebolag med periodiseringsfond eller överavskrivningar har skattepliktiga temporära skillnader, men de redovisas som obeskattade reserver, och enligt K2 består de obeskattade reserverna i förekommande fall av obeskattade vinster inklusive uppskjuten skatteskuld (kommentaren till punkt 15.3). Skatten ligger alltså inbakad i reserven.

När skillnaden stänger ute från K2

Sedan BFNAR 2025:2 får ett mindre företag inte tillämpa K2 om det har en uppskjuten skatteskuld som är väsentlig, bedömd på den senaste färdigställda årsredovisningen (punkt 1.1B a). Enligt kommentaren räknas skillnader som redovisas som obeskattade reserver, till exempel överavskrivningar, inte med. Enligt K2:s kommentar är en väsentlig uppskjuten skatteskuld ofta kopplad till byggnader och mark, när företaget har skrivit upp dem eller har en längre nyttjandeperiod i redovisningen än vid beskattningen, eller till uppdrag på löpande räkning där intäkten tas upp i takt med faktureringen vid beskattningen.

Spärren gäller inte de minsta företagen: ett företag som uppfyller högst ett av villkoren fler än 3 anställda i medeltal, en balansomslutning över 1,5 miljoner kronor och en nettoomsättning över 3 miljoner kronor, där ett villkor räknas som uppfyllt bara om gränsen har överskridits båda de två senaste räkenskapsåren (punkt 1.1C). Den gäller inte heller ett företag som tillämpade K2 föregående år och normalt inte omfattas av spärren. Ett mindre företag som inte får tillämpa K2 ska enligt K2:s kommentar tillämpa K3 (BFNAR 2012:1), och vissa företag kan i stället välja RFR 2.

BFNAR 2025:2 tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds efter 31 december 2025. Ett företag som inleder sin verksamhet efter 30 juni 2025 och har ett förlängt första räkenskapsår som slutar 31 december 2026 eller senare tillämpar den redan för det året.

K3: så redovisas uppskjuten skatt

Ett företag som tillämpar K3 ska redovisa en uppskjuten skatteskuld för alla skattepliktiga temporära skillnader och en uppskjuten skattefordran för avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag (punkt 29.19). Undantagen finns i kapitlet, till exempel att ingen uppskjuten skatteskuld redovisas för den temporära skillnad som uppstår när goodwill redovisas första gången (punkt 29.21). Reglerna:

  • Värdering görs enligt de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen, och beloppet nuvärdeberäknas som huvudregel inte (punkt 29.25). För ett svenskt aktiebolag är skattesatsen 20,6 procent (inkomstskattelagen 65 kap. 10 §).
  • En uppskjuten skattefordran får tas upp till högst det belopp som sannolikt kommer att återvinnas mot innevarande och framtida skattepliktiga resultat (punkt 29.29). Har företaget haft förluster de senaste åren krävs faktorer som övertygande talar för framtida överskott.
  • Förändringen redovisas i resultaträkningen, om den inte hör till en post som redovisas direkt i eget kapital (punkt 29.22).
  • Skattefordran är en finansiell anläggningstillgång och skatteskulden en avsättning (punkt 29.31).

Räkneexempel: byggnad med längre nyttjandeperiod

Fastighet AB tillämpar K3 och skriver av sin byggnad långsammare i redovisningen än vid beskattningen, just den sortens skillnad som enligt K2:s kommentar ofta ligger bakom en väsentlig uppskjuten skatteskuld. Den 31 december 2025 var byggnadens redovisade värde 400 000 kr högre än det skattemässiga. Den 31 december 2026 är skillnaden 500 000 kr.

  1. Uppskjuten skatteskuld vid årets slut: 500 000 × 20,6 % = 103 000 kr.
  2. Uppskjuten skatteskuld vid årets början: 400 000 × 20,6 % = 82 400 kr.
  3. Årets förändring: 103 000 − 82 400 = 20 600 kr, en skattekostnad.

Räkneexempel: byggnad med längre nyttjandeperiod

DebetKredit
8940Uppskjuten skatt20 600,00
2240Avsättningar för uppskjutna skatter20 600,00
Summa20 600,0020 600,00
  • Debet och kredit går jämnt ut
Så bokförs det

Kontona i exemplet är förslag enligt BAS-kontoplanen: anpassa dem efter din egen kontoplan.

Årets skattekostnad i resultaträkningen blir den aktuella skatten på 8910 plus 20 600 kr uppskjuten skatt.

Räkneexempel: underskottsavdrag

Ett K3-företag har ett skattemässigt underskott på 300 000 kr att dra av mot kommande överskott, och bedömer det som sannolikt att det kommer att användas. Den uppskjutna skattefordran blir 300 000 × 20,6 % = 61 800 kr, bokförd med 1370 Uppskjuten skattefordran i debet och 8940 Uppskjuten skatt i kredit. Är det inte sannolikt att underskottet kan utnyttjas redovisas ingen fordran.

Juridisk person: obeskattade reserver brutto

I juridisk person ska den uppskjutna skatteskulden som hör till obeskattade reserver inte särredovisas. Obeskattade reserver redovisas med bruttobeloppet i balansräkningen och bokslutsdispositionerna med bruttobelopp i resultaträkningen (punkt 29.37). I en koncernredovisning är det annorlunda: där redovisas en periodiseringsfond inte som skuld, och en del av den är en uppskjuten skatteskuld (kommentaren till punkt 29.15). Ett större företag som redovisar en uppskjuten skatt i balansräkningen lämnar upplysning om beloppet och förändringen sedan förra balansdagen (årsredovisningslagen 5 kap. 36 §), men enligt K3 behövs ingen sådan upplysning för den uppskjutna skatten i obeskattade reserver.

Latent skatt i obeskattade reserver

En periodiseringsfond eller en överavskrivning är en vinst som ännu inte är beskattad. En periodiseringsfond tas upp till beskattning när den återförs, och enligt K2 består de obeskattade reserverna av obeskattade vinster inklusive uppskjuten skatteskuld. En del av reserven är alltså framtida skatt och resten eget kapital. Med skattesatsen 20,6 procent:

Obeskattad reserv Latent skatt (20,6 %) Egetkapitalandel (79,4 %)
100 000 kr 20 600 kr 79 400 kr
230 000 kr 47 380 kr 182 620 kr

Uppdelningen bokförs inte, men den används på två ställen där det egna kapitalet ska bedömas.

Kontrollbalansräkningen När det egna kapitalet räknas fram ska obeskattade reserver delas upp på eget kapital och uppskjuten skatteskuld (aktiebolagslagen 25 kap. 14 §). Ett bolag har aktiekapital 25 000 kr, bokfört eget kapital 9 000 kr och en periodiseringsfond på 6 000 kr. Räknas bara det bokförda egna kapitalet ligger bolaget under hälften av aktiekapitalet, 12 500 kr. Med egetkapitalandelen, 6 000 × 79,4 % = 4 764 kr, blir det egna kapitalet 13 764 kr och över gränsen. Skyldigheten att genast upprätta en kontrollbalansräkning gäller när det finns skäl att anta att eget kapital beräknat på det sättet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet (25 kap. 13 §). Hela förloppet finns i guiden om kontrollbalansräkning.

Soliditeten I K2:s flerårsöversikt är soliditet justerat eget kapital i procent av balansomslutningen, och justerat eget kapital är eget kapital inklusive egetkapitalandelen av obeskattade reserver (kommentaren till punkt 5.5). Mer om nyckeltalet i guiden om soliditet.

Vanliga misstag

  1. Att bokföra uppskjuten skatt i en K2-årsredovisning K2 tillåter varken skatteskulden eller fordran, och 1370, 2240 och 8940 används inte.
  2. Att räkna periodiseringsfonder som en väsentlig uppskjuten skatteskuld Obeskattade reserver räknas inte med i bedömningen enligt kommentaren till punkt 1.1B a.
  3. Att dela upp periodiseringsfonden i årsredovisningen I juridisk person redovisas obeskattade reserver brutto, även enligt K3.
  4. Att ta upp en skattefordran för ett underskott utan stöd Fordran får bara tas upp till det belopp som sannolikt kommer att utnyttjas.
  5. Att räkna hela periodiseringsfonden som eget kapital i kontrollbalansräkningen Den latenta skatten ska skiljas ut.
  6. Att nuvärdeberäkna den uppskjutna skatten K3 tillåter det bara vid rena substansförvärv, och då på vissa villkor (punkt 29.26).

Hur periodiseringsfonder och överavskrivningar bokförs står i guiden om bokslutsdispositioner, och vad som skiljer K2 från resten av regelverken i K2-årsredovisning. Astrid Bas är gratis upp till 50 verifikationer per månad. Kom igång här.